Riktig rysare
Det är kolsvart och fasligt kallt utanför lastbilens varma och trygga kupé. Ur radion strömmar toner från någon kanal som apparaten har rattats in på. Allt flyter på riktigt bra och man bestämmer sig för att blunda en stund och bara njuta av kvällen och resan man företar sig.
Rätt som det är hörs ett ljud från ens älskade som sitter vid sidan om och kör lastbilen. För ett ögonblick blir man rädd för att något hänt ens kärlek och med ens spärrar man upp ögonen. Man vrider på huvudet åt vänster för att se vad som orsakat ljudet och möts av synen att ens kärlek sitter med ena handen för munnen. Nyfiket frågar man vad som hänt. Till svar får man att lastbilens bränslelampa lyser och indikerar på att bränslet kan ta slut vilken minut som helst.
Med uppspärrade ögon stirrar man skräckslaget på den lysande bränslelampan. Den lyser oroväckande. Om bränslet tar slut vore det en katastrof. Man är på en motorväg mitt i natten mitt ute i ingenstans. Vad ska man ta sig till om bränslet tar slut?! Det är knappast så att bränsledunkar växer på träd. Man ställer frågan till sin kärlek, som svarar att det är ett problem som man får ta itu med då. Ingen lugnande svar. Snarare tvärtom.
Som om man har blivit förhäxad fortsätter man att stirra på lampan. Ungefär som att man inbillar sig att bränslet inte tar slut om man inte tar blicken från lampan. När som helst kan bilen stanna. Tankarna virvlar runt i huvudet medan magen krampaktigt drar ihop sig. Det här kan inte hända. Sådant här händer bara i filmer.
Då hör man sin älskade säga att det säkert finns en bensinstation vid avfarten man har kommit till, och svänger av. Spänt spanar man sig omkring. Låt det finnas en bensinstation så att man kan fylla på bränslet. Man känner att tårarna är nära att komma. Precis som att bilen kan tvärnita vilken sekund som helst, är tårarna lika hotande nära.
Lättat andas man ut när bensinstationen uppenbarar sig. Bara lastbilen kan hålla ut lite till.
Det kan den och när man har tankat färdigt kan man fortsätta sin resa - i lugn och ro.
Rätt som det är hörs ett ljud från ens älskade som sitter vid sidan om och kör lastbilen. För ett ögonblick blir man rädd för att något hänt ens kärlek och med ens spärrar man upp ögonen. Man vrider på huvudet åt vänster för att se vad som orsakat ljudet och möts av synen att ens kärlek sitter med ena handen för munnen. Nyfiket frågar man vad som hänt. Till svar får man att lastbilens bränslelampa lyser och indikerar på att bränslet kan ta slut vilken minut som helst.
Med uppspärrade ögon stirrar man skräckslaget på den lysande bränslelampan. Den lyser oroväckande. Om bränslet tar slut vore det en katastrof. Man är på en motorväg mitt i natten mitt ute i ingenstans. Vad ska man ta sig till om bränslet tar slut?! Det är knappast så att bränsledunkar växer på träd. Man ställer frågan till sin kärlek, som svarar att det är ett problem som man får ta itu med då. Ingen lugnande svar. Snarare tvärtom.
Som om man har blivit förhäxad fortsätter man att stirra på lampan. Ungefär som att man inbillar sig att bränslet inte tar slut om man inte tar blicken från lampan. När som helst kan bilen stanna. Tankarna virvlar runt i huvudet medan magen krampaktigt drar ihop sig. Det här kan inte hända. Sådant här händer bara i filmer.
Då hör man sin älskade säga att det säkert finns en bensinstation vid avfarten man har kommit till, och svänger av. Spänt spanar man sig omkring. Låt det finnas en bensinstation så att man kan fylla på bränslet. Man känner att tårarna är nära att komma. Precis som att bilen kan tvärnita vilken sekund som helst, är tårarna lika hotande nära.
Lättat andas man ut när bensinstationen uppenbarar sig. Bara lastbilen kan hålla ut lite till.
Det kan den och när man har tankat färdigt kan man fortsätta sin resa - i lugn och ro.
Dagens citat:
"Everybody's looking for something."
(Eurythmics - Sweet dreams are made of this)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie