Underskatta inte en ny genomläsning

Inför mitt jobb med examensarbetet tittade jag igenom min b-uppsats som jag skrev i retorik. Att påbörja något brukar för mig vara bland det segaste, för när man väl har kommit i gång har det för vana att vanligtvis flyta på ganska bra. Så för att få fart på skrivandet försökte jag fiska upp idéer från min b-uppsats.

Block

Medan jag läste uppsatsen drog jag flera gånger efter andan (när jag inte såg ut som ett frågetecken vill säga). Vissa meningar var rent ut sagt nästan fasansfulla att läsa - om man ser på det språkligt. Hur lyckades jag undgå detta? Var jag slarvig när jag korrekturläste den?

Vid något tillfälle har jag hört att när man har skrivit något, ska man gärna lägga det ifrån sig ett tag (mer än några timmar) innan man korrekturläser. På så sätt har man skapat viss distans till sin text och ser på den med klarare blick. Den här upplevelsen har för mig stärkt den här uppfattningen - om man har tid ska man definitivt låta texten ligga för att sedan läsa om den. Och man bör alltid ha för vana att läsa igenom texten på nytt. Man vet aldrig vad man kan göra för fynd.


Dagens citat:

"Och nu får ni ursäkta att jag avbryter mig själv."
(Murray Walker, motorsportkommentator)

Ha det så bra!
På-nytt-lästa kramar
Jessie