Daisypath Anniversary tickers

På upptäcktsfärd i skogen

Under midsommarhelgen (lördagen och söndagen) kom älsklingen med förslaget att vi skulle ut på promenad på lördagen och på söndagen blev det en lååång cykelrunda. Eftersom det började regna på lördagen hann vi inte så långt, men vårt mål var Åkers Bergslag. I det här inlägget tänkte jag dela med mig av bilder som vi tog under de här dagarna och även berätta lite om vad det är du ser.

Lördagen:

Porlande vatten
Vackert porlande vatten. Ja, jag är en vattenbög (=älskar vatten och vattensamlingar). Wink

Orm
Om det inte hade varit för att den här ormen väste medan den ålade sig över vägen skulle vi förmodligen inte ha lagt märke till den eftersom vi var i andra tankar. Vi såg ormen på lördagen. På söndagen såg vi en likadant - fast överkörd. Förmodligen var det den här. Så synd. Ledsen smilis


Gärdsgård
Trasig gärdsgård.

Smultron
Smultron! Fanns väldigt mycket av det längs vägen vi promenerade.


Utsikt över träden
Utsikt över träden med Visnaren i bakgrunden.


Visnaren med sågverket i bakgrunden
Visnaren med det röda sågverket i bakgrunden. Bilden är tagen vid badplatsen där i badade ganska mycket för två år sedan. Förra sommaren blev det inget badande alls. Det måste vi ändra på den här sommaren.


Rullstensås
Rullstensås som går längs Visnaren.


Groda
En av alla minimala grodor som fanns på stigen när vi skulle gå hem. Man kunde knappt sätta ned foten utan att riskera att någon groda dog.


Söndagen:


Skogsutsikt
Utsikt över skogen.


Väg som vi cyklade på
Vägen som vi cyklade på. Omgiven av massor med träd. Underbart!


Sjö
En sjö som vi stannade till vid. När vi såg åt höger lade vi märke till några tanter och en äldre man som badade ... näck. När vi cyklade därifrån funderade vi på om det måhända är ett nakenbadsställe.


Sjö
Samma sjö, fast från en annan vinkel.


Trädutsikt
Ännu mer trädutsikt. Fast vi var osäkra på om det är Visnaren som man ser eller om det är en annan sjö.


Vägen som vi cyklade på
Vägen som vi cyklade på.


Väg upp i skogen
Väg upp i skogen. Tydligen fanns det bara kalhygge där uppe. Antar att det är där de tar träden till sågverket i Åker.


Porlande vatten
Mer porlande vatten. Jag tycker att sådant är fint och mysigt.


Kalkbro
Vi siktade till slut in oss på att cykla bort till Kalkbro eftersom det skulle finnas ett kalkbrott där.


Stig mot kalkbrottet
Stigen mot kalkbrottet. Det området är ett reservat, så inga djur eller växter får komma till skada.


Ingång till kalkbrottet
Ingången till kalkbrottet.


Passagen
Här stod vi i passagen. I andra änden kan du se ena väggen i kalkbrottet.


Ut- och ingång
Ut- och ingången till kalkbrottet, sedd inifrån kalkbrottet.


Kalkbrottet
Inne i kalkbrottet. Man kände sig ganska liten när man blickade upp mot väggarna. När jag stod och tog bild hörde jag plötsligt älsklingen ropa "Risk för stenras!" eftersom det stod på flera skyltar där inne. Skämtsamt svarade jag "Ja, om du ropar på det sättet." Fast egentligen ropade han inte så högt. Det var bara att det ekade.


Kalkbrottet
Det var mycket grönska där inne.


Kalkbrottet
Ena väggen i kalkbrottet.


Kalkbrottet
Detta kan man se om till vänster om ingången när man precis har kommit in i kalkbrottet.


Kalkbrottet
En annan vägg där inne.


Kalkbrottet


Det var lite hur vår helg såg ut. När vi skulle hem valde vi en kortare väg som vi fann med GPS:en i älsklingens mobil. Detta är en utflykt jag gärna gör om! Kanske kan vi ta oss ännu längre nästa gång?


Dagens citat:

"En resa på 100 mil startar med ett steg."
(Koreanskt ordspråk)

Ha det så bra!
Upptäckande kramar
Jessie

Den döende detektiven

"Lars Martin Johansson, i sin krafts dagar chef för Rikskriminalen, legendarisk mordutredare och bland sina kolleger känd som mannen som kunde se runt hörn. Numera är han pensionär och lever ett annat liv än då. Fast se runt hörn kan han fortfarande.

Stockholm i början på juli, Johansson har åkt in från landet för att uträtta ärenden. På vägen åter faller han för frestelsen att göra en avstickare till Sveriges bästa korvkiosk på Karlbergsvägen. För vem orkar köra bil till landet på fastande mage?

När han tre dygn senare kvicknar till liv ligger han på intensiven på Karolinska sjukhuset drabbad av en blodpropp i hjärnan. En annan Johansson, och att se runt några hörn är inte längre att tänka på.

Men så hör han talas om ett tjugofem år gammalt ouppklarat mord på en nioårig flicka. Den gamle Johansson vaknar till liv, och han inleder en egen utredning från sjukbädden. Fallet har nyss preskriberats men Johansson vill ändå att rättvisa ska skipas. Han anar att detta kan vara hans sista fall.
"

Den döende detektiven


Det här var min första bok av professor Leif GW Persson som jag läste och det var definitivt min sista också. När jag nu i efterhand tittar på omslaget och ser alla lovord och beröm, sitter jag som ett frågetecken och börjar fundera på om alla de där som skrivit berömmet möjligtvis fjäskar eller liknande. Att de skriver allt det där snälla för att Leif GW Persson är just Lefi GW Persson. Förmodligen känner varenda kotte till honom. Om man har sett på "Efterlyst" innan han försvann därifrån. Jag har visserligen sett hans romaner stå på hyllorna i affären, men jag har bara inte haft möjlighet att kunna ta en närmare titt. Inte förrän nu. Man drog ju slutsatsen att om det är Leif GW Persson som har skrivit romanen, kan den inte vara annat än bra. Ack vad fel jag hade ...

Nåja, själva berättelsen är väl spännande i sig. Konceptet alltså. En otroligt känd före detta polis får en hjärnblödning och glömmer ganska mycket. Han får reda på ett gammal mord som han blir ombedd att försöka lösa och försöker därefter det. Berättelsen i sig är spännande, men själva utformningen är förfärlig för att uttrycka det milt. Jag har nog inte läst något så ... Ja, jag saknar ord rent ut sagt. Var ska jag börja? Kapitlen är endast några få sidor långa. Ett kapitel var en sida lång. Nåväl, det är väl inte direkt något problem för det kan visserligen vara skönt att ha ganska korta kapitel. Häromkvällen påbörjade jag exempelvis en annan roman och fick läsa klart första kapitlet under pauserna till en film som vi satt och såg. Då hade det måhända varit bra med kortare kapitel, fast lite längre i Perssons fall hade inte skadat. Inte heller om han hade haft lite bättre struktur. Hans kapitel är indelade i dagar och tider på dagarna, men det hände att flera kapitel efter varandra handlade om samma tidpunkt och i efterhand insåg man att de gott hade kunnat vara i samma kapitel.

Berättelsen stödjer sig mest på dialoger, vilket innebär att mycket är skrivet så som personerna talar. Man kan kalla det talspråk om man så vill. Jag har den egenheten att jag stör mig en smula på sådant. I en bok vill jag gärna att det ska vara korrekt. Talspråk anser jag inte riktigt hör hemma i en roman, men det är helt och hållet en smakfråga. Det jag däremot reagerar på i "Den döende detektiven" är att Persson inte riktigt markerar tydligt när det är tal eller tänk. Visst, han skriver i stort sett hela tiden "Blablabla, sade X. Blablabla, tänkte X." Men flera gånger satt jag och funderade på om personen tänkte eller om personen talade.

Genomgående i romanen förekommer det satsradning (när man radar huvudsats på huvudsats) och jag fick på gymnasiet lära mig att det inte är riktigt okej i en skriven text. Därför satt jag och retade mig på det samtidigt som jag funderade på om han egentligen vet hur man skriver. Konstigt att romanen blev på det här sättet när han har författarvänner i sin bekantskapskrets.

Kort sagt: Berättelsen hade kunnat bli ännu bättre om den hade varit välskriven. Nu fick jag mest känslan av att han kan egentligen inte skriva, men gör det ändå därför att. Synd egentligen. Eller så är det bara jag som missar poängen? Kanske är jag så pass insnöad och missar skogen för alla träden ... Eller något. Vad vet jag.


Dagens citat:

"Jag har aldrig kunnat tåla journalister, så i mina böcker har de alltid fått lida en fasansfull död."
(Agatha Christie)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Arraksbollar

Jag vet inte hur det är för dig, men själv är jag förtjust i dammsugare/arraksrullar (envisas dock med att jämt säga "arrakasrullar" ... Jag borde lära mig läsa eller i alla fall kolla synen). För ett tag sedan testade jag på att göra en annan variant av arraksrullarna, nämligen arraksbollar. Man gör likadant som med dammsugarna, fast bara fram till det att man ska rulla dem. Istället för att rulla dem till längder, rullar man dem till bollar och istället för att klä dem med mandelmassa/marsipan och doppa ändarna i smält blockchoklad, rullar man bollarna i strössel och lägger dem sedan i lite större knäckformar. Toppits knäckformar tyckte jag var alldeles för minimala.

Strössel

Receptet föreslog chokladströssel, men eftersom jag inte hittade det i affären och dessutom gillar att testa på nya saker, köpte vi en strösselblandning. Ska bara påpeka att det går åt väldigt mycket strössel (i stort sett hela strösselförpackningen som vi köpte gick åt och innan bakningen hade jag knappt rört den) och det är viktigt att hålla "degen" fast (vilket innebär att man får sätta in det i kylen med jämna mellanrum) eftersom det annars kletar för mycket och det blir svårt att få på strössel.

Arraksbollar
Arraksboll
Arraksbollar
Arraksbollar
Arraksbollar
Arraksbollar

För övrigt tyckte jag att de var goda och kan absolut tänka mig att göra det igen. Och det fungerade utmärkt att ha annat strössel än just choklad.

Arraksbollar
Arraksbollar



Dagens citat:

"Barnbarnen är livets efterrätt."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tumult inombords

Man tror att man har full koll på allt och känner sig därför lugn och trygg med denna vetskap. Allt flyter på som det ska. Inga konstigheter uppenbarar sig. Men så plötsligt, som genom ett trollslag förändras allt och tryggheten som fanns tidigare, slås i tusentals spillror. Man inser att man faktiskt har gjort fel.

Egentligen borde det inte vara en så stor grej. Alla är vi människor och begår misstag ibland. Finns ingen anledningen till att trissa upp sig. Fast den här gången är det mer än så och att ursäkta sig med vilken ursäkt man nu har på lager hjälper inte. Den här gången handlar det om något så väldigt viktigt att inga misstag är acceptabla. Det får helt enkelt inte förekomma några felsteg.


Ensam bänk
En ensam bänk vid Mälaren.

Paniken över insikten väller upp och klänger sig stenhårt fast med sina sylvassa klor. Tankeverksamheten stannar upp  och känslan av att sjunka ned känns nu mer påtaglig. Man försöker undkomma alla undergångskänslor som fyller en, men det finns ingenstans dit man kan fly. Hjärnan börjar rätt som det är att arbeta igen och nu börjar man fundera ut möjliga konsekvenser som ens misstag kan ha skapat, fast det är dessvärre en återvändsgränd. Allt kommer att bli ett fiasko och allt detta beror på en själv. Genom sin egen klantighet har man förstört allt.

Blicken irrar bort till telefonen som ligger på bordet en bit bort. Man känner att man behöver prata ut om detta med den man håller kär, men inser ett ögonblick senare att det inte skulle göra någon nytta. Just nu är man för uppjagad för att man skulle kunna göra sig någorlunda begriplig.

Månen

Desperat funderar man på en räddning och finner tills vidare någon form av nödlösning. Kanske kan allt bli bra igen. Kanske kan man styra upp situationen något. Kanske kan man undvika en kraschlandning.

När räddningsförsöket är gjort sitter man ensam och försöker lugna ned sig. Man har nu gjort vad man har kunnat. Det enda man kan göra nu är att hoppas. Och hoppas. Och hoppas ...


Dagens citat:

"Jag kände att jag inte haft så bra skjut på flera år."
(Magdalena Forsberg)

Ha det så bra!
Tumultartade kramar
Jessie

Flashdance

När man tänker efter är det ganska många filmer inom samma genre som är otroligt lika. Förutsättningarna och själva berättelsen må vara en annan, men oftast går de ut på samma sak.

Nyligen såg jag och älsklingen på "Flashdance" när de visade den på tv. Under åren har man fått höra en del om filmen och då har nyfikenheten byggts upp mer och mer, men det var inte förrän jag såg Morgan Alling dansa till en av låtarna i filmen som jag definitivt ville se den. Han dansade i något program där kändisar skulle dansa till olika kända låtar och så skulle det skänkas pengar till välgörenhet om jag inte minns fel.

Mina förväntningar på filmen var ganska höga innan vi började se på den, men dessa byttes ut mot en portion av besvikelse när eftertexterna fyllde rutan. Fast nu går jag händelserna lite i förväg. Till att börja med handlar filmen om artonåriga Alex som vill komma in på en balettskola. För att kunna försörja sig arbetar hon som svetsare på dagtid och som klubbdansös på kvällstid. En dag får hon en chans att få komma in på balettskolan, men hon blir arg när hon får veta hur det gick till för att hon skulle få den här chansen.


Mälaren
Mälaren sedd från hamnen i Strängnäs med Strängnäsbron i bakgrunden.

I och för sig känns filmen lite förutsägbar när man läser vad den handlar om. Jag upplevde det som om jag har sett det här tidigare. Inte just filmen, men själva idén. Vid sådana tillfällen försöker jag bortse från det och se filmen som den är - som om den är den enda som handlar om det här. Trots det blir det inga toppenbetyg. Kanske beror det på att jag i grunden är en bokfantast, men det kändes som om vissa delar i filmen bara berördes ytligt trots att man velat ha lite fördjupning angående det. Andra saker kändes onödiga och ibland gick det lite för fort fram och var lite "hoppig" på vissa ställen. Jag är medveten om att en film inte kan vara lika detaljerad och specifik som en bok, men filmen hade kunnat förbättras på några punkter.

Efter en övervägning mellan 2 och 3, blev mitt betyg 3 av 5 och den största anledningen till det är musiken i filmen. Var förmodligen det som jag gillade bäst med filmen.


Dagens citat:

"Härmed förklarar jag den nya Djurgårdsfärjan invigd som ska gå här mellan ... eh ... hållplatserna."
(Kung Carl den XVI Gustav)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Känner mig smått lurad

Det är inte lätt nuförtiden om man är en person som hakar upp sig på språket. När vi var på Coop Forum för ett tag sedan såg jag denna skylt:

Vattenmeloner
Vattenmeloner


Tekniskt sett står det att de säljer vatten och meloner för 7.90, men jag kunde bara se vattenmelonerna. Var hade de vattnet? Känns inte snällt att lura sina kunder på det sättet ... Wink Eller så borde den som gjort skylten lära sig ordentlig svenska.


Dagens citat:

"Jag äger tio par gymnastikskor, ett par för varje veckodag."
(Samantha Fox, utvikningsflicka och popartist)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Hur blir det med arvet ..?

Alla ska vi dö någon gång - vare sig vi vill det eller ej och oavsett hur grymt det än låter. Dock påpekade en av våra lärare det komiska faktum att alla verkar inte inse det, eftersom en stor del av de som skriver testamenten inleder med "Om jag dör ..." istället för "När jag dör ..." Fast vad är det egentligen som gäller angående arv här i Sverige "om" vi dör ifall vi var gifta eller samboende med någon vid tiden för dödsfallet?

Gravar

Enligt ärvdabalken 3 kapitlet 1 § ärver makar (två personer som är gifta med varandra) varandra; "Var arvlåtaren gift, ska kvarlåtenskapen tillfalla den efterlevande maken." Om man är gift behöver man således inte skriva något testamente för att ens fru eller make ska få ärva ens kvarlåtenskap (det man ägde medan man var i livet). Fast något som inte alla tycks känna till är att sambor inte ärver varandra automatisk, utan för att arv ska förekomma mellan samboende krävs testamente. Detta trots att man som sambos lever i ett äktenskapsliknande förhållande. Kan vara bra att känna till.

Alltså, om du lever i ett äktenskap och vill att din partner ska få dina saker "om" du dör, behöver du inte göra något eftersom din partner har enligt lag rätt att få sakerna. Om du däremot lever i ett samboförhållande och vill att din partner ska få dina saker "om" du dör, måste du skriva testamente. Hur ett testamente upprättas finns i ärvdabalkens 10 kapitel, men jag kommer senare även att skriva ett inlägg om det.


Dagens citat:

"Ingenting är för människan så svårt att uthärda som ett liv utan uppgifter och mål."
(Blaise Pascal)

Ha det så bra!
Arvskramar
Jessie

Jack Sparrow

Ända sedan jag såg första "Pirates of the Caribbean"-filmen har jag blivit lite av en piratnörd och filmerna tilltalar mig mycket. Min favoritkaraktär är föga förvånande Kapten Jack Sparrow! Johnny Depp gör en klockren gestaltning av den udda piraten, vilket får mig att undra om man kan göra annat än att le när man ser honom? Smile Läste någonstans för ganska länge sedan att Johnny Depp har hämtat sitt kroppsspråk och beteende från Keith Richards - som förresten spelar Jack Sparrows pappa i filmerna.

På en blogg som jag läste lite under en kort period innan jag tröttnade, stötte jag på en låt med titeln "Jack Sparrow". Nyfiken och piratnörd som jag är letade jag upp låten. Visserligen hade jag förväntat mig någon annan slags låt, men det jag fann fångade mig fullständigt i sitt nät. Det är gruppen The Lonely Island som framför låten och till sin hjälp har de Michael Bolton. För att förstå låttextens innebörd rekommenderar jag att du ser på videon som finns längre ned i inlägget. Första gången som jag såg videon satt jag och skrattade! Michael Bolton är otroligt humoristisk och bjuder verkligen på sig själv. Insåg inte förrän med den här låten att Bolton kan vara charmig. Dock har jag långt tidigare insett att han sjunger bra (lyssnar på en del av hans låtar) men efter det här har jag börjat lyssna på fler av hans låtar.

Förgyll din dag genom att kika på videon - det tänker jag göra. Wink



Låt: Jack Sparrow
Artist: The Lonely Island (feat. Michael Bolton)




[INTRO]
Intercom: Guys, Michael Bolton is here.
Andy: Oh great, send him in.
Michael: Hey guys
All: Hey thanks for coming.
Andy: How's it goin'?
Michael: I'm really sorry I'm late. I just got caught up watching the
Pirates of the Caribbean marathon. Have you seen those things?
All: Oh yeah, those are great.
Michael: Well I listened to your track and I loved it, and I wrote you
this big, sexy hook I think you're gonna really dig.
Andy: Oh wow, that's great. You wanna just lay it down?
Michael: Boys lets get to it (to it to it to it)

[ANDY]
Here we go
Uh, Lonely Island, Michael Bolton (Michael: YEAH)
(The night starts now)
Together on track, The boys are back
(The night starts now)
The night starts now, baby, roll with us
Chickies snappin' at the neck when we rollin' up (Michael: Rollin'up!)
Club front doors ain't no holdin' up
Black card at the bar like I gives a fuck (Michael: Come on!)

[JORMA]
It's The Lonely Island
Welcome to the set
Some fellas lookin' jealous
Play that back and get wet (Michael: YEAH YEAH)
Gun at my waist, shank in my sock
You either get cut, get stuffed, or get shot

[MICHAEL]
This is the tale of Captain Jack Sparrow
Pirate so brave on the seven seas (Andy: What?)
A mystical quest to the isle of Tortuga
Raven locks sway on the ocean breeze

[AKIVA]
Yeah, that was kinda weird but we're back in the club
Buyin' up the bar so the groupies show us love
(Michael: Keira Knightley!)
Motherfuckin' iceman, I'm the top gunna
Heater on blast, I'm the number one stunna (Michael: Jack Sparrow!)

[ANDY]
Watch your girl because I ain't your mister nice guy
More like the meet ya take you home and fuck you twice guy
All dressed up with nowhere to run
I know I make you feel crazy when I---
(Michael: Now back to the good part!!!)

[MICHAEL]
The day he was born, he yearned for adventure (Andy: NO!)
Ol' Captain Jack, givin' them what for (Jorma: Yeah)
He's the pauper of the surf, the jester of Tortuga
But in Davy Jones locker, what lies in store?
(Akiva: Yeah, we've seen the movie)

[ANDY]
Put your hands in the air and say hell yeah

[MICHAEL]
Captain Jack (Andy: What?)
Johnny Depp (Andy: No)

[JORMA]
Saying we count stacks c'mon

[MICHAEL]
Davy Jones (Jorma: Nope)
Giant squid (Jorma: Wrong)

[AKIVA]
Michael Bolton, we're really gonna need you to focus up

[MICHAEL]
Roger that let me try it with another film (Andy: Wait)
Life is a box of chocolates and my name is Forrest Gump (Andy: Not better)
Though I'm not the sharpest tool in the shed
I give Jenny all my love (Akiva: Come ON)

Okay, then I'm a legal aid
Erin Brockovich is my name (Akiva: Oh god)
Then you can call me Scarface
Snortin' mountains of cocaine (Andy: Close enough)

You cockroaches wanna play rough?
Okay, I'm reloaded! HA HA!

This is the tale of Tony Montana (This is the tale!)
Cubano flame, with Miami nuts
Got a basehead wife, her womb is polluted
This whole town's a pussy, just waiting to get fucked!
(Just waiting to get fucked!)
(Andy: Okay it turns out Michael Bolton is a major cinephile)
You complete me (Andy: Yeah, yeah okay)






Dagens citat:

"Inför skattemyndigheterna är vi alla rika."
(Okänd)

Ha det så bra!
Piratkramar
Jessie

Kundservice? Vad ska man med sådant till?

SAOL:s definition på service lyder: "kundtjänst; betjäning; tillsyn eller översyn av bil".

Vårt internet försvann den 12 juni och när vi försökte ringa till Blixtvik/All Tele AB påföljande dag, var det ingen som svarade. De hade ingen information när man ringde till dem utan man hade bara två alternativ att välja mellan - om man var privatperson eller företag. Många andra företag har ju spelat in vilka öppettider de har och så vidare, men inte Blixtvik. När man sedan hade valt antingen privatperson eller företag fick man sitta och vänta. Och vänta. Och vänta ... I början av ens väntan hördes en kvinnoröst som tackade för att man väntade. Efter att ha suttit i kanske en kvart, tjugo minuter utan att någon hade svarat, avbröts samtalet. Någon information på hemsidan om varför de inte svarade hade de inte heller (fick låna kompisens dator). Dock stod det att de hade telefontid till klockan åtta på kvällen. Jag prövade att mejla dem med förhoppningen att det skulle gå bättre.


Dator

Dagen efter det testade älsklingen att ringa och efter en mycket lååång väntan svarade de. Någon gång under den här dagens sena eftermiddag eller eventuellt på kvällen hade de svarat på mitt mejl, men det såg jag inte förrän dagen efter (på onsdagen) och då hade älsklingen redan pratat med dem.

Vårt internet kom tillbaka i måndags, den 20 juni. Fast bättre kundservice och tydligare information anser jag att de gott kan ha. Att tvingas sitta så länge i telefon som vi gjorde utan att veta om de har öppet eller ej är inte okej, trots att det är kväll. Inte heller att det tar så lång tid för dem att svara. För om de anger att de har telefontid till klockan åtta på kvällen bör de se till att ha resurser så att de snabbt och smidigt kan ge den service som räknas av dem. På dagen svarar de däremot väldigt snabbt. Om de vill göra ett bättre intryck och hålla kvar sina kunder bör de förbättra sig när det gäller det här. Stor tumme ned till Blixtviks/All Tele AB:s nuvarande kundservice och framför allt på kvällstid!


Dagens citat:

"Mer otyg har åstadkommits i affärernas namn än alla jordens latmaskar någonsin har kunnat fundera ut tillsammans."
(Gilbert Quin)

Ha det så bra!
Servicekramar
Jessie

På det femte gäller det ...

Och så var femte novellen i "ADK" klar. Det jag nu behöver göra är att skriva in den i datorn eftersom den i nuläget bara finns handskriven i mitt novellblock. Fast, egentligen finns den redan i datorn. En annan version av den i alla fall - originalversionen. Vid den tidpunkten då den skrevs (slutet av 2005) hade jag nyligen börjat skriva noveller på riktigt och när jag nu fem och ett halvt år senare läser den grimaserar jag en aning. Orsaken är att jag tycker att texten känns barnslig och inte särskilt trovärdig, men trots det är ämnet ändå ganska intressant och det var därför som jag valde att ha med den, om än en smula justerad.

Först och främst var det titeln som störde mig, för i den hade jag nämligen använt ordet "älska". I och för sig skulle det inte behöva vara något problem, om det inte vore för att berättelsen inte handlar om det kraftfulla begreppet, utan om dess svagare syskon - att tycka om. När jag skrev novellen var jag inte riktigt medveten om vilken tyngd "älska" har, utan gjorde precis som de flesta andra - missbrukar ordets betydelse. Det var först några månader senare som jag fick lära mig vad det verkligen innebar att älska någon och det är just det som berättelsen inte handlar om. För det är nämligen en enorm skillnad mellan att älska och att tycka om någon, även om de flesta använder begreppen synonymt med varandra. Då är det fel att ha kvar en så pass felaktig titel och därför bytte jag ut "älska" i titeln till "tycka om".


Gatlykta i Bryssel
En av gatlyktorna i Bryssel.

Något annat som jag korrigerade vad huvudpersonens "insikter" gällande sina känslor. Delvis kändes det tjatigt då jag hela tiden hade upprepat mig, men det kändes inte heller trovärdigt. Min ändring blev att istället för att skriva läsaren på näsan, låter jag läsaren få tänka och dra sina egna slutsatser.

På Kapitel1 hade jag fått en kommentar på den här novellen (första versionen finns där) om att miljö- och personbeskrivning saknas, och med tanke på att det är viktigt att ha med försökte jag i den nya versionen ha med det. Fast vet du vad jag insåg? Jag är urusel på miljö- och personbeskrivningar! När jag skriver ligger mitt fokus på själva handlingen och i min skriviver glömmer jag bort att för läsaren förklara det som jag ser. Att i efterhand lägga till sådant är inte heller det lättaste. Inte för mig i varje fall. Kanske är det en av alla saker som drar ned på mina alsters kvalitet? Hädanefter ska jag vara mer uppmärksam på att ha med dessa beskrivningar och träna mig själv på det. Inser nu att det kommer bli ett utmanande arbete, men jag är säker på att det kommer vara värt det.

Varför skrev jag då denna novell från första början? Under mitt första gymnasieår hade vi en kille i klassen som jag irriterade mig grymt mycket på. Han var jobbig i största allmänhet och av någon besynnerlig orsak tycktes han rikta in sig på mig. Förmodligen insåg han att jag irriterade mig på honom och då ville han väl retas med mig. Givetvis kunde jag inte hålla min irritation inne, utan delade med mig av den till bästa vännen och en annan kompis som vi umgicks med. Fast de såg inte min dagliga irritation som äkta utan hade en annan tolkning. De båda trodde att jag gillade den här killen och att det var det som min irritation handlade om. Nu menar jag givetvis inte att novellen handlar om mig och den här killen, för det gör den självklart inte. Däremot skrev jag av mig om tanken att man kanske tycker om någon annan utan att förstå eller ens vill inse det. Ibland kan nämligen ens känslor ta uttryck på olika sätt. Men någon biografi är det inte. För mig var den där killen fullständigt irriterande och ingenting annat.


Dagens citat:

"Sanningen är den att man kan tycka om många samtidigt, fast på olika sätt."
(Christina Zachrisson)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Att ringa eller icke ringa

Tänk egentligen vilka småsaker som får oss att uppföra oss eller känna på olika sätt. Hankatten här hemma tycker inte om när man prasslar med plast. Det tycker han är superläskigt. Honkatten avskyr är man blåser på henne och om man då gör det vrider och vänder hon på sig. Tidigare fick jag ångest vid blotta tanken på att behöva prata inför andra. Det spelade ingen roll om det handlade om människor som jag kände eller ej, hur många det rörde sig om etc. Jag klarade inte av det i vilket fall som helst. Det gick till och med så långt att jag nätt och jämt lyckades räcka upp handen på lektionerna och säga något. Oftast kunde jag sitta ganska länge och överväga ifall jag skulle räcka upp handen eller ej. De allra flesta gånger slutade det med att jag lät bli, eftersom paniken var otroligt nära att bryta ut. Minns även en gång på en fransklektion i tvåan på gymnasiet. Under en period det året hade vi en lärarkandidat på fransklektionerna, som flyttat till Sverige från Frankrike cirka elva år tidigare. Med honom skulle vi alltså skriva ihop en "uppsats" på franska och sedan skulle vi åka in till ett ljudförlag (eller vad det nu var) i Lund där han arbetade lite då och då och spela in en skiva där vi läste upp vår egen uppsats. På det här stället där vi var spelade de in ljudmaterial som används på de svenska skolornas språklektioner. De sista få gångerna innan vi skulle åka in till Lund skulle vi läsa upp våra texter för varandra, fast jag klarade inte av det. Det sade bara stopp. Gullig som han var (lärarkandidaten) satte han sig med mig längst bak i klassrummet där jag fick läsa upp min text inför bara honom. Då berättade han för mig att han hade haft precis samma problem, men att han hade lyckats jobba bort det och han var säker på att även jag skulle lyckas med det. Det var en väldigt stor hjälp (och tröst) att han var så förstående som han var. ^^

Dödskalle på Strängnäs Domkyrka
Denna dödskalle finns på Strängnäs Domkyrka.

Det här problemet lyckades jag faktiskt emellertid att jobba bort under mina retorikstudier vid Lunds universitet. Visst kan jag bli lite nervös nu också, men det är sådant som jag med lätthet kan hantera. Detta har jag mina fantastiska studiekamrater och lärare att tacka för, som var ett stort stöd för mig. Däremot har jag ett "nytt" problem att tampas med och det har med telefoner att göra. Nej knasboll, det är inte telefonerna i sig som väcker panik inom mig, utan det är att ringa med dem som skapar bekymmer. Att behöva ringa någon eller några som jag inte känner är något som jag helst avstår ifrån om jag kan. Fast när det förhåller sig på det motsatta sättet - att någon okänd ringer upp mig - är det helt okej. Konstigt fenomen det där ...

I princip varenda gång som jag ska ringa ett samtal till någon för mig obekant, måste jag sitta ned och försöka lugna ned mig. Allra helst föredrar jag att skriva ned det som jag vill ha sagt för att undvika inledande blackouter. Så pass stressad är jag inför väntande telefonsamtal. Därför är jag enormt tacksam när personen på andra sidan linjen är trevlig och förstående. Sådant bemötande underlättar otroligt mycket.

Telefon


Var det här obehaget kommer ifrån vet jag inte riktigt. En teori kan vara att det härrör från det faktum att jag avskyr att göra fel. En annan kan vara att jag är en (mycket) blyg person. När jag var liten kunde jag knappt prata med ens bekanta till familjen - trots att jag kände dem mycket väl - och vid tilltal svarade jag så fåordigt jag kunde. Än i dag har jag viss svårighet att ta kontakt med andra, men jag har lättare för det nu när jag är äldre än när jag var yngre.

Det här är ett problem som jag måste åtgärda och helst så snart som möjligt. I mitt framtida yrkesliv kommer jag förmodligen ha mycket telefonkontakt med okända människor och då kan jag inte försöka slippa att prata i telefon. Men det är läskigt och fruktansvärt jobbigt. Nästan som med prasslande plast.


Dagens citat:

"Satsar en kvinna på duglighet misstänks hon för okvinnlighet. Satsar hon på sin kvinnlighet misstänks hon för oduglighet."
(Okänd)

Ha det så bra!
Ringande kramar
Jessie

Acceptanssaknad

Alla har blivit utrustade med en egen fri vilja och man får tycka, tänka och göra vad man själv vill, så länge man inte kränker någon annan eller begår något brottsligt med sitt handlande. Visst låter det vackert i teorin? Rent praktiskt är det en annan femma. Då får man inte tycka, tänka eller göra som man själv behagar, för då talar andra om för en att det är fel och att man ska istället ta efter den som klagar på en. Annorlunda uttryckt talar man gärna om vad andra ska göra och vill att andra ska ändra sitt beteende, medan man själv inte tycker om när andra människor kommer och vill förändra en.

Jag har valt att inte dricka alkohol av den enkla anledningen att jag tycker att det smakar hemskt. Det spelar ingen roll vilken sorts alkoholhaltig dryck som jag dricker - allt har exakt samma räliga (skånskt ord för "hemska") smak och då har jag testat en hel del. Varför då dricka något som man inte tycker om? Det verkar många ha svårt att förstå. När jag bodde hemma hos mina föräldrar och när min syster fortfarande gjorde detsamma, brukade jag jämt få höra tjat om att smaka den ena eller andra alkoholhaltiga drycken. Tjatet stod min mamma och min syster för. För att då få tyst på de bådas tjat gick jag i början - innan jag verkligen satte ned foten och sade nej en gång för alla - med på att smaka. Dock ville de inte att jag skulle smaka för att det fanns en möjlighet att jag skulle tycka om det, utan för nöjet att få se mig spotta och fräsa frenetiskt. De skrattade hysteriskt varje gång. Allra helst min syster har fortfarande till viss del svårt att acceptera mitt val att avstå från alkohol. Även andra tycks inte förstå mig. Jag tror att det var på för- eller mellanfesten (det fanns även en efterfest, men jag åkte hem innan den) till sittningen som jag var på med mina retorikkursare, som jag och två tjejer började diskutera. De undrade varför jag inte drack alkohol och när jag kom med mitt svar tittade de skeptiskt på mig. Den ena tjejen hävdade bestämt att alkohol inte har någon smak och att anledningen till att allt som jag då hade druckit hade smakat hemskt berodde helt enkelt på att jag inte hade druckit "rätt" alkoholhaltiga drycker. Jag kan inte svara hundra på om alkohol smakar något eller ej, men om det inte smakar något tycker jag att det då är konstigt att allt jag har druckit har smakat exakt samma. En rar kille på kurserna (han som tipsade mig om "Dr Horrible") tyckte att min anledning till att avstå var en av de bättre som han har hört. Jag hade i alla fall smakat. Vid något tillfälle tjatade en kompis till mig väldigt mycket om att hon någon gång skulle få mig full, eftersom det är så roligt att vara det. Just då var hon själv full, vilket gör att jag förlåter henne för sitt beteende. Dock ursäktas inte frivilligt vållat rus (man har själv sett till att ha blivit till exempel full) enligt lagen vid fråga om brott (Brottsbalken 1 kapitlet 2 § andra stycket). Man kan alltså inte skylla på att man var full när man begick gärningen (om man drack frivilligt) för att undgå straff. Kanske kan vara värt att tänka på ..?


Jag med vinglas i Bryssel

Det jag nyss beskrev - om att andra har svårt att acceptera att jag inte dricker alkohol - är bara exempel på när andra inte accepterar vad man tycker, tänker och gör. Vissa gånger har jag också försökt övertala vissa personer (vilket egentligen är fel av mig) men jag försöker se till att sluta när jag får ett definitivt nej, eller inser att personen är säker på sin sak. Dessutom beror det också på vad det handlar om. Men varför har man svårt att acceptera att andra på olika sätt skiljer sig från en själv? Det är väl bra att alla är olika och unika? På LS8 läste jag vid ett tillfälle att någon hade skrivit något om att om alla hade tyckt om eller älskat jordgubbar skulle all jordgubbsglass vara slut. Visst ligger det något i det? Dock besvarar inte det frågan om varför vi inte vill att folk ska skilja sig från oss själva? I själv verket borde det vara tråkigt om alla är på samma sätt på alla tänkbara sätt och vis. För att inte tala om att det är respektlöst (att inte respektera andras val), vare sig det gäller tankar, känslor eller vad andra gör. Om man vill att andra ska acceptera eller respektera ens egna val, får man se till att göra detsamma mot sina medmänniskor. Man får inte heller glömma att ett nej är alltid ett nej och aldrig ett ja. En beaktansvärd utgångspunkt att ha.


Dagens citat:

"Det finns två sorters politiker: de som kan prata strunt över vilket ämne som helst och de som över huvud taget inte behöver något ämne."
(Okänd)

Ha det så bra!
Accepterande kramar
Jessie

Konstig känsla av frihet

Efter att under minst en månads tid ha fokuserat större delen av tiden på tentaplugg, kändes det konstigt när man väl lämnat in den färdigskrivna salstentan och lämnade aulan i går. Det har känts som att jag inte har kunnat göra riktigt vad jag vill utan tentaplugg har varit största prioriteringen. Dock gjorde jag inte den här gången så som jag gjorde första gången jag skulle skriva salstenta - eftersom jag var "smart" och väntade med att plugga till veckan innan tentan, blev det att jag avskärmade mig så gott jag kunde från resten av omvärlden och hade minimal kontakt med älsklingen (vi hade distansförhållande då), familjen och vänner.

Från och med i går (strax efter halv tolv) har jag varit fri att göra precis vad jag vill i cirka två månader framöver. Eller, i alla fall till senast tisdagen efter midsommar, eftersom utbildningskoordinatorn lovade att vi senast ska ha fått resultaten då. Först när jag öppnar mejlet med beskedet vet jag om jag verkligen är ledig hela sommaren, eller om jag måste plugga till omtentan som är två dagar efter utbildningsstarten i höst. Som det är nu har jag inte den blekaste aning om hur det gick. Tentan kändes som att den gick barnsligt lätt och oftast när jag känner på det sättet brukar det - som jag tidigare har sagt - gå åt skogen. Men det finns inget jag kan göra åt det nu, så fram tills beskedet har landat i min lilla (fulla) inkorg ska jag koppla av och njuta av sommaren, för trots att det regnade i går när jag promenerade till stationen och även när jag senare cyklade hem från Läggesta kändes det verkligen som sommar.


Klassrummet

Nu är jag alltså fri att göra ... Ja, göra vad då? Tja, jag vet ju vad jag har planerat att jag ska fokusera på under sommaren, nämligen "ADK" och "VAKT" samt även att läsa och bara ta det lugnt. Men när jag kom hem i går var jag otroligt rastlös och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Det fanns ju så mycket att välja bland! Fast känslan av att fira att tentan äntligen var över, var påtaglig och som firande åt vi glass och hembakta kanelsnäckor. Tunga Det slutade med att jag lade mig i soffan bredvid älsklingen och hankatten och somnade där medan älsklingen lekte med sin nya mobil. Fast i dag är jag beredd! Har dock inte hunnit fixa med det jag vill än eftersom det har funnits annat att göra.

*ler* Jag börjar nästan känna mig som lite av en veteran när det kommer till salstentor. Den jag gjorde i går var min femte salstenta på två år och om vi ska räkna med alla hemtentor som jag har slitit med, blir det många fler. Av dessa fem, har fyra varit juridiktentor. Kanske inte något att skryta om, men trots att jag känner att jag borde vara van, är jag det inte. Fast nu spelar det ingen roll. Nu är det avkoppling som gäller! Och om mindre än en månad står jag och älsklingen i kyrkan och säger "ja". HjärtaKram


Dagens citat:

"Den verklige nykteristen är väl den, som efter avslutad rakning baddar ansiktet med juice."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En god gärning utan ansträngning

När bästa vännen var på besök hos mig och älsklingen lade jag märke till den internetstartsida som hon har i sin bärbara dator. Först tänkte jag att den inte var någon speciell sida och att min (Google) är mer praktisk. Fast vid en närmare titt och efter en förklaring från min kompis insåg jag vilken oerhörd betydelse den där sidan egentligen har och att den överträffar min egen startsida.

Sidan är God Start och genom varje gång som man besöker sidan eller klickar på någon av länkarna på sidan eller när man handlar från företagen som finns där, skänker man pengar till en valfri organisation. Eller, valfri i den meningen att man får välja mellan olika organisationer som den här sidan har valt ut. Själv har jag valt att skänka pengar till Världsnaturfonden eftersom den står mig närmast. Det finurliga med sidan är dock att de pengar som man skänker inte kommer från den egna fickan, utan det är pengar från annonsörer på God Start. Annorlunda uttryckt kan man skänka pengar trots att man kanske har en överbelastad ekonomi och därmed inte känner att man egentligen kan. Detta utan att plånboken jämrar sig! Försök hitta argument till att inte ha någon anledning att använda sidan. Wink



Klicka på bilden för att komma till God Start.


Själva upplägget påminner om en sida som älsklingen introducerade mig för, nämligen Free Rice. Fast där är tanken att man ska klara av uppgifter av varierande svårighetsgrad och för varje rätt svar som man lyckas krysta fram, skänker man tio riskorn och hjälper till att kämpa för att få slut på världssvälten.

Enda problemet med God Start - som jag ser det - är att det inte finns tillräckligt med utrymme för ens favoritlänkar. Jag menar, man har tio antal rutor för favoritlänkar till sitt förfogande, men jag hade gärna sett fler eftersom jag har ännu fler länkar som jag med nöje hade velat använda för det här syftet. Fast det är bara en bagatell. Wink Utöver det har jag inget att anmärka på denna godhjärtade sida.

Börja gärna du med att använda sidan! Ju fler som ansluter sig, desto fler underverk kan åstadkommas!


Dagens citat:

"Motgången är ofta en förklädd vän. Möt den med tacksamhet, för den ger dig styrka och klokskap."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Fint skånebesök

Det var nog ett tag sedan som jag skrattade så mycket som jag har gjort under bästa vännens senaste besök. Dock kom hon först på söndagen istället för på lördagen som jag skrev i ett inlägg, men det gjorde absolut inget eftersom vi hade lika kul ändå. Det har vi alltid när vi träffas. Fick dessutom veta under de här dagarna att hennes lillasyster och hennes bror hade - när jag och bästa vännen gick på gymnasiet - trott att vi båda var lesbiska. *skrattar* Vi måste verkligen ha varit övertygande i vårt lilla skådespel. WinkTunga

Skånska flaggan


Dagen innan hon skulle köra i väg följde hon med till skolan och när vi efteråt var på väg till centralstationen, upplyste jag henne om att vårt projektarbete som vi gjorde sista året på gymnasiet finns bland annat på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Med den informationen röjd blev det att vi traskade dit i solen. Fast väl där - efter att ha fått lämna alla våra tillhörigheter i ett skåp - insåg vi till vår besvikelse att projektarbetet fanns i magasinet och vårt syfte hade aldrig varit att få den i handen, vilket innebar att vi lommade därifrån smått snopna.


Kungliga biblioteket i Stockholm


När hon skulle köra i väg i går ville jag helst hålla fast henne, men det vet jag att jag inte kan. Så hon fick brumma i väg trots att det kändes jobbigt. Men vi kommer såklart att fortsätta hålla kontakten precis som förut och om mindre än en månad kommer vi få träffas igen. Jag ser fram emot det. ^^

Tack Diddi för att jag fick låna din syster de här dagarna!



Dagens citat:

"Om man hör dålig musik är det ens plikt att dränka den i konversation.."
(Oscar Wilde)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Fucking Matt Damon

Att jag har en konstig humor vet alla - eller i alla fall de allra flesta - som känner mig. Den åkomman har jag alltid haft och dessvärre finns det inget att göra åt det. Wink Jag är som jag är helt enkelt (annars hade jag varit som jag var). Sedan tror jag att lite av min pappa har smittat av sig på mig. Man kan aldrig vara helt hundra på när han skämtar eller inte. På senare år brukar jag få kommentarer om att personerna som jag pratar/skojar med är osäkra på om jag menar allvar eller inte. Man brukar också kunna se det på deras ansiktsuttryck. Förmodligen beror det på min ironiska attityd. Många gånger då jag skämtar är jag ironisk och förlitar mig på att den som jag pratar med ska förstå det.

För ett tag sedan snubblade jag över en video på en av bloggarna som jag följer och skrattet infann sig väldigt snart efter att jag börjat kika på klippet. Tycker att texten är för härlig och att både sångerskan Sarah Silverman och Matt Damon gör fantastiskt roliga prestationer. Kanske gillar jag låten för att jag är lättroad? Kanske gillar jag låten för att den faktiskt är rolig? Ta du dig också en titt så får vi se om du tycker som jag.


Låt: Fucking Matt Damon
Artist: Sarah Silverman feat. Matt Damon




I'm fucking Matt Damon
She's fucking Matt Damon
I'm sorry but it's true
I'm fucking Matt Damon
She's fucking Matt Damon
I'm not imagining it's you
I'm fucking Matt Damon

On the bed, on the floor
On a towel by the door
In the tub, in the car
Up against the mini-bar

I'm fucking Matt Damon
She's fucking Matt Damon
While you're drinking diet Snapple
I said I'm fucking Matt Damon
She said she's fucking Matt Damon

Hey Jim, don't take it bad
Remember all the good times we had
Like the time we went fishing
And we caught a bunch of fish
Then you puked in the bucket
On the fish that we caught

- Knock knock!
- Who's that knocking at my door?
- Im Fu!
- Im Fu who?
- I'm fucking Matt Damon!
- She's fucking Matt Damon!
- Analyze!

F-U-C-K Matt D-A-M-O-N
I said F-U-C-K Matt D-A-M-O-N

I'm fucking Matt Damon
She's fucking Matt Damon
And you know that I ain't lying
I said I'm fucking Matt Damon
She's fucking Matt Damon
Ask The Insider's Pat O'Brien

Last week when I was playing Scrabble with you online
I was fucking Matt Damon
You went back and forth to do your show and Regis and Kelly's show
She was definitely fucking Matt Damon
When I told you I was fucking Matt Damon
I was fucking Matt Damon

On the bed, on the floor
On a towel by the door
In the tub, in the car
Up against the mini-bar

She's fucking Matt Damon
She's fucking Matt Damon
She's fucking Matt Damon
I love L.A.



Dagens citat:

"Ingen kedja är starkare än sin svagaste länk."
(Latinskt ordspråk)

Ha det så bra!
Skrattande kramar
Jessie

Smile!

Någon gång under förra våren eller sommaren väcktes ett intresse hos mig för fotografering. Sedan dess bär jag för det mesta med mig kameran ifall lusten skulle infinna sig. Jag är inget proffs och kan inte ett jota om ljussättning och dylikt, men det hindrar inte mig från att ändå knäppa en bild här och där. Man skulle kunna jämföra det med mitt skrivande. Jag är knappast någon författare i världsklass, men trots det fortsätter jag att skriva, för det är så himla kul! Man ska ju göra sådant som man tycker är kul, även om man kanske inte är världsbäst på det.

Egentligen borde jag kanske ta och förkovra mig i fotografering, eftersom det är synd när ens intresse för något går till spillo. Fast just nu - och ett tag framöver - är det väldigt mycket som jag vill göra så fort jag får tid. Därför antar jag att det där med fotograferingsförkovrandet får skjutas upp på obestämd tid tillsvidare. Men jag kommer ändå att fortsätta att ta bilder som du sedan får se lite pö om pö i inläggen som jag skriver här.

Undulat


Fast det här är inte det enda stället där du kan få se mina bilder. För ett tag sedan blev jag medlem på Bilddagboken, men jag lade aldrig upp några bilder, och glömde delvis bort sidan. Nyligen fick jag dock veta att Bilddagboken har bytt namn till Dayviews och när den här informationen nådde mina öron (eller i det här fallet var det faktiskt mina ögon) klickade jag dit av nyfikenhet. Jag testade att lägga upp några bilder och nu kommer jag fortsättningsvis vara än mer aktiv än tidigare. Ifall du också är medlem där och är nyfiken på vilka bilder jag lägger upp, heter jag DreamingTiger (föga förvånande Wink). Kanske kan vi inspirera varandra till att fotografera eller så kanske inspirationen från bilderna slutar i en novell för min del. Wink Man vet aldrig. ^^


Dagens citat:

"I'm always here to bring you home."
(Ronan Keating - Bring You Home)

Ha det så bra!
Fotograferande kramar
Jessie

Lunge

En träningsövning som jag tycker är bra och nyttig, men som jag dessvärre inte utför så ofta längre är Wii Fit/Wii Fit Plus Lunge. Innan jag testade på den senast, hade jag inte utfört den på flera månader, så när jag väl gjorde det fick jag otroligt mycket mjölksyra i benen och kunde knappt gå efteråt. Fast där fick jag skylla mig själv av den orsaken att jag gjorde för många "reps" på en gång med tanke på det tidigare långa uppehållet från övningen. Vid nya utmaningar eller när jag ska göra något som jag inte har gjort på länge, föredrar jag att börja mjukt och försiktigt för att inte ta ut mig på en gång.






Dagens citat:

"Fylleri är frivilligt vanvett."
(Latinskt ordspråk)

Ha det så bra!
Tränande kramar
Jessie

Oacceptabelt kundbemötande

Snart är det dags för den stora dagen då jag och älsklingen blir make och maka. Jag längtar verkligen och ser fram emot den dagen. Nu är det mest småsaker som ska ordnas, däribland älsklingens slips. Problemet ligger inte i att hitta en slips, utan att hitta rätt nyans som matchar klänningen. De vi har hittat är antingen för ljusa eller för mörka.

När jag ändå hade en lektionsfri dag den sista måndagen i maj, passade jag på att åka in till Stockholm för att fixa en del ärenden, och bland det fanns slipsjakt. För det måste väl finnas en mängd slipsförsäljare där, eller hur? Och det fanns en hel del, även om de inte hade exakt det som jag sökte. Trots att jag kände viss besvikelse över att inte få tag på det som jag sökte var det ingenting i jämförelse med den ilskan som jag kände över hur butiksbiträdena behandlade mig! Jag var så arg att jag nästintill kokade inombords. I nästan alla butiker som jag var inne i, tittade biträdena nedlåtande på mig och om man hade givit deras blickar en röst, skulle de ha sagt något i stil med "Vad har du här att göra?" eller "Vem tror du att du är som kommer hit?" Är det verkligen så man ska behandla potentiella kunder?! Ge dem blickar som får dem att känna sig ovälkomna innan de ens har kommit in?


Busskur

Vad får dem att tro att bara genom att kasta en blick på en potentiell kund, kan de avgöra om personen i fråga är betalningsduglig eller ej? De kan knappast veta om jag är förmögen eller ej, bara för att jag väljer att klä mig i jeans eftersom det är kläder som jag trivs att gå i. Om jag skulle ha blivit miljonär på studs hade jag fortsatt att gå i mina jeans. Jag klär mig i det som jag tycker om och inget annat och det kommer jag fortsätta att göra. Dessutom, vad spelar det för roll för butiksbiträdena om jag är förmögen eller ej? Det enda de ska bry sig om är om jag är kreditvärdig och att ge god service. Jag må vara ganska korkad ibland, men så korkad som att gå in i en affär där jag vet att jag inte har råd med varorna är jag inte. Det var bara en försäljare som tycktes se bortom det yttre och det var den siste som jag var inne hos (butiken ligger på Jungfrugatan i Stockholm). Han var så gulligt trevlig och hjälpsam att all min ilska rann av mig och när jag gick därifrån gjorde jag det med ett leende på läpparna. Inte kunde jag heller känna samma ilska som jag tidigare känt. Ett stort plus och tummen upp till honom!

Jag har praktiserat i butik vid två tillfällen och vet att det är oerhört viktigt att vara trevlig mot kunderna, även om de obefogat skäller ut en (been there, done that). Det gäller att bita ihop och försöka ignorera sina egna känslor. Är det att vara trevlig genom att ge potentiella kunder ovälkomnande blickar? Absolut inte! Ett stort minus och flera tummar ned till alla de butiksbiträden som dömer ut eventuella kunder baserat på utseendet. Blä!


Dagens citat:

"Så var kommer Cannes-festivalen att hållas i år?"
(Christina Aguilera)

Ha det så bra!
Oacceptabla kramar
Jessie

Å ena sidan ... Å andra sidan ...

Ordet "tenta" är för mig något mycket skrämmande och har varje gång fört med sig panik och ångest. Oftast är det på tentan som betyget hänger och till tentan ska man kunna ALLT som man fått lära sig under terminen. Och inte är det lite heller! Jag minns att jag var ett nervvrak inför min första salstenta. Fast å andra sidan fick jag skylla mig själv som väntade till veckan innan med att plugga in minst 500 sidor (både svenska och engelska) som vi skulle kunna till tentan. Som man bäddar får man ligga ... Men för den nyfikne kan jag berätta att den gick bra. Faktiskt bättre än förväntat. Litet yay till mig! Tunga

Av erfarenhet (jo, det känns lite mossigt att säga så när man är tjugoett år, men jag har alltid varit mossiga lilla jag ^^) vet jag att de allra flesta gånger då jag känner mig nervös, brukar det gå bra. E contrario (motsatsvis) går det som regel dåligt när jag känner mig lugn och säker på att jag kan det där. Minns ett matte C-prov som jag gjorde på gymnasiet. Under tiden som jag skrev det och efteråt när jag var klar kände jag mig väldigt säker. Provet hade gått utmärkt. Dock var sanningen en annan och om jag inte misstar mig gick jag G-. För mig är det inget bra resultat, då jag under min skoltid låg på VG och MVG.

Natur i Åkers Styckebruk
Ett av naturområdena här i Åkers Styckebruk.

Med detta i baktanke känner jag mig orolig för att tentan som jag har den 17 juni kommer gå käpp rätt åt helsike. Varför? Jag känner mig inte ett dugg nervös och när jag sätter mig ned för att plugga blir jag rastlös eftersom jag med ens känner att jag är mättad med kunskap. Jag känner att jag vet det jag behöver. Om jag hade kunnat skulle jag ha gjort tentan redan nu och fått det överstökat. Alltså; å ena sidan är det just den inställningen hos mig som tidigare har lett till akademiska nederlag för mig, vilket gör mig orolig. Å andra sidan ska jag kanske helt enkelt försöka lita på magkänslan och slå bort orostankarna? Ju mer man stressar upp sig över något, ju sämre går det. Så om jag då sätter mig framför tentan med inställningen att det kommer gå åt skogen, kommer det förmodligen göra så också. Aja, bara en vecka kvar med lidande och sedan är det frihet som gäller! I alla fall till 22 augusti ...


Dagens citat:

"När man ska ta honung med ballong är det förfärligt viktigt, att man inte låter bina veta att man kommer."
(Nalle Puh)

Ha det så bra!
Oroliga kramar
Jessie

Snacka om saknad

I morgon blir jag ännu mer lyckligt lottad än vad jag redan är (går verkligen det?), för då kommer min bästa vän på besök! BiggrinTunga Gud, vad jag har saknat henne. Har inte träffat henne sedan december eller januari och så länge har vi aldrig varit åtskilda vad jag vet. På gymnasiet hängde vi ihop i princip varje dag. Hennes besök innebär att jag kommer få tillbringa några dagar tillsammans med två människor som betyder oerhört mycket för mig. Försök slå det om du kan. Wink

Visnaren
Visnaren


I höst har hon och jag varit vänner i sex långa år, men det känns som om vi har känt varandra i en evighet och jag kan inte tänka mig en framtid utan en vänskap med denna intelligenta och galna tjej. Trots att vi är så olika är vi otroligt lika ändå. *skrattar* Jag minns när vi skulle till det årliga eventet i Lund som klassens juristmentorer vid Lunds universitet hade bjudit in klassen till. Innan det var dags för besöket bestämde en av våra lärare att vi skulle diskutera två och två vad temat för eventet (kulturkrockar och kultur krockar) innebar. Både jag och min kompis satt och tittade frågande på varandra innan vi slutligen frågade läraren vad som menades med temat. Hon sken upp och leende såg hon på oss båda medan hon svarade att vi borde vara ett perfekt exempel på det, eftersom jag är av svenskt ursprung medan min kompis kommer från Mellanöstern. Gissa vad snopen läraren blev när vi svarade att vi (vad vi visste) inte hade stött på några kulturkrockar. De enda krockar som vi varit med om har gällt tycke och smak, men det har knappast med våra olika kulturer att göra. Även om vi skulle ha stött på kulturkrockar i vår vänskap, har vi förmodligen löst det så smidigt att vi inte ens märkt att det var en krock.

Vad roligt vi tre ska ha det när hon kommer. Vad jag längtar!


Dagens citat:

"Det finns ingen bättre spegel än en god vän."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Visdomsord

I förra veckan fick älsklingen mejl från en av sina vänner med ett ganska rolig bifogad fil. Eftersom den var så rolig (och för att jag är så snäll?!) tänkte jag dela med mig av den till dig. Ha en rolig läsning! Psst! Försök att inte skratta för mycket så du storknar WinkBiggrin


Insekt här i Sörmland
En liten insekt som finns här i Sörmland.


Vi karlar får alltid höra om “reglerna” som gäller från våra kvinnor. Här följer nu några regler från oss karlar.

Våra regler är som följer:

  • Observera!!! Alla regler har MEDVETET numrerats nummer “1”!
  1. Bröst är till för att tittas på och därför gör vi det. Försök inte att ändra på det.
  1. Lär dig hur toa-sitsen fungerar. Du är en stor flicka. Om ringen är uppe, fäll ner den. Vi måste ha den uppfälld, ni behöver den nerfälld. Ni hör aldrig oss klaga över att ni har lämnat den nerfälld.
  1. Lördag = sportdags. Det är det samma som fullmånen eller tid-vattnet. Man kan ingenting göra åt det. Med andra ord – LÅT BLI!
  1. Shopping är INTE nå’n sport. Och vi kommer aldrig att kunna tänka oss att det är det.
  1. Att gapa och skrika är UTPRESSNING.
  1. Fråga efter det du vill ha. Låt oss komma på det klara med detta:
    • Inlindade antydningar funkar inte!
    • Övertydliga antydningar inte heller!
    • Uppenbara antydningar inte heller!
    • SÄG DET RAKT UT BARA!
  1. “Ja” och “Nej” är helt godtagbara svar på de flesta frågor.
  1. Kom till oss med dina problem. Så gör vi karlar. Sympati är vad dina tjejkompisar kan visa.
  1. Huvudvärk som pågår längre än 17 månader är ett problem. Sök läkare!
  1. Något som sagts för 6 månader se’n eller längre tillbaks, har ingen giltighet i händelse av gräl. Alla kommentarer blir till noll och intet efter 7 dagar.
  1. Om du tycker att du ser fet ut, så gör du antagligen det. Fråga inte oss.
  1. Om någonting vi sagt kan tolkas på mer än ett sätt, och det ena tolkningssättet får dig förbannad eller ledsen, så menade vi det andra tolkningssättet.
  1. Du kan antingen be oss att göra nå’nting eller så berättar du för oss hur du vill ha det gjort.
    Inte bådadera
    Om du redan vet hur det skall göras på bästa sätt, så GÖR DET SJÄLV!
  1. När så är möjligt, var hygglig och säg det under TV-reklamen.
  1. Christofer Columbus behövde inga vägledningar och det behöver inte vi heller.
  1. ALLA män kan bara se i 16 färger, precis som Windows standard-inställningar.
    • Persika tex., är en frukt, inte en färg. Det är pumpa också.
    • Vi har ingen aning om vad malva är.
  1. Om vi frågar om vad som står på och du svarar “inget”, kommer vi att ta det som om att inget är fel. Vi vet att du ljuger, men det är bara så att det inte är värt att käbblas om.
  1. Om du ställer en fråga, som du inte vill ha svar på, ska du inte förvänta dig ett svar som du  inte vill höra.
  1. När vi absolut måste gå nå’nstans, så duger det att klä sig med nästan vad som helst. FAKTISKT!!!
  1. Fråga oss aldrig vad vi tänker på, såvida du inte är beredd att diskutera ämnen som:
    • Sex
    • Sport
    • Bilar
  1. Du har tillräckligt med kläder
  1. Du har för många skor
  1. Jag är i form. Rund är en form.
  1. Tack för att Du har läst detta; Jo, jag vet att jag får sova på soffan inatt, men visste du att män faktiskt inte har något emot det??? Det är som att campa ...

(Skicka detta till så många män du kan – så får de sig ett gott skratt.
Skicka detta även till så många kvinnor du kan – så får de lite utbildning.
)



Lila blomma, men som blev blå på bilden.
I verkligheten var detta en lila blomma, men den blev blå med kameran hur jag än gjorde. Fin färg dock ^^



Dagens citat:

"Jag vet att vi människor och fiskarna kan leva i fred med varandra."
(George W Bush)

Ha det så bra!
Visdomskramar
Jessie

W

När jag tänker på USA:s före detta president George W(alker) Bush, tänker jag mig en torr och ordentlig gubbe som kanske inte alltid tänker innan han talar. Möjligtvis är han lite väl glad i krig och död också. Men efter att ha sett en film som porträtterar honom har jag fått en helt annan uppfattning om honom. Tydligen var han ganska vild av sig i sina yngre år och har även haft problem med alkohol (om det nu stämmer). Verkligen en motsatt bild till den man har fått av honom under hans år som USA:s starke man.


Träd med vita blommor


Filmen som jag såg hette "W." och är regisserad av Oliver Stone (mannen som regisserade "Alexander"). Man får följa Bush den yngre från hans college-år till det att han blir president, och denna historia varvas med scener från tiden då han är president. Så det blir att man åker fram och tillbaka mellan framtid och dåtid. Vanligtvis brukar jag inte ha några problem med den här sortens berättande, och när det kommer till böcker kan jag tycka att det kan vara ganska spännande och jag själv skriver en del med den tekniken. Fast i den här filmen tror jag nog att man hade tjänat lite mer på att endast ha en kronologisk linje som man följde. Det tror jag skulle ha skapat större spänning och mer intresse i filmen. Nu tyckte jag mest att filmen bitvis kändes hoppig (man hoppade plötsligt väldigt många år fram i tiden i den "kronologiska dåtiden" för att inte riktigt veta vad som gällde) och ganska ointressant. Lade även märke till att de vid något tillfälle hade klippt in ett riktigt klipp med verklige George W Bush, men att de grävde sin egen grav när de sedan direkt efter klippt in en scen med skådespelare som skulle spela Bush den yngre. Lite klantigt och inte supersnyggt, fast det var kanske inget som många lade märke till. Jag vet inte. Vet bara att jag själv såg det och kunde inte hålla mig för skratt.

Sammanfattningsvis; Om de bara hade haft ett kronologiskt berättande och inte hoppat fullt så många år fram i tiden, är jag säker på att filmen hade varit bättre än vad den nu var, för Bush förflutna verkar vara ett ganska intressant ämne att ta en titt på. Dock är jag ingen anhängare av honom och har inte så värst mycket över för denne krigsglade man. Mitt betyg av filmen blev 2 av 5 möjliga.


Dagens citat:

"Producenterna skulle inte göra motbjudande filmer om inte publiken gick och såg dem."
(Bette Davis)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Inflation på diskriminering?

Med rubriken menar jag inte att det tycks vara inflation på själva handlingen diskriminering, utan att en hel del säger att saker och ting är diskriminerande. Fast förhåller det sig verkligen på det sättet? Vad innebär egentligen diskriminering?

I diskrimineringslagens (2008:567) första kapitel, första paragraf får vi veta att ändamålet med lagen är "att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder." Med den här paragrafen får vi inte veta vad som menas med diskriminering, bara att man med lagen vill försöka motverka det.

Däremot kan man ur kapitlets 4 § utläsa  vad man i lagen menar med diskriminering. I första punkten definieras direkt diskriminering och precis som det hörs på begreppet innebär det att någon behandlas sämre än vad någon annan i en liknande situation skulle ha blivit behandlad. Dock ska den sämre behandlingen ha lett till ett missgynnande för den illa behandlade personen och missgynnandet ska ha samband med "kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder." Vad ska man ta för exempel på det? Om en person söker ett jobb, men får nobben bara av den anledningen att personen är en man, innebär det direkt diskriminering. Varför? Jo, om personen istället hade varit en kvinna skulle han (fast i det fallet hon - om personen varit en kvinna) ha fått jobbet. Missgynnandet har alltså med personens kön att göra.

Visnaren
Visnaren här i Åker.


I nästa punkt tas indirekt diskriminering (kvotering) upp; "att någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet." Med andra ord är kvotering inte tillåten i alla lägen, utan det måste ha ett välgrundat syfte och medlen måste vara lämpliga och nödvändiga för att man ska uppnå syftet. Ett exempel är rättsfallet NJA 2006 s. 683, där Uppsala universitet reserverade tio procent av platserna till juristprogrammet för sökande vars båda föräldrar var födda utrikes. Detta gjorde de för att öka den etniska och sociala mångfalden inom programmet. Samtliga sökande som antogs enligt denna urvalsgrupp hade sämre meriter än andra sökande som inte blev antagna, däribland två unga kvinnor. Kvinnorna kände sig diskriminerade, men universitetet försvarade sig genom att åberopa ett diskrimineringsförbud i 7 § lag (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan (som upphävdes i och med diskrimineringslagen, men omfattas numera av diskrimineringslagen). Högsta domstolen kom fram till att kvotering på lika villkor (man väljer t.ex. en med utländsk bakgrund framför en med inhemsk för att man vill främja den etniska mångfalden, men båda har likvärdiga meriter, exempelvis lika bra betyg) var okej, medan kvotering på olika villkor (att välja en med t.ex. utländsk bakgrund framför en med inhemsk för att man vill främja den etniska mångfalden, och att den man väljer har sämre meriter än den andra) inte var okej.

Bro vid Gripsholm
Borta vid Gripsholms slott i Mariefred.


Nästa punkt är trakasserier, som innebär ett uppförande som kränker någons värdighet och det här uppförandet ska ha med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder att göra.

Slutsats: Det finns ett antal rekvisit (villkor) som måste vara uppfyllda för att det ska röra sig om diskriminering eller trakasserier. Det ska röra sig om orättvis behandling respektive kränkande av värdighet men också måste det ha att göra med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Om något av dessa rekvisit brister, är det inte fråga om diskriminering eller trakasserier, oavsett vad man själv tycker.


Dagens citat:

"Fotografen besökte BB och tog dia-bilder."
(Okänd)

Ha det så bra!
Diskriminerande kramar
Jessie

På lite för hög nivå

Det är lätt hänt när man sysslar med något att man fullständigt går upp i det att man glömmer bort att inte alla vet det man själv vet. Så är det lite med mig och juridiken. Ibland när jag och älsklingen diskuterar saker, kan jag dra vissa paralleller med juridiken (om det inte är just juridiska frågor vi pratar om) eller ibland pratar jag om juridiska funderingar med älsklingen. Vid dessa tillfällen slänger jag mig ofta med uttryck och begrepp som är rena rama grekiskan om man inte har lite juridiska kunskaper. Nåja, kanske inte fullt så obegripligt, men man kan i alla fall bli som ett frågetecken för juridiken är onödigt krånglig. Det här tänker jag alltså inte på och det är fler än jag som råkar ut för detta.

Första lektionen som vi hade i juridisk svenska på utbildningen (eller var det kanske andra lektionen?) praktiskt taget idiotförklarade vår ordinarie lärare i juridisk svenska, oss för att vi inte kunde lagstiftningsprocessen. Jag kunde väl den, fast jag hade inte läst om det under i alla fall två år, så mina kunskaper var väldigt suddiga i det avseendet och därför räknar jag även mig själv till de som inte kunde processen. Tilläggas bör väl att paralegalutbildningen är en grundutbildning, vilket innebär att tidigare kunskaper i juridik är absolut inget krav. De allra flesta av mina studiekamrater hade heller inga förkunskaper vad gäller juridiken och Sveriges lagstiftningsprocess är heller ingen självklarhet. Därför var det fel av vår lärare att idiotförklara oss på det sättet, men förmodligen har han blivit så hemmablind att han har glömt bort att det finns en värld bortom juridiken och att det finns icke juridiskt insatta människor i landet.

EU-parlamentet
Europaparlamentet i Bryssel.


Någon annan av våra lärare som verkade ha glömt bort att vi studerande inte är så juridiskt kunniga som till exempel han själv, var vår lärare i EU-rätt. Jag menar absolut inget illa, för han verkar vara väldigt kompetent och så, men upplägget på undervisningen var att man nästan var tvungen att ha vissa förkunskaper i EU-rätt, och det är redan tillräckligt krångligt och svårbegripligt. Därför var nog de flesta av oss tacksamma över den extra genomgången av EU-rätt som vi hade i tisdags i förra veckan. Först funderade jag på att strunta i den, men kom till slut fram till att den säkert var nyttig för mig. Och det var den!

Läraren som vi hade var inte den vi först hade haft. Hon som vi hade i tisdags var väldigt tydlig och pedagogisk. Om vi hade haft henne före den manlige vi hade, tror jag nog att vi hade förstått mer och bättre. Tur att det finns de som har fötterna på jorden och vet hur man ska förklara så att andra förstår. Till skillnad från oss andra som lätt snöar in på saker och ting.


