Olämplig nyfikenhet

Att vara nyfiken kan många gånger vara bra. Nyfikenhet kan driva en till att vilja utforska saker och ting, och testa på nytt. Jag är själv väldigt nyfiken. Ibland är jag nog för nyfiken för mitt eget bästa, men det har även gjort nytta. Fast vissa gånger kan dock nyfikenhet vara fel.

Någon gång på sjuttiotalet (har jag för mig) var det snöstorm i Skåne, och man rådde skåningarna att stanna hemma för sitt eget bästa eftersom risken var stooor att de skulle fastna. Vad tror du den skånska befolkningen gjorde då? Ifall du gissar på att de snällt och beskedligt stannade inne i sina stugor och betraktade snöovädret genom sina fönster, tänker jag ge dig en chans till. Så, vad gjorde skåningarna? Exakt! De gav sig ut för att uppleva spektaklet LIVE! Och vad tror du hände? Precis! De som brummade ut med sina bilar fastnade och blev insnöade. Vilken slutsats kan man dra utifrån denna anekdot? Absolut! Ibland kan ens nyfikenhet vara skadlig och om gubbarna (eller tanterna) i radio och TV säger att man ska stanna inne eftersom det kommer bli oväder, då är det nog bäst att göra som man blir tillsagd. Nyfikenhet i måttlig mängd ska det vara med andra ord.


Snö


Lustigt nog verkar majoriteten av befolkningen bli extra nyfikna när det rör sig om andras olycka. Att samlas i stora klungor går utmärkt, men att hjälpa till kommer det inte på tal om. Där går gränsen för nyfikenheten. Fast att titta på är roligt. Dock tycker man inte att det är lika kul om man är i den utsattes situation. Då är uppmärksamhet från andra en pina och man känner sig väldigt obekväm.

Varför har folk i allmänhet svårt att låta bli att lägga näsan i blöt, och framför allt när de själva vet att om det hade varit de själva som var utsatta hade de gärna sluppit nyfikna främlingar? Är det så svårt att sätta sig in i andras sits? Att tänka sig hur man själv hade tyckt eller känt i samma position? Nu gör jag givetvis skillnad på när man "lägger näsan i blöt" därför att man vill hjälpa till och när man "lägger näsan i blöt" bara för att man är nyfiken, och det är det sistnämnda som jag har svårt för. Visst kan jag också många gånger vilja beskåda något av ren nyfikenhet, men väljer att låta bli av de skäl som jag tidigare har nämnt. Min slutsats: Om man inte kan hjälpa till eller bidra med något ska man strunta i att se på. För främlingars nyfikenhet är allt som oftast jobbig. Håller du inte med?


Dagens citat:

"Vänskap går före släktskap."
(Svenskt ordspråk)

Ha det så bra!
Nyfikna kramar
Jessie
#1 - - Hanan:

Ja jag håller med! Men oftast måste man titta efte4r först för att veta om hjälp behövs. När det inte gör det stanna folk ändå kvar och tittar =/