Daisypath Anniversary tickers

Jag går och fiskar

Nåväl, det var i och för sig älsklingen som fiskade mest, men jag testade faktiskt på själv, så nu har jag fiskat för första gången i mitt liv.

19 juni köpte älsklingen ett dagsfiskekort och sedan bar det av till Hällsjön och Krampen i Skinnskattebergs kommun. Man kan verkligen påstå att vädret var på vår sida. Oturligt nog fick vi ingen fisk, men det var trevligt ändå. Jag hade ju trevligt sällskap.  Av misstag råkade jag håva upp några grodyngel eller vad det nu var när jag stod och fjantade mig med håven, men de åkte ned i vattnet lika snabbt igen.
 

Mot slutet av vår fiskestund vid Hällsjön kom en andmamma med sina ungar och dessa var på väg att nappa på älsklingens krok eftersom de tycktes vara nyfikna på det älsklingen höll på med. Naturligtvis tillät han inte det.

Jag passade på att få med de små liven på video med vår ganska nyinköpta systemkamera. Det blev totalt tre små klipp eftersom jag försökte lära mig ur kameran fungerar, men dessa klippte jag ihop till en video. När vi sedan gick följde de till en början efter oss. Antagligen ville de ha fler Marie-kex. Men det var bara en liten bit, för sedan tröttnade de.




Dagens citat:

"Om en statlig utredning hade arbetat på hästen, skulle man ha fått den första hästen som kunde böja knäleden i alla riktningar. Det enda problemet är att den inte hade kunnat stå upp."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

De två odjuren (Elin Holmerin)

Edwin Svarthamn kämpar mellan sina båda sidor och försöker förena sina båda liv. Dock plågas han svårt av minnen från förr. Det finns även två kvinnor i hans liv som han måste välja mellan, varav den ena känner till de båda sidorna av Edwin. Fast den kvinnan är livsfarlig och tvekar inte för att göra sig av med hinder på sin väg. Samtidigt kämpar Edwin också för att inte bli som sin far.
 
Elin Holmerins "De två odjuren" är en fortsättning av "Eldfloder" och tar vid ungefär där förra boken slutade. Det finns ett litet hopp mellan de två berättelserna, men ganska snart får man förklarat för sig vad som hänt sedan sist.
 
I "Eldfloder" blev jag nästan ett med Emelie - hon berörde mig väldigt mycket. Det gjorde ingen i den här boken, utan här kände jag mig mer som en betraktare. Fast i slutet blev jag berörd, men det var av det sorliga slaget. Ungefär som när Jack dör i "Titanic".
 
 
Om man inte tidigare visste att känslor är komplicerade, blir man definitivt varse det i den här boken. De komplicerade känsloskildringarna gör karaktärerna i mina ögon mer trovärdiga och bidrar till att göra historien intressant. Många gånger förenklar författaren den här delen av sina berättelser. Genom de små vändningarna som också finns i boken blir det inte förutsebart. I varje fall inte i mina ögon.

Av slutet att döma kan man ana att Holmerin funderar på en fortsättning, men jag hoppas nästan att det inte blir det. Anledningen till det är att jag tror att det kan bli uttjatat och med ”det” åsyftar jag den sida av Edwin som han gör allt han kan för att dölja. I de delarna har Holmerin inte direkt kommit med något nytt (bara att man nu får ta del av det mer än i förra boken) utan det känns som att hon tuggar om det hon hade i förra boken i just de här delarna. Å andra sidan finns det som sagt annan handling som för berättelsen framåt och den här boken är på det sättet mer händelserik än förra, men det räcker ändå inte riktigt hela vägen fram. Jag som läsare känner mig mätt på det här.

När boken var färdigläst lyssnade jag på den svenska versionen av ”Something there” ("Någonting som inte fanns förrut") från ”Skönheten och Odjuret”. På något sätt tyckte jag att den passade till ”De två odjuren” (bortsett från att det finns ”odjur” i båda titlarna). Så fort jag hörde den dök Edwin och Linn upp i huvudet.

I sin helhet är boken bra och jag ser fram emot att få läsa mer av Holmerin, fast helst nya berättelser.Jag köpte mitt signerade exemplar där jag köpte "Eldfloder".


Dagens citat:

"Upp och ner, hit och dit, Nu går starten på nästa heat. Du ska gasa lagom och få in vanan, Segern är nära så håll dig på banan."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Kanske dags för öronrensning?

Under min andra dag på jobbet tog jag emot mitt andra samtal som nämndsekreterare. Eftersom jag är så snäll *ser mig diskret omkring* tänkte jag dela med mig av telefonsamtalets inledning:
 
Jag:  Hyresnämnden ...
Kvinna (en smula otydligt):  Hej, är det rotel åtta?
Jag:  Ursäkta, vad var det du sade?
Kvinna:  Är det rotel åtta?
Jag (lite tveksam):  Nej, det är inte jag som är Lotta ...
Kvinna:  Jag sade ROTEL ÅTTA!!!
 
 
 
Kanske är det dags för en rensning av öronen? Eller är det bättre att investera i en hörapparat? De senaste åren har jag börjat höra mer och mer fel, och ändå är jag bara tjugotvå år. Tänk hur trevligt jag kommer ha det på äldre dagar om min hörsel är så här bra nu ...


Dagens citat:

"Jag gillar faktiskt misstag. Jag tycker att de är mänskliga."
(Sting)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Författares råd för att lyckas med sin deckare

Senaste numret av tidningen "Skriva" (nummer fem) är inriktad på deckare (eller kriminalromaner som de också heter). Något som jag fastnade för var de råd som författarna Anders Roslund, Kristina Ohlsson och Johan Theorin gav för hur man lyckas med sin deckare. Dock skulle jag vilja påstå att de här råden går att applicera på andra genrer än enbart deckare. I korthet löd råden:
 
Anders Roslund: "Följ inga mallar, hitta din nisch, använd sanningen och berätta något nytt."
 
Kristina Ohlsson: "Spänning är inte bara action, underhåll läsaren, planera handlingen och kom ihåg att det inte är fackböcker du skriver."
 
Johan Theorin: "Låt människorna besjäla miljön, ge lagom mycket information, anteckna och låt varje kapitel leda vidare."
 
 
Att inte följa mallar anser jag är ett råd som alla bör ta till sig. För mig är det fruktansvärt tråkigt och irriterande när jag inser att författaren följer en mall. Som Nora Roberts. Jag både beundrar kvinnan och irriterar mig på henne. Hon skriver fantastiskt bra, men om man har läst en av hennes böcker har man tyvärr läst samtliga (något som jag brukar tjata om här på bloggen). Berättelsen är ny, men om man redan har läst en bok av henne kan man enkelt räkna ut i de andra vad som kommer hända, när det ska hända och hur allt slutar. Det är hennes största minus.
 
Många gånger verkar deckarförfattare tro att deckare och fackbok är samma sak. Framför allt vid obduktionsscener. När jag läser sådana brukar jag vilja bläddra förbi så fort jag kan eftersom det blir för mycket och för ingående fakta.
 
 
Att låta människorna besjäla miljön är väldigt intressant. Men precis som Johan Theorin säger i "Skriva": "... miljöbeskrivningarna påverkas av hur de personer vi skildrar mår och tänker, och säger i sin tur mycket om människorna." Han tog ett exempel om att beskriva en sjö utifrån en person som älskar någon och sedan utifrån en person som mördat sin bästa vän. Trots att det är samma sjö, betraktar de båda personerna den här sjön olika.
 
Det fanns många fler bra råd i tidningen att ta till sig, men dessa ska jag ta en närmare titt på senare. Jag överväger mer och mer att börja prenumerera på "Skriva".


Dagens citat:

"Ett spontant tal tar tre veckor att förbereda."
(Winston Churchill)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vad innebär egentligen ångest?

För omkring ett år sedan satt jag och min kompis på tåget från Stockholm och pratade om ångest. Det var endast några dagar innan min andra juridiktenta på utbildningen och jag minns att min kompis inte tyckte om att bland annat studenter slänger sig med uttrycket att de har tentaångest. Ordets egentliga innebörd urlakas med det här användandet.
 
Jag håller med om att många använder den här typen av starka begrepp relativt lättvindigt, som till exempel att älska någon. Men vad är egentligen definitionen av ångest? Nyfiken som jag är kollade jag upp det, men det dröjde omkring ett år innan jag tog mig i kragen och skrev ett inlägg om det.
 
 
Enligt Psykologiguiden handlar ångest i psykologisk mening i grund och botten om oro eller rädsla. Det kan variera i styrka från ängslan eller oro, till skräck eller fullskalig panik. Ångest kan utgöras av en kortvarig episod eller vara ständigt närvarande. De kroppsliga sidorna är spänning, ett "inre tryck" eller rastlöshet.
 
Dessutom finns det olika typer av ångest. Primär ångest är en form då själva ångestsymtomet är grunden i diagnosen. Sekundär ångest är en form där ångesten är ett av flera symtom, exempelvis vid depression eller personlighetsstörning. Realångest är den ångesttyp där man är medveten om vilken faktor som ligger bakom ångesten, medan irrationell ångest innebär att man inte själv känner till ursprunget.
 
