Mot Åker!
Efter att ha tillbringat en helg i snötäckta Malmö (för det kom väldigt mycket snö på en enda dag efter att den snö som de hade innan hade smält bort ...) är jag nu på väg hem. Även om det var trevlig nere i Malmö (fick ju träffa bästa kompisen!) så ska det bli skönt att få komma hem till älsklingen och lejonen. Jag saknar dem så otroligt mycket och längtar så efter att få vara i älsklingens famn. Vi har messat varandra nu på morgonen och jag kände hur det pirrade i kroppen när han skickade ett sms där han skrev att han längtade efter att få ha mig i sin famn igen. Hur gulligt är inte det? Så jag får hoppas att SJ skärper sig för en gång skull och inte ser till så att jag blir så där sen som jag brukar bli med SJ.
Resan ned till Malmö blev ingen rolig resa. Eftersom Malmö C hade råkat ut för ett ganska allvarligt växelfel (som de ändå hade lyckats fixa under fredagsförmiddagen), blev det störningar i trafiken till och från Malmö. Fast jag ska kanske börja från början och förklara varför jag kände på mig att resan skulle bli spännande ...
På tavlan inne på Stockholm C stod det att tåget till Linköping/Malmö skulle avgå från spår 11. I vanliga fall brukar oftast mitt tåg mot Eskilstuna gå från spår 12, så det blev att gå dit som vanligt (spår 11 och 12 är på samma plattform). Från spår 10 (som är en annan plattform) skulle X2000 till Skövde/Göteborg avgå och alla resenärer stod och väntade. När det började närma sig vår avgångstid kommer det ett X2000 in på spår 11, fast mystiskt (!) nog stod det Göteborg på dörrarna, vilket fick oss resenärer att höja förvånat på ögonbrynen. Trots att vi tänkte att de kanske bara hade skrivit fel på dörrarna, vågade ingen gå ombord med risk för att hamna i Göteborg. Plötsligt hör vi signaturen i högtalarna och en välbekant utroparröst säger att det har skett en plötslig spårändring. X2000 till Skövde/Göteborg skulle inte avgå från spår 10 längre utan från spår 11. Det innebar alltså att alla passagerare på perrong 10 fick byta plattform och skynda sig till sitt tåg. Nu tänker du säkert (om du är uppmärksam) "Men hur blev det med tåget mot Malmö?" Ja, som jag berättade skulle det avgå från spår 11 och jag tänkte samma sak när rösten i högtalarna tystnade. "Men hur blir det med oss?!" Då förklarade hon att vårt tåg skulle avgå från spår 12. Det var inget större problem, för det blev bara att flytta sig lite till andra sidan av plattformen.
Därefter (cirka åtta minuter sent) bar det av mot Malmö. Under resans gång blev vi tio minuter sena och efter att ha suttit på tåget i mer än fyra timmar, började man se fram emot att få komma av. Någonstans mellan Malmö och Lund satte jag på mig jackan och gjorde mig redo för ankomst. Tji fick jag. Utanför Malmö C (alltså, precis utanför ... Bara någon minut) stannade vi. Tågvärden förklarade att det var mycket trafik till och från Malmö C, vilket medförde långa köer och en stunds väntan. Irritationen började komma krypande, eftersom jag efter två och ett halvt års resande med SJ är trött på att det alltid är något. Efter en lång stund lyckades vi köra en bit, för att sedan stå stilla igen. Så upprepades det några gånger och vi stod stilla utanför Malmö C i ungefär en och en halv timme! Mysigt? Knappast. Fast bistron var snälla och bjöd (tror jag) på kaffe medan vi väntade. Min ankomst blev med andra ord föga rolig. Fast fram kom jag i alla fall, så det får jag väl se som positivt.
Dags för mig att sätta punkt för idag. Internetuppkopplingen på tåget är inte av bästa kvalitet och jag ska försöka hinna med lite annat innan åksjukan verkligen slår sina klor om mig. Hur mycket försenad jag blir lär du få veta senare.
Resan ned till Malmö blev ingen rolig resa. Eftersom Malmö C hade råkat ut för ett ganska allvarligt växelfel (som de ändå hade lyckats fixa under fredagsförmiddagen), blev det störningar i trafiken till och från Malmö. Fast jag ska kanske börja från början och förklara varför jag kände på mig att resan skulle bli spännande ...
På tavlan inne på Stockholm C stod det att tåget till Linköping/Malmö skulle avgå från spår 11. I vanliga fall brukar oftast mitt tåg mot Eskilstuna gå från spår 12, så det blev att gå dit som vanligt (spår 11 och 12 är på samma plattform). Från spår 10 (som är en annan plattform) skulle X2000 till Skövde/Göteborg avgå och alla resenärer stod och väntade. När det började närma sig vår avgångstid kommer det ett X2000 in på spår 11, fast mystiskt (!) nog stod det Göteborg på dörrarna, vilket fick oss resenärer att höja förvånat på ögonbrynen. Trots att vi tänkte att de kanske bara hade skrivit fel på dörrarna, vågade ingen gå ombord med risk för att hamna i Göteborg. Plötsligt hör vi signaturen i högtalarna och en välbekant utroparröst säger att det har skett en plötslig spårändring. X2000 till Skövde/Göteborg skulle inte avgå från spår 10 längre utan från spår 11. Det innebar alltså att alla passagerare på perrong 10 fick byta plattform och skynda sig till sitt tåg. Nu tänker du säkert (om du är uppmärksam) "Men hur blev det med tåget mot Malmö?" Ja, som jag berättade skulle det avgå från spår 11 och jag tänkte samma sak när rösten i högtalarna tystnade. "Men hur blir det med oss?!" Då förklarade hon att vårt tåg skulle avgå från spår 12. Det var inget större problem, för det blev bara att flytta sig lite till andra sidan av plattformen.
Därefter (cirka åtta minuter sent) bar det av mot Malmö. Under resans gång blev vi tio minuter sena och efter att ha suttit på tåget i mer än fyra timmar, började man se fram emot att få komma av. Någonstans mellan Malmö och Lund satte jag på mig jackan och gjorde mig redo för ankomst. Tji fick jag. Utanför Malmö C (alltså, precis utanför ... Bara någon minut) stannade vi. Tågvärden förklarade att det var mycket trafik till och från Malmö C, vilket medförde långa köer och en stunds väntan. Irritationen började komma krypande, eftersom jag efter två och ett halvt års resande med SJ är trött på att det alltid är något. Efter en lång stund lyckades vi köra en bit, för att sedan stå stilla igen. Så upprepades det några gånger och vi stod stilla utanför Malmö C i ungefär en och en halv timme! Mysigt? Knappast. Fast bistron var snälla och bjöd (tror jag) på kaffe medan vi väntade. Min ankomst blev med andra ord föga rolig. Fast fram kom jag i alla fall, så det får jag väl se som positivt.
Dags för mig att sätta punkt för idag. Internetuppkopplingen på tåget är inte av bästa kvalitet och jag ska försöka hinna med lite annat innan åksjukan verkligen slår sina klor om mig. Hur mycket försenad jag blir lär du få veta senare.
Dagens citat:
"För att verka avspänd och helt tillfreds kan man gnola tiddeli-pom några gånger på ett vad-ska-vi-göra-nu-då-sätt."
(Nalle Puh)
Ha det så bra!
Resande kramar
Jessie