Snacka om déja vu
Idag fick vi vårt förberedelsematerial inför rättegångsspelet som vi ska ha i nästa vecka och man kan säga att det var som en "redan-upplevt"-händelse för mig när jag började läsa bakgrunden.
Om du inte vet vad ett rättegångsspel är eller innebär, kan jag förklara det lite lätt här. Precis som det hörs på namnet är det en form av lek eller spel, där man "leker" en riktigt domstol med ett riktigt mål. Lite som teater. Man delas in i roller (åklagare, domare, nämndemän, vittnen etc) och sedan ska man med sin juridiska kunskap agera som om man hade haft den här rollen i verkliga livet. Det förberedelsematerialet som vi fick idag var med andra ord bakgrunden till målet, målsägandens historia resp. den tilltalades historia samt vittnen, poliser etc.
Vad menar jag då med att detta var déja vu för mig? Jo, vi hade just det här målet i vårt rättegångsspel i ettan på gymnasiet! Då var jag åklagare i det målet och dessvärre förlorade vi. Anledningen var nog till ganska stor del att det var rätt så ostrukturerat och dåligt förberett. Våra juristmentorer som vi hade, skulle ha gett oss ännu mer information och hjälp. Dessutom var vi många i varje grupp. Istället för en åklagare och en advokat var vi nog fyra, fem stycken av varje! Det hade varit smartast att låta oss få ha ett brottmål i tvåan, då vi under det året läste straffrätt, men det är ju väldigt lätt att vara efterklok.
Lite tråkigt att vi har samma fall som jag hade för ungefär fyra och ett halvt år sedan, eftersom jag hade tyckt att det hade varit roligare med ett nytt mål. Men nu har jag i och för sig chansen att kunna ta en annan roll om jag vill det. Jag ska fundera under helgen. Jag lutar just nu ganska mycket åt att göra ett nytt försök som åklagare, då jag nu har ännu större juridisk kunskap och "erfarenhet" än vad jag hade när jag var 16 år. Men roligt ska det i alla fall bli med rättegångsspel, även om jag hade föredragit ett nytt fall.
Om du inte vet vad ett rättegångsspel är eller innebär, kan jag förklara det lite lätt här. Precis som det hörs på namnet är det en form av lek eller spel, där man "leker" en riktigt domstol med ett riktigt mål. Lite som teater. Man delas in i roller (åklagare, domare, nämndemän, vittnen etc) och sedan ska man med sin juridiska kunskap agera som om man hade haft den här rollen i verkliga livet. Det förberedelsematerialet som vi fick idag var med andra ord bakgrunden till målet, målsägandens historia resp. den tilltalades historia samt vittnen, poliser etc.
Vad menar jag då med att detta var déja vu för mig? Jo, vi hade just det här målet i vårt rättegångsspel i ettan på gymnasiet! Då var jag åklagare i det målet och dessvärre förlorade vi. Anledningen var nog till ganska stor del att det var rätt så ostrukturerat och dåligt förberett. Våra juristmentorer som vi hade, skulle ha gett oss ännu mer information och hjälp. Dessutom var vi många i varje grupp. Istället för en åklagare och en advokat var vi nog fyra, fem stycken av varje! Det hade varit smartast att låta oss få ha ett brottmål i tvåan, då vi under det året läste straffrätt, men det är ju väldigt lätt att vara efterklok.
Lite tråkigt att vi har samma fall som jag hade för ungefär fyra och ett halvt år sedan, eftersom jag hade tyckt att det hade varit roligare med ett nytt mål. Men nu har jag i och för sig chansen att kunna ta en annan roll om jag vill det. Jag ska fundera under helgen. Jag lutar just nu ganska mycket åt att göra ett nytt försök som åklagare, då jag nu har ännu större juridisk kunskap och "erfarenhet" än vad jag hade när jag var 16 år. Men roligt ska det i alla fall bli med rättegångsspel, även om jag hade föredragit ett nytt fall.
Dagens citat:
"Det finns en plats på jorden, där solen aldrig ler. Den platsen heter skola, dit vill jag aldrig mer."
(Okänd)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie