Jessicas grotta

Man har rätt till att ha åsikter. Tankar är inte straffbara om man låter dem förbli just tankar. Fast det där med att veta när det är lämpligt eller inte att lufta sina åsikter genom att lägga sig i andras privatliv, tycks vara en svår balansgång. Jag har tidigare talat om det olämpliga i att man ska titta på främlingars bekymmer, men nu tänkte jag beröra när man faktiskt blandar sig i hur andras privatliv ska skötas.

Min personliga uppfattning är att ju bättre relation och ju mer man känner någon annan, desto mer okej är det att ha åsikter om den andres privatliv. Fast det beror ju självklart på vilka personer som är inblandade och hur deras relation ser ut. För att ta ett exempel: Min bästa vän har synpunkter på mitt kärleksliv, och dessa delar hon med sig av till mig. I det fallet skulle jag inte ha tagit illa upp med tanke på vår nära relation. Om däremot hennes mamma hade sagt exakt samma sak, skulle jag ha känt mig illa till mods eftersom jag inte känner hennes mamma tillräckligt väl och detsamma gäller tvärtom. Utöver det är mitt kärleksliv något så oerhört privat, att jag inte delar med mig av det till vem som helst. Därför uppskattar jag också att personer som inte känner mig tillräckligt bra, inte lägger sig i det (det vill säga att de kommer med direkta åsikter om hur jag ska göra etc.).


Något annat som också kan vara kränkande är att anta saker och ting om någon annans privatliv, särskilt om man inte har den relationen till varandra där det kan ses som okej, och att "dela med sig" av sina antaganden med den som det berör. Skillnad är dock (för mig i alla fall) om man erbjuds hjälp av någon. Då har man fortfarande en möjlighet att tacka nej och behålla sin privata sfär för sig själv. Man behåller den okränkt.

Fast lika viktigt är det att säga ifrån om man tycker att någon annan lägger sig i saker som inte angår denne eller om man tycker att personen är påträngande på något sätt. Bara för att man själv tycker att det är självklart, innebär det inte att andra också ser det på samma sätt.

Vad jag vill ha sagt med det här inlägget är alltså att om man inte med säkerhet vet att det inte känns som stötande för den andre att man har konkreta synpunkter om dennes privatliv, är det bättre att låta det vara. Och om det händer att någon säger något som man inte tycker att personen har med att göra är det bästa alternativet att säga ifrån. Annars kan ens passivitet få den andre att tro att beteendet är acceptabelt.