Psykologiguiden menar dock att ett visst mått av ångest i livet fyller en viktig funktion, då ångest är den starkaste drivkraft som vi har för förändring - oavsett om faktorerna som man måste ta itu med finns i omgivningen eller hos en själv. Vidare menar Psykologiguiden att ångest även kan vara en följd av att vi inte har någon förklaring till vår existens.
 
 
Enligt SO innebär ångest "stark negativ känsla av att vara utsatt för press eller (obestämda) hot, ofta långvarig och ingripande i hela livsföringen; ofta förenad med hjärtklappning, andnöd el. yrselkänsla". (Ordet har funnits i svenska språket sedan 1400-25.)
 
Med andra ord kan den så kallade tentaångesten vara en "riktig" ångest. Den är kortvarig (oftast i alla fall) och varierar vanligen i de styrkegrader som Psykologiguiden angav. Det tänker förmodligen inte de som tanklöst slänger sig med begreppet. Men om man ska lita på Psykologiguiden, kan det som sagt faktiskt vara fråga om ångest.


Dagens citat:

"Ge barnen kärlek, mer kärlek och ännu mer kärlek - så brukar folkvettet komma av sig själv."
(Astrid Lindgren)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bra för skrivsugna

I fler och fler bok- och skrivbloggar som jag följer har jag sett att tidningen "Skriva" är ett populärt fenomen. Jag som älskar att skriva har varit sugen på att köpa den för att se om den är så bra som alla säger. Fast samtidigt har jag känt att det inte har varit någon idé att köpa den. Inte med tanke på hur mitt tidningsprenumererande såg ut på högstadiet och början på gymnasiet. Förvisso handlade det då om tidningar som "OKEJ" och "Pets", men oftast läste jag inte ens tidningarna därför att jag inte hade tid, utan brukade endast bläddra igenom dem och då snappa upp rubriker. Med andra ord är jag rädd för att detta beteende ska upprepas om jag återigen blir en tidningsprenumerant.
 
Som du kanske vet är jag registrerad hos Booked, vilket innebär att om jag lyckas bli en av de (oftast) femtio första som anmäler sitt intresse för en bok när Booked mejlar ut information, får jag hem den aktuella boken. I gengäld ska jag skriva något om boken vid två tillfällen. Men jag får inte betalt för dessa inlägg. Intresset för Booked är stort och av den anledningen har jag endast lyckats få ett fåtal böcker samt ett magasin. Fast när man nu fick möjlighet att läsa och skriva om nummer fem av tidningen "Skriva" (femhundra hade den möjligheten) var jag snabb med att anmäla mitt intresse. Jag har trots allt varit intresserad av tidningen. Vad förlorar jag då på att testa ett nummer?
 
 
Blotta framsidan lockar fram skrivlusten med intresseväckande rubriker eller vad man nu vill kalla dessa (det finns kanske ett speciellt namn?). Efter att ha bläddrat igenom tidningen var jag fylld av skrivlust. Nu gäller det bara att finna tid för skrivandet. Just nu finns det en mängd annat som jag vill (och även en del som är nödvändigt) pyssla med nu när jag inte längre pluggar. Vad praktiskt det vore om man kunde dela sig i flera delar. Tänk vad mycket man hade hunnit med då!


Dagens citat:

"Fri konkurrens är bra i princip, men bara i princip och egentligen bara i andra branscher än den egna, där det rent av är skadligt med konkurrens."
(Gustaf Olivecrona)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Arbogakarnevalen 2012

Sedan 20 år tillbaka har Arboga årligen anordnat en karneval och den 16 juni i år besökte jag och älsklingen den för att se karnevalståget. Det var första gången som jag besökte en karneval och dessutom såg ett karnevalståg, men det var kul! Lite Rio de Janeiro-känsla. Kanske ska man ställa upp i tåget nästa år bland Brasilien-flickorna?  


 
 


Dagens citat:

"Find a way to top yourself. You've done great so far, and now you can do even better."
(Okänd)


Ha det så bra!
Karnevalskramar
Jessie

På upptäcktsfärd i Västerås: Badelunda forntidsbygd - del 4

Vårt sista stopp i Badelunda forntidsbygd var Badelundaåsen, eller åsen vid Tibble by. Söder om Tibble storgård är åsen bevarad så som den såg ut i förhistorisk tid. Här finns ett stort antal gravar och andra sevärda lämningar från järnåldern.
 
 
Eftersom åsen användes till bete (vilket den tycks göra även nu), växte endast ett fåtal växter här. Ett exempel på växter som klarade av en näringsfattig miljö var stagg, som var gräs som gynnades av slåtter och bete. Stagg var vanligt förr. Enbuskarna är ett annat exempel och var viktiga ur två synpunkter. Dels gav de djuren ett visst vindskydd, dels användes virket vid såväl byggen som redskapstillverkning i bondehushållen. Träden i hagarna ger djuren skugga och skydd och de nedfallna löven ger en fin mylla. I hagarna märks framför allt ekar och björkar, men det finns också gott om tall och en på åsen. Dessutom finns en del bärbuskar och träd som hassel, rönn och hägg.
 
 
Badelundaåsen sträcker sig från Nyköping i söder till Siljansområdet i norr. Åsen bildades när inlandsisen smälte och drog sig tillbaka mot norr för drygt 10 000 år sedan. När inlandsisen drog sig tillbaka täckte ett 150 meter djupt hav Badelundaåsen. Vattnet som omgav åsen sköljde lera och annat fint material ur åsen och när det här materialet sjönk till bottnen bildades bördiga åkrar. Intill åsen kan åkerleran vara tio meter tjock.
 
 
Innan åsen var helt färdig under inlandsisens process, strandade ett isberg på åsens krön. När det här isberget smälte bildades en stor grop, en så kallad "dödisgrop".
 
 
Djupa spår bildades när forntida ryttare red upp och ned för åsen. Stigarna djupnade till en följd av slitaget av hästarnas hovar och regnvatten som rann i spåren. Det var när dessa stigar djupnade som ett slags diken bildades - så kallade hålvägar. När en hålväg blev för djup, red man bredvid. Så småningom bildades en ny hålväg. Hålvägarna kan vara en halv meter djupa och en till två meter breda. På åsens båda sidor syns flera tydliga hålvägar. Nästan all transport på land gjordes på hästryggen. Vagnar började komma i bruk först under 800 - 900-talen, men de var svåra att använda eftersom "vägen" vanligen var en ridstig. Fram till vagnarnas inträde blev hästarna tungt lastade och bar handelsvaror eller ryttare.
 
Eftersom man ser hålvägarna rätt svagt har jag rödmarkerat var dessa finns på bilden. Om man alltså tittar innanför rödmarkeringarna kan man skymta vad hålvägar är för något.
 
 
Om du är mer intresserad av Badelundaåsen, går det bra att besöka deras hemsida.


All fakta är hämtad från skyltar som finns placerade på området.

 


Dagens citat:

"640 kB borde vara tillräckligt för vem som helst."
(Bill Gates, Co–Founder and CEO of Microsoft, 1981)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Hungerspelen (Suzanne Collins)

I Panem, det som tidigare var Nordamerika, finns tolv distrikt. Tidigare fanns det tretton distrikt, men efter senaste upploppet utplånade regimen det sista distriktet för att visa vad som händer med upprorsmakare. Ytterligare en följd blev Hungerspelen - en "högtid" där en pojke och en flicka från varje distrikt väljs ut för att tävla på liv och död i en utomhusarena. Den sista som överlever är spelens segrare. Katniss Everdeens lillasyster Prim blir den flicka som väljs ut i distrikt tolv, men Katniss, som älskar Prim över allt annat, tar sin systers plats och går självmant en säker död till mötes. För vilken chans har hon mot de andra som har tränats för just det här ögonblicket? Som tränats till att bli mördarmaskiner?
 
Redan innan den stora hysterin kring "Hungerspelen" (både bok och film) bröt ut, var jag intresserad av att läsa den efter att ha läst om den på någon bokblogg. Historien (och det faktum att den är skriven för yngre människor?) lät onekligen intressant, även om liknande historier redan har berättats. Jag blev verkligen inte besviken. Någon skrev på Boktipset att slutet var förutsägbart, men det håller jag verkligen inte med om. Till en början trodde jag att jag visste hur det skulle sluta, men genom hela berättelsen fanns så pass många vändningar att jag till slut inte visste vad jag egentligen skulle förvänta mig. Suzanne Collins blandar spänning och romantik i en fantastisk mix, och i mitt tycke är karaktärerna och deras sätt att reagera och handla fullt trovärdigt. Collins lyckas även få karaktärerna att fastna i mitt medvetande och inte släppa taget. Jag hade svårt att lägga ifrån mig boken och när jag väl gjorde det kunde jag knappt tänka på något annat än Katniss och de andra. Samtidigt som jag inte kunde sluta läsa, ville jag inte att det skulle ta slut. Jag ville stanna kvar i berättelsen. Till och med nu, mer än en vecka efter att jag avslutat boken, kommer jag på mig själv med att tänka på berättelsen. Exempelvis när jag och älsklingen var och fiskade i Skinnskattebergs kommun nu i veckan - miljön kring sjöarna hade kunnat vara miljön i "Hungerspelen"!
 
 
Det finns även stort allvar i boken. Bortsett från det romantiska och den spänning som skildras, handlar den även om ett samhälle som styrs med järnhand av en regim som gör precis som den vill. Hungerspelen är ren underhållning för de som bor i huvudstaden (och som inte själva deltar - de är endast åskådare). Det finns en mängd regler som gör att folket i flera distrikt svälter, och allt som kan uppfattas som kritik mot regimen eller början till eventuellt uppror, bestraffas hårt. Många gånger med döden. Detta är en skildring som tyvärr inte skiljer sig särskilt mycket från vissa av dagens länder. Måhända att de inte har någon motsvarighet till Panems Hungerspelen, men det andra är verklighet för en del av världens befolkning.
 
Jag som har levt i Sveriges skyddade miljö har svårt att föreställa mig hur det skulle vara att ständigt leva i skräck och att ständigt svälta. För mig är den frihet som jag åtnjuter en självklarhet. Jag behöver inte vara orolig för att riskera att bli bestraffad om jag på något sätt kritiserar vår regim. Jag behöver absolut inte heller oroa mig för att jag eller någon av mina nära eller kära behöver kämpa för sitt liv, endast för att underhålla en skara utvalda människor.
 
"Hungerspelen" väcker många tankar och när jag hade läst klart den vågade jag knappt påbörja någon ny bok av rädsla för att känslan som "Hungerspelen" gav mig skulle försvinna. Jag kan knappt vänta på att få börja på andra boken i trilogin - "Fatta eld". Jag är dessutom väldigt nyfiken på att se filmen.


Dagens citat:

"Jag vill att en film ska börja med en jordbävning och sedan öka i tempo hela tiden fram mot sitt klimax."
(Samuel Goldwyn)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Om du inte har något snällt att säga, så säg ingenting alls!

Den 19 maj uppmanade Bodypalace sina läsare att nämna minst en sak som man gillar med sin kropp. Det tycker jag är ett steg i rätt riktning, för om man börjar med att tycka om något med sin kropp, blir det kanske att man upptäcker att man tycker om mer och mer.

Mitt första svar blev att jag uppskattar mina ögon. Jag gillar min ögonfärg och har fått några (om än få) positiva kommentarer om dem. Fast för mig känns inte "ögonen" som ett tillräckligt svar. De är förvisso en kroppsdel, men oftast är det inget som man i första hand hakar upp sig på. Inte jag i alla fall. Därför dristade jag mig till att fundera ut minst en sak till som jag uppskattar med min kropp. Efter att jag deltog i uppdraget om att krossa beach-idealet, fick jag positiva kommentarer om min midja. Det blev också mitt andra svar - något annat än ögonen som jag uppskattar med min kropp är min midja. Om jag får säga det själv (vilket jag naturligtvis får!) är den faktiskt fin.


Å andra sidan behöver Bodypalace uppmaning inte nödvändigtvis tolkas att uppskattningen måste bestå i det yttre. Man kan naturligtvis uppskatta annat än sin kropps utseende. Dess funktioner är ett exempel. Att den är frisk, fullt fungerande, hälsosam etc. - saker som man kanske inte alltid tänker på. Lyckan och privilegiet att vara frisk, till exempel, är något som många tar för givet. Bara en sådan sak som att kunna promenera utan att bli andfådd (där andfåddheten inte har att göra med dålig kondition) eller att inte tvingas proppa i sig ett tiotal tabletter flera gånger om dagen, endast för att kroppen ska hålla sig fungerande. Eller att slippa ha huvudvärk varje dag - en värk som allt för ofta leder till kraftigt illamående. Jag har själv tagit sådana saker för givet därför att jag inte visste bättre. Men det gör jag nu. Att vara frisk är inget som ska tas för självklart, utan är något som ska uppskattas.

Jag skulle vilja sprida vidare Bodypalace fina uppmaning: Nämn minst en sak som du gillar med din kropp och gör det gärna minst en gång om dagen. Försök även gärna att komma på så många olika saker som möjligt.


Dagens citat:

"Tacksamhet är hjärtats minne."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Resa tack vare bok?

Bokbloggsjerka: Har du bokat en resa någon gång bara för att själv få uppleva en miljö som du har läst om i en bok? Om inte, skulle du kunna tänka dig att göra det?

Jag kan inte påminna mig om att jag skulle ha rest någonstans därför att jag läst om platsen. Däremot läser jag gärna böcker som handlar om platser som jag har varit på. Lite för att se om författaren har gestaltat platsen som den är, eller gjort om den. Ifall miljön är omgjord, kan jag sitta där bakom boken och vara nöjd över att i alla fall jag vet huruvida det stämmer eller inte.



Men jag skulle faktiskt kunna tänka mig att resa till en plats som jag har läst om i en bok. Att få se det själv med egna ögon. Varför vet jag inte riktigt. Förmodligen handlar det om nyfikenhet. "Stämmer verkligen det i verkligheten?" Min enorma nyfikenhet är stundtals både en gåva och en förbannelse.


Dagens citat:

"Inget lär befrämja kreativiteten så som brist på pengar."
(Kjell-Olof Feldt)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vår förmåga att humanisera andra varelser

Som förmodligen alla känner till är det viktigt att välja rubriker som lockar. Om det är några som verkligen har anammat det där så är det journalister. Ju påhittigare en rubrik är, desto fler läsare lockar den. När jag snubblade över "Pingvinsex chockade forskare", kunde jag inte låta bli att ta mig en titt. Att jag är väldigt svag för pingviner spelade säkert också in.

I artikeln får man veta att något som upprörde George Murray Levick var den nekrofili som förekom bland pingviner. För oss människor är det något sjukt. Något som avviker från normen och inget som man håller på med. Precis som med sexuellt samliv med ett syskon eller en förälder. För vissa är det inget konstigt, men för de flesta andra (mig inkluderad) är det inte normalt. Även jag själv rynkade på näsan när jag läste om nekrofilin bland pingviner, trots min vetskap om att pingviner är en annan djurart än vi människor. Senare i artikeln talar de om att en pingvinhanne inte kan skilja på en hona som är redo för parning och en död hona. Då började jag fundera på min reaktion.



Alla är vi djur, men vi befinner oss på olika utvecklingsstadier och fungerar på olika sätt. Problemet som jag tror att vi flesta gör är att likställa djuren med oss. Jag menar givetvis inte att de andra djuren är mindre värda än oss människor. Det jag menar är att vi gärna vill jämföra oss med andra (både människor och andra djur) och att vi därför utgår från våra normer och sätt att fungera. Trots att vi har olika förutsättningar. Vi är olika utvecklade. Vi fungerar på olika sätt. Därför är det fel att utgå från våra normer och tankesätt när vi bedömer andra djur. Katter, exempelvis, tycker kanske att vissa av de saker vi gör är underliga utifrån deras sätt att leva.

Vi borde alltså försöka att bli bättre på att bedöma var och en utifrån deras förutsättningar och då pratar jag inte bara om djur, utan även om oss människor. Alla är vi olika och borde behandlas därefter. Både människor och andra djur.


Dagens citat:

"A lie is just a great story that someone ruined with the truth."
(Neil Patrick Harris)


Ha det så bra!
Humaniserade kramar
Jessie

Lagbokstårta

Till min examen ville jag baka en tårta som jag och älsklingen kunde ha hemma på kvällen. I jakt på inspiration spanade jag bland inläggen på bloggen "Bli min jäst" och till slut hade jag kommit på vad jag ville baka. En tårta som såg ut som en blå lagbok!

Idén till bokformen fick jag från Pernillas inlägg om den boktårta som hon gjorde då bokförlaget Kalla Kulor fyllde tio år. För att få till en tjock boktårta behöver man flera tårtbottnar, men för att piffa till det valde jag att göra regnbågsfärgade bottnar. Fast till skillnad från Pernillas regnbågstårta, hade jag endast fyra bottnar. Visserligen är den blå lagboken en riktig tjockis, men tårtan hade blivit för tjock om jag hade haft samtliga färger som hennes regnbågstårta hade. För att tårtan inte skulle bli för torr med bara bottnar bestämde jag mig för att göra chokladkräm att ha emellan.



Den blå fondanten/sugar-pasten som föreställer lagbokens pärmar köpte jag hos en Panduro Hobby-återförsäljare. Dock gjorde jag den vita själv (den som föreställer bokens sidor). Vi hade kvar receptet på det sedan älsklingen gjorde en modellerad tårta till sitt förra jobb. Nästa gång kommer jag att göra all fondant själv och sedan färga den. Bottnarna färgades med färgpasta, som även dessa köptes hos den där återförsäljaren, precis som den ätbara glitterguldfärgen.

Så här ser den riktiga och inte ätbara blå lagboken ut:



Och här är min tårta:





Den blev förvisso inget konstverk, men med tanke på att det var min allra första modellerade tårta som jag gjorde, så är jag rätt nöjd ändå. Från början hade jag tänkt ha texten "Sveriges rikes lag" på bokryggen precis som tårtans förlaga, men jag fick inte riktigt till det. Att skriva med endast guldfärgen fungerade inte eftersom färgen bara rann. Då jag saknar utstickare (heter det så?) till bokstäverna var det nästan omöjligt att göra snygga bokstäver i fondanten. Men det blev bra så här ändå (trots att jag råkade göra mönstret i tårtans övre och nedre del åt fel håll).

Eftersom det här var kul att göra kommer jag garanterat att göra fler i framtiden. Inte nödvändigtvis lagbokstårtor, men däremot andra sorters tårtor. Gäller bara att finna anledningar till att få baka tårtor.


Dagens citat:

"Kom alltid ihåg att du är helt unik. Precis som alla andra."
(Margaret Mead)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Där slog hon huvudet på spiken!

Mårten Schultz publicerar ibland inlägg på Juridikbloggen som är skrivna under pseudonymen Helen Mirren. Dessa är väldigt roliga att läsa och det senaste i raden är "I repron kan ingen höra dig gråta". Om du inte redan har läst inlägget tycker jag definitivt att du ska göra det. Jag kan garantera att du kommet få dig ett skratt.

Det Helen Mirren bruka skriva om är "sanningen" om jurister och deras värld. I det senaste inlägget berättar hon att den som inte är juristutbildad är knappt något värt i juristens ögon. Detta berättas med humor mellan raderna. Fast det skrämmande är att det faktiskt stämmer i många fall. Jag har själv fått bevittna det under mina båda praktikperioder och tydligast var det på tingsrätten.



Jag tycker att det är synd att det är så, för trots att man inte är juristutbildad klarar man faktiskt av en hel del. Åklagarkammaren var väldigt öppna i det här avseendet och den pensionerade åklagaren som jag jobbade mycket med var villig att låta mig få göra ganska mycket av det arbete som egentligen bara åklagare "får göra".

Juristerna förlorar inget på att exempelvis delegera uppgifter. Som vissa domare på tingsrätten gjorde - jag fick möjlighet att skriva förslag på domar. Jag brukar säga: Det är alltid enklare att redigera något befintligt än att skapa något helt nytt. Nu när jag kommer ut i arbetslivet kommer jag inte vara sen med att visa vad jag kan och är kapabel till. Om mina framtida arbetskamrater sedan är villiga att ta emot hjälpen eller ej, får vi se.


Dagens citat:

"Det är synd att alla som verkligen kan styra landet jobbar som taxichaufförer eller frisörer."
(George Burns)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Den magiska stenen (Kevin Crossley-Holland)

Arthur de Caldicot vill inget hellre än att bli väpnare, så att han senare kan bli riddare. Fast hans pappa har andra planer för honom. När Arthurs vän Merlin ger honom en magisk sten får han ta del av ett annat öde. Ett öde som är skrämmande likt hans eget.

Ända sedan jag var liten och såg den tecknade serien "Kung Arthur och rättvisans riddare", har jag varit intresserad av sagan och myten om kung Arthur. Därför blev jag glad över att hitta en av älsklingens gamla böcker - "Den magiska stenen" som Kevin Crossley-Holland har skrivit. Fast i ärlighetens namn imponerade den inte särskilt mycket på mig, även med åtanken att den var skriven för en yngre läskrets.



Det fanns en röd tråd, men många kapitel var sidospår. Egna små berättelser som inte direkt tillförde något. Även historien i stenen kändes som en sidoberättelse och upplevdes i slutändan mer förvirrande än att den hörde ihop med huvudhistorien. Men det fanns spänning och fick mig att hela tiden fundera.

Boken är ett bra sätt för att introducera sagan och myten om kung Arthur, men den hade blivit ännu bättre om den hade varit bättre sammanlänkad. När jag skrev inlägget upptäckte jag att den här boken bara är den första i en trilogi ("Vid korsvägen" och "Riddarkungen" är de andra två). Jag hoppas att de är bättre sammanlänkade.



Dagens citat:

"Vid internationella skidtävlingar i Norge kom bäste norrman först på femte plats. En Oslotidning hade då denna rubrik: 'Det behövdes fyra utlänningar för att slå en norrman.' "
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

För jag ska ta examen ...

Äntligen! Den efterlängtade dagen är äntligen här. I dag får jag mitt bevis på att jag är en färdig och nybakad paralegal. Efter två års hårt slit har jag äntligen fått belöning för mödan. Efter femton års pluggande (med undantag från ett halvårs uppehåll då jag väntade på att få börja på utbildningen och var då även inskriven hos Arbetsförmedlingen) är det över. I skrivande stund har jag fortfarande svårt att smälta det.



Man skulle kunna jämföra den här dagen med att ta studenten, fast för mig är det faktiskt en skillnad. I alla fall känslomässigt. Att skiljas från gymnasieklassen var nästintill plågsamt eftersom jag kände stor samhörighet med dem och trivdes otroligt bra. Det är inte alls så på den här utbildningen. Visst trivs jag och det är tråkigt att man ska skiljas från vissa, men den övervägande känslan är lättnad. Kan förvisso ha att göra med att jag vid det här laget är obeskrivligt skoltrött. Nu börjar äntligen det riktiga livet!

