Jessicas grotta

Nu har den första novellen i "ADK" blivit renskriven i datorn, fast om den ska vara den första i ordningen har jag inte bestämt mig för än. Sådana detaljer kan man fila på sedan.

Novellen heter "Jag tycker om dig" och handlar om de tankar och känslor som kan dyka upp när man inte har de känslor som man i en viss situation förväntas ha. Precis som titeln antyder har berättelsen med kärlek att göra, men det är inte kärleken som står i fokus så som jag ser det, utan det är de andra känslorna som uppstår i den situationen som jag nämnde ovan som står i berättelsens fokus.


Mitt stora problem med denna korta novell är slutet. Jag är långt ifrån nöjd med sista stycket, fast vad jag annars ska skriva vet jag inte. För mig brukar slutet vara min största utmaning eftersom ofta brukar mina berättelser rulla igång av sig själva. Dock ser jag inte mitt skrivande som att jag "uppfinner" berättelser. Vad jag istället gör är att "upptäcka" dem. När jag skriver brukar det mestadels kännas som om historierna redan finns och att jag bara förmedlar och gör orden synliga och läsbara för omvärlden. Varför sluten är ett problem är då egentligen tämligen obegripligt, men ändock ett enerverande faktum. Fast problem är till för att lösas och "Jag tycker om dig" utgör inget undantag.