Jessicas grotta

I måndags fick vi tillökning i vår lilla familj. Det blev en liten kaninhona som nu är elva veckor. Hon är så himla liten (lika stor som en hand) och så himla gullig! Vår lilla flicka är av kaninrasen hermelin och kommer att totalt väga runt ett kilo. Det är inte mycket.

Man kan säga att det nästan var kärlek vid första ögonkastet. Jag och älsklingen har en tid pratat om att skaffa fler djur och vi fastnade för kanin. Kollat runt på nätet har vi gjort lite och i måndags åkte vi in till Strängnäs för att se vad djuraffärerna hade att erbjuda. Vi såg henne i den ena djuraffären (av en mystisk anledning har de placerat de båda djuraffärerna precis bredvid varandra) och man kan säga att vi fastnade. Fast vi gick ändå in i nästa för att se vad de hade, men vi beslutade oss för att ta henne. Hon var så otroligt söt! Ännu mer otroligt är att affären lyckats behålla henne en hel vecka ...


Jag var ganska orolig för att det inte skulle fungera med lejonen och var nästan rädd för att gå och lägga mig första natten eftersom jag var rädd för att de skulle hitta på något när vi inte var där. Men mina farhågor var obefogade. Honkatten var till en början lite rädd (och jag tror även en smula sur) och höll sig därför undan en ganska bra stund efter att vi fått hem vår kaninflicka. Hankatten däremot betraktade henne nyfiket och gick runt buren flera gånger. Efter en stund kom även honkatten för att granska nykomlingen och efter det kunde hon inte släppa kaninen med blicken. Hon satt eller låg vid buren nästan hela kvällen och tittade på sin nya familjemedlem. Jag hoppas verkligen att de blir vänner.