Hur ser då dagen ut? Jag och älsklingen börjar med att åka in till Stockholm för att äta lunch med ett par av mina studiekamrater. Sedan bär det av till Påhlmans för betygsutdelning, tårta och bubbel. Får se om jag och älsklingen hittar på något efteråt, innan vi åker hem för att äta av den lagbokstårta som jag har bakat (inlägg om det kommer senare).


 

Den här gången är jag inte orolig eller rädd för att ta språnget ut (vilket jag var när jag tog studenten). Jag vet att jag överlever. Att jag klarar det. Dessutom vet jag vad som väntar! Efter en veckas semester med älsklingen påbörjar jag min anställning som nämnd-sekreterare/protokollförare på Hyresnämnden. Lyckan var obeskrivlig när jag fick jobberbjudandet och sedan även anställningsbeviset. Det ska bli olidligt spännande med jobbet. Något som jag verkligen ser fram emot.

Ready or not, here I come!


Dagens citat:

"Lycka är att vara behövd."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vad du bör tänka på när du svarar

Som jag har berättat tidigare tycker jag att intervjuerna är de jobbigaste när man söker jobb. Jag brukar aldrig göra bra ifrån mig och blir alltid grymt nervös.

Av en slump fann jag under senaste praktiken några av de vanligaste frågorna som ställs vid intervjuer och några tillhörande råd för vad man bör tänka på. Jag själv tycker att det är guld värt att få all tänkbar hjälp och tänkte därför dela med mig av mitt fynd. Hoppas att du tycker att det kan vara användbart.
 
 
 
 Vad du bör tänka på när du svarar:
 
Berätta om dig själv
Tänk igenom i förväg vad som är relevant för den som intervjuar dig att höra. Fokusera på att berätta om de saker som är relevanta i relation till den specifika tjänsten.

Varför sökte du den här tjänsten?
Vad var det specifikt som fångade ditt intresse? Lät arbetsuppgifterna roliga, ser du en möjlighet att utvecklas och lära dig något nytt, har du ett intresse för det specifika företaget, har du hört att det är en bra arbetsplats osv?

Varför borde vi anställa dig?
Rätt kandidat ska kunna motivera varför han eller hon är rätt för tjänsten. Det kan vara personliga egenskaper, kompetens eller erfarenhet – det viktiga är att du tydligt kommunicerar vad företaget vinner på att välja just dig för tjänsten. Därutöver kan du lyfta på vilket sätt du skulle motiveras av tjänsten och på så vis göra ett bra jobb.
 

Vilka är dina styrkor?
Fokusera på att lyfta egenskaper som står i relation till den specifika tjänsten du söker men framhäv även dina goda egenskaper i allmänhet. Berätta till exempel om feedback du har fått från tidigare arbetskollegor. Ett bra sätt att ge tyngd i det du säger är att ge konkreta exempel som visar på hur dessa styrkor har kommit till uttryck. Det är ett bra sätt att undvika att det bara blir tomma ord och klyschor.

Vad behöver du utveckla hos dig själv?
Här är det viktigt att du är ärlig och ödmjuk inför dina svagheter – ingen människa är felfri! Berätta om hur du arbetar med att förbättra och utveckla dig själv. Berätta vilka mål du har med din personliga utveckling.

Varför valde du att studera det du har studerat?
Förklara bakgrunden till dina studieval, fanns det ett intresse just då, har ditt intresse ändrats med tiden? Finns det val som du hade fattat annorlunda om du hade fått välja idag? Framhäv även vad du tycker har varit utmanande med din utbildning.
 


Vilken är din hitintills största bedrift?
Tänk på att en stor bedrift kan vara kopplad till arbetslivet men kan likaväl vara studierelaterad eller privat. Det viktiga är att du kan förklara varför du väljer att lyfta just den bedriften.

Vilken av dina tidigare erfarenheter tror du är mest relevant för den här tjänsten?
Berätta om dina erfarenheter, utveckla dem och förklara på vilket sätt de kan vara till nytta i den specifika tjänsten. Försök att identifiera ett potentiellt behov hos företaget och tjänsten och motivera hur du kan fylla detta behov.

Hur bra är du på att samarbeta?
Ge exempel på ett bra samarbete – berätta vad som var bra och glöm inte att vara så specifik som möjligt. Berätta också vilken din roll var, vilken roll du brukar ta i en grupp och hur det hjälper gruppen framåt. I anslutning till den här frågan brukar det även diskuteras huruvida man helst arbetar enskilt eller i grupp – fundera på vad du tycker är för- och nackdelarna med de båda arbetssätten och varför du föