Oh my bird!

I måndags eftermiddag ringde plötsligt min mobil. Det är inte så väldigt ofta som någon ringer till mig (bortsett från min fästman) men i måndags gjorde någon det ändå. Jag blev lite konfunderad när jag såg att numret började på 0847... Min första tanke var att det var ett Södertälje-nummer, men de börjar ju på 08-550... I vilket fall som helst svarade jag med en liten förhoppning om att det var ett jobb som jag sökt och att de ville erbjuda mig ett jobb.

Det var det inte. När jag svarade presenterade sig en kvinna och jag kände givetvis igen namnet med en gång. Hon jobbar på Påhlmans Handelsinstitut - där jag sökte utbildningen "Paralegal - Juristassistent" men inte kom in. I det skedet var jag totalt förvirrad och allt i huvudet stod blickstilla. Hon förklarade att de hade en ledig plats på utbildningen som de ville erbjuda mig och undrade om jag tackade ja eller nej till erbjudandet! Snacka om att få sig en chock! Jag svarade ett självklart ja och fick några instruktioner om att kolla mejlen och så, för hon skulle mejla mig några papper och sade även att jag skulle få börja dagen efter på tisdagen. Utbildningen hade börjat på måndagen (de hade haft introduktion), men det kunde jag säkert överleva utan. Jag kom in ... Jag kom in! Fast sedan slog det mig. Jag skulle ju på en arbetsintervju på tisdagen för ett av de där ungdomsjobben som jag hade sökt.

Nu var i och för sig valet inte särskilt svårt, med tanke på att ungdomsjobbet (om jag nu hade fått det) hade varat i minst tre månader med eventuellt en förlängning på tre månader. Utbildningen varar i två år, men jag har en stor chans att få jobb efteråt. Vilket tror du att jag hellre tar? Med andra ord fick jag ringa till Strängnäs kommuns växel för att få numret till personen som jag skulle träffa för en intervju dagen efter. När jag fick tag på henne, förklarade jag som det var och fick lyckönskningar av henne.

Efter det kom jag på att jag var tvungen att avboka min tid för blodgivning som jag hade fått på torsdagen (igår). Enligt schemat fanns det ingen möjlighet för mig att kunna ge blod då. När det var klart kom jag på en sak till. Jag skulle bli tvungen att kolla efter ett pendlarkort hos SJ, med tanke på att utbildningen är i Stockholm och det betyder ju att jag får pendla mellan Läggesta och Stockholm nästan varje dag. Sedan skulle jag bli tvungen att beställa en del av kursböckerna på litteraturlistan ... Det fanns en del att göra.

Hur har det då gått sedan jag fick samtalet i måndags? Ganska bra. Har fixat det där pendlarkortet som kostar lite mer än 2.000 kr varje månad och bestämt mig för att jag ska gå mellan hemmet och Läggesta (tar cirka 40 minuter) och sedan går jag från Stockholm C och skolan som ligger på Hagagatan (tar cirka 24 - 30 minuter). Min inställning är att om jag kan gå så gör jag hellre det. I och för sig är promenaden ganska tråkig, men den överlever jag. Det skadar aldrig att få motion. Fast jag har otrolig träningsvärk från alla promenader sedan i tisdags. Därför ska jag bara ta det lugnt nu i helgen. Med andra ord: jag ska inte gå någonstans utan bara vara hemma och plugga (är ledig fredag - söndag den här veckan).

Lektionerna hittills har väl varit lite småtråkiga eftersom de har tagit upp sådant som jag redan kan, men jag ska inte klaga för repetition är aldrig fel. Jag ligger efter med läsandet eftersom de andra fick sina litteraturlistor i juni/juli, medan jag fick dem i måndags. I måndags fick de läsanvisningar till juridiklektionerna, medan jag fick det igår. Har alltså en hel del att göra nu i helgen. Så fort jag är klar här ska jag sätta mig ned och börja plugga på det som ska pluggas. Har ändå lite "lyx", för eftersom tågresan mellan Läggesta och Stockholm C tar 40 minuter kommer jag kunna plugga på tåget. Kanske inte den mest ideala platsen för att plugga, men man tager vad man haver, som man brukar säga. Ska också försöka nästa vecka att få mer kontakt med klasskamraterna. Har fått lite kontakt, men under introduktionen i måndags verkar de ha fått bra kontakt med varandra och har hittat vem de ska umgås med. Därför känns det som att jag tränger mig på, men de verkar vara snälla och låter mig få "tränga mig på". Hittills i alla fall. Bortsett från en kille som tittade på mig en med blick som sade "vad har katten släpat in?" när jag hälsade på honom i tisdags. Men allt kommer säkert gå bra. Ska inte oroa mig så mycket. Och just det! Igår ringde en kvinna från Mariefredsskolan och undrade om jag fortfarande var intresserad av ungdomsjobbet som lärarassistent. Om de ville ha mig på intervju eller om de ville erbjuda mig jobbet vet jag inte, men det kändes lite surt att behöva tacka nej. Precis som min fästman sade verkar de vilja ha mig nu när jag inte är intresserad. När jag var arbetslös och ville ha jobb ville ingen ha mig.

Paralegal

Det blev lite skrivet idag i alla fall. Nu ska jag ta mig i kragen och plugga. Får se hur mycket jag hinner idag. Kom på att jag måste göra något åt äggvitan som blev över från i tisdags ... Men det är en helt annan historia.


Dagens citat:

"Ta reda på vad du tycker bäst om att göra och få någon att betala dig för att göra det."
(Katherine Whitehorn)

Ha det så bra!
Utbildande kramar
Jessie