Fel tåg

Nervöst står man och väntar på det underjordiska tåget. Tunnelbanan. Eller ”tuben” som lokalbefolkningen kallar det. Flera gånger har man studerat tavlan för att försäkra sig om att man åker åt rätt håll, innan man med inbillat självförtroende tränger sig in i vagnen när tåget anländer. Fast så fort som dörrarna har stängts anfaller osäkerheten en likt ett vildsint rovdjur och sliter en våldsamt i stycken. Klev man verkligen på rätt tåg?

Genast börjar man vrida och vända på sig i den fullproppade vagnen i jakt på en förteckning över stationerna. Hårda och ogillande blickar duggar tätt, men man låtsas som att man inte ser dem. Magen drar ihop sig till en hård liten tennisboll samtidigt som reaktionen lockar fram illamåendet. Till slut hittar man den eftersökta stationsförteckningen, men bara för att upptäcka att en kille står i vägen. Där av alla ställen! Nåväl, det är visserligen trångt i vagnen, men varför kan han inte stå och trängas någon annanstans?! Tyst för sig själv står man och svär och förbannar killens egoism.
 
 
När första stationen ropas ut blir man panisk. Man står på fel tåg. Den stationen som nyss ropades ut ligger åt fel håll. Man åker åt det håll som man inte skulle åka mot. Fast när ska man kliva av och åtgärda sitt misstag? Ju snabbare man gör det, desto fortare blir det rätt.

Man försöker se oberörd ut för att smälta in i den zombieliknande massan av lokalbefolkning som fyller vagnen till brädden. Så fort de kan vädra ens osäkerhet är det ute med en.

Förvirringen som uppstår när nästa station ropas ut är överväldigande. Rätt station … Man har kommit till rätt station! Otroligt att man faktiskt lyckades ta rätt tåg.

Ganska stöddigt tränger man sig ut och promenerar bort från det unkna. Tänk att man för en gång skull lyckats med något som man företagit sig. Vilken prestation!


Dagens citat:

"Mycket handlar om beslutsamhet."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie