Högt spel

Då var det dags att berätta om Justine Dares bok "Högt Spel". Jag väljer, som vanligt, att skriva av baksidan så du vet vad den handlar om. Varför gör jag det? Jo, eftersom jag är rädd för att avslöja för mycket och kanske förstöra spänningen, är det det säkraste kortet att skriva av baksidan. Då avslöjas inget mer än det som avslöjas av omslaget.


(Ja, bilden är lite dålig, men tog den när det var lite halvmörkt - dock upplyst i rummet - och eftersom det blir dåligt när man använder blixt för sådant här, blev bilden skum)


"På flykt och full av misstänksamhet sätter Shelby Wyatt sitt liv på spel.

Välkommen till Golden Phoenix, Shelby, i vimlet bland dessa främlingar kan du försvinna. Du kan känna dig säker i trängseln i spelhallen. I det bländande ljuset kan han aldrig finna dig. Men se upp, Shelby! Du har väckt misstankar hos mannen som försöker hjälpa dig. Vad händer när han upptäcker vad du flyr ifrån? Vad händer när han upptäcker dina djupa hemligheter, utpressning och mord?

Var kan ni gömma er när en hämndlysten mördare försöker fånga er i en mardröm som aldrig tycks ta slut? Tror du verkligen att det förflutna är glömt, Shelby?
"

Ja, vad ska jag säga? Ren och skär besvikelse var vad som fyllde mig i nästan hela boken. Bortsett från slutet. Där blev jag hyfsad nöjd med resultatet, men innan dess var den tämligen ... Tråkig och spänningslös? Visst, det är spännande när någon är på flykt och man inte får veta vad det är som personen flyr ifrån. Men, om man väljer att skriva på det sättet, måste man nog försöka få berättelsen att verkligen bli spännande. Jag övervägde flera gånger att lägga ifrån mig boken, fast eftersom jag är en sådan person som läser klart böcker som jag har påbörjat (har bara hänt en enda gång att jag inte läste klart en bok, och det var en från Henning Mankell), blev det att jag fortsatte, dock med föga intresse.

Som jag nämnde blev boken mer spännande och betydligt bättre mot slutet och riktigt varför kan jag inte sätta fingret på. Kanske för att hela katt-och-råtta-leken blev mer intensiv? Kan vara en faktor. Fast jag skulle inte välja att läsa om den om jag fick tillfälle. Tyvärr.

Precis som med de andra i Justin Dares pocketserie var denna fylld av stavfel och andra tryckfel, vilket som vanligt sänkte bokens standard en aning. Men nu när jag är förberedd på det är det inget som jag bryr mig särskilt mycket om. Fast synd ändå. Om de bara hade varit lite noggrannare skulle det säkert ha blivit ett ännu bättre resultat.

Är den att rekommendera? Nja. Tveksamt.


Dagens citat:

"Har man störtat från regnbågen, så har man varit på regnbågen."
(Lars Huldén, ur diktsamlingen)

Ha det så bra!
Besvikna kramar
Jessie