Dagens citat:

"Nej, sa apotekaren till kunden, ni måste faktiskt ha recept för att köpa arsenik, det räcker inte med ett foto av svärmor."
(Okänd)

Ha det så bra!
Insnöade kramar
Jessie

Från doldis till (världs?)kändis

Jag kände inte till Åker eller Strängnäs innan älsklingen flyttade hit (vilket var några månader innan vi blev tillsammans) och några gånger i början efter att han flyttat hit blandade jag ihop det med Åkersberga. Och det var/är inte bara jag. När jag berättar för andra utanför Sörmland var jag bor, ser de flesta ut som frågetecken. Ett undantag var en tjej på min retorikkursen fast det visade sig att hon är född här i Åker. Det är egentligen konstigt att man inte känner till Strängnäs med omnejd bättre, för det var trots allt i Strängnäs som Gustav Vasa kröntes till kung den 6 juni 1523.

I måndags när älsklingen skjutsade mig till Läggesta på väg till sitt jobb, upptäckte vi att det fanns väldigt många människor längs vägen. Det fanns till och med utrustning som påminde om filminspelning. Vår första tanke var att de kanske höll på att filma "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann", för jag minns fortfarande inte om de ska eller redan har filmatiserat boken (borde ta och kolla upp det). Det var först i fredags som vi kunde läsa i tidningen MÅSEN (som står för Mariefred, Åkers Styckebruk, Stallarholmen/Strängnäs, Enhörna, Nykvarn) vad det kan ha berott på, eftersom det inte stod specifikt att det vid vägen hade samband med det som stod i MÅSEN.

Vad var det då som stod där? Jo, på måndagsmorgonen hade de gjort om Folkets Hus här i Åker till en polisstation till det yttre. Anledningen var inspelningen av den amerikanska filmversionen av "Män som hatar kvinnor", som i USA har fått namnet "The girl with the dragon tattoo". Här i Åkers Styckebruk! Lite spännande är det allt. Nu blir man sugen på att se resultatet när det är klart.

Tidningsartikeln

Bilden


Dagens citat:

"Några av mina bästa manliga motspelare har varit hästar och hundar."
(Elizabeth Taylor)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Självupptagenhet blir ignorerande?

Jag förundras över hur en del människor är funtade. Under mitt tjugoettåriga liv har jag stött på en hel del olika personer, där man har tyckt bättre om vissa än om andra. Fast många gånger har man fått bita ihop och hålla god min. Man kan inte tycka om alla.

Lite fascinerande är de där människorna som är så där retfullt självupptagna. Till att börja med (eller, det är för sent att börja med det, men innan jag fortsätter) ska jag väl tala om att jag absolut inte är något helgon och jag tror inte heller att jag är perfekt på något sätt. Jag har säkert också visat prov på självupptagenhet (även om jag hoppas att det inte är så) och jag har varit elak många gånger. Därför ber jag redan nu om ursäkt ifall det som jag kommer säga i det här inlägget är motsägelsefullt.

Alltså, det jag tänkte säg var att jag förundras över de människor som är så upptagna av sig själva att de på något sätt inte ser omvärlden. I deras egna ögon tycks de stå över alla andra och har i princip aldrig fel. Däremot har alla andra fel. Och om det nu ändå skulle visa sig att de har fel, vrider och vänder de på det till det att de får rätt. Dessutom verkar de inte höra vad andra säger, alternativt att de bara hör det de själva vill höra. Vad det här problemet med att höra beror på har jag inte den blekaste aning om. Kanske förutsätter de att de som de pratar med har fel. Jag har ingen aning. Fast småroligt (eller skrattretande?) är det när en av de här självupptagna personerna samtalar med någon och det visar sig att de pratar om och säger exakt samma sak, men det är bara det att den självupptagne inte förstår det utan fortsätter att tjata och tro att den andre har helt fel.


Visnaren

Jag har haft sådana personer som klasskamrater i både grundskolan och gymnasiet och senare även som studiekamrater, så nu har man blivit så van att man inte vet om man ska skratta eller gråta. Jag minns att jag satt och suckade när en på gymnasiet (som tydligen ansåg sig vara bäst på allt) ivrigt räckte upp handen efter att läraren sagt något, och när personen i fråga fick ordet upprepade personen exakt samma sak som läraren precis sagt, fast med andra ord. Vi fick en till sådan person i klassen sista året på gymnasiet, så du kan nog tänka dig hur roligt det var att sitta och höra samma sak i tre olika versioner ...

Handlar det om att dessa människor medvetet ignorerar andra och deras åsikter, eller blir det bara en naturlig följd? För jag uppfattar det som någon form av ignorerande när de inte verkar höra det man säger. Eller har det att göra med att de inte förstår? Fast det känns inte så troligt.

Det måste i vilket fall som helst vara en tråkig bubbla som de här personerna lever i, för om det bara är de själva och deras åsikter som existerar, kan de knappast få något intellektuellt utbyte, eller är jag helt ute och cyklar?


Dagens citat:

"Vad som räcker för två kan räcka för tre."
(Österländskt ordspråk)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Because I was wrong

Att tala innan man tänker - det skapar problem. I mitt inlägg om låten "Because I Got High" framhärdade jag friskt hur meningslös låten var eftersom artisten bara sjunger att han var hög hela tiden. Emellertid fick en kommentar mig att tänka efter och faktiskt skämmas en smula.

Om man är observant inser man att artisten faktiskt sjunger senare i låten att hans liv förstördes på grund av drogerna; "I messed up my entire life because I got high, I lost my kids and wife because I got high,  Now I'm sleeping on the sidewalk and I know why (Why man?), - because I got high." Ifall jag inte hade varit så förhastad utan läst texten noggrannare och lyssnat ordentligt på låten, skulle också jag ha upptäckt detta och då hade givetvis tonen varit en annan i inlägget. För trots allt (precis som du sade Jonesy) är grundbudskapet att droger är dåligt och förstör ens liv. Man ska bara ha is i magen och tålamod till att lyssna klart för att få veta det, vilket jag uppenbarligen inte hade.

Att tala innan man tänker - det är jag i ett nötskal.


Träd i Stockholm


Dagens citat:

"Hinder är det du ser när du tar bort ögonen från målet."
(Okänd)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Grönsåpa gör susen

Att städa tycker inte jag är särskilt kul. Visst är det skönt och trevligt när det är snyggt och städat omkring sig, men det är just själva processen för att komma dit som inte är särskilt upphetsande. Fast det måste trots allt göras och sedan kan man njuta av resultatet när man väl är klar.

I dag tänkte jag i alla fall ge dig ett tips på hur du enklare och snabbare kan få rena ytor. Själv använder jag det till lite allt möjligt (kök, badrum och golven har fått bekanta sig en del med det). Man slipper stå och gnugga länge för att få det rent, vilket jag uppskattar.

Givetvis talar jag om grönsåpa som man blandar ut med vatten (utom om man ska göra rent insidan av ugnen, för då använder man koncentrerad grönsåpa). En kapsyl per liter vatten blir bra och är den mängd som de rekommenderar på flaskan. Fast man kan öka mängden såpa om ytan är väldigt smutsig för att få bättre effekt.

Grönsåpa

Hoppas att du fick nytta av dagens inlägg.


Dagens citat:

"Kärleken kräver liksom dans ett harmoniskt samarbete."
(Alfred Adler)

Ha det så bra!
Såpiga kramar
Jessie

Lätt, men rätt?

Vet du vad jag har tänkt? Vi är relativt snabba på att påpeka andras fel och brister och/eller talar gärna om att det en annan person har gjort inte är tillräckligt bra. Det är lätt att sitta på sina höga hästar och peka på vad någon annan har gjort.

Jag menar självfallet inte att det i alla lägen alltid är fel att tala om andras misstag och dylikt. Ibland kan det vara befogat och kanske till och med bra, men då får man tänka på hur man uttrycker sig. Kan det man ska säga såra en annan människa? Om man kommer fram till att det kan göra det får man tänka ett varv till och fundera på hur man bäst ska säga det så att den andra personen inte tar illa upp. Det handlar helt enkelt om sunt förnuft och empati. Hur skulle man själv känna om det förhöll sig på det motsatta sättet? Kanske kommer man fram till att man inte hade brytt sig, fast då har man fortfarande ingen rätt att trycka ned andra. Man kan inte bara gå genom livet som en bulldozer och platta till andra och deras känslor. Eller, kan kan man väl, fast då saknar man medmänsklighet.


Grönt blad


Jag har fått uppfattningen att vi många gånger poängterar andras tillkortakommanden av ren skadeglädje eller för att vi på något sätt har fått för oss att vi är bättre än den här andra personen. Men har vi rätt till det av den anledningen? Det är aldrig rätt att såra någon annan och allra helst inte om personen i fråga är "oskyldig". Fast alla har vi någon gång gjort det. Säkert både medvetet och omedvetet, med eller utan uppsåt. Man brukar säga att det är lättare att upptäcka andras fel än sina egna, och många gånger stämmer det.

Innan man öppnar sin mun anser jag att man bör reflektera över om man kan göra det den andra har gjort, bättre själv? Nu menar jag inte att man ska anta, utan att man verkligen ska veta att man kan. Många gånger verkar det vara så att den klagande i själva verket inte skulle kunna göra det bättre, men att klaga är lättare. Fast även om man kan göra det där bättre själv, har man fortfarande rätt att trycka ned någon annan för det? Nej, det anser jag att man inte har. Men om man känner att man verkligen måste anmärka att den andra personen har gjort det fel eller dåligt, är det bättre att komma med konstruktiv kritik och att säga det på ett sätt så att den andra personen inte såras. Vad menar jag med konstruktiv kritik? Jo, att man framhåller vad som blev fel, men samtidigt hur personen skulle kunna göra det bättre. På det sättet har man hjälpt en annan person, så länge man gör det utan att göra den andra ledsen. Lätt och rätt.


Dagens citat:

"Det är att göra en god gärning utan att tänka på att det är en god gärning."
(Nalle Puh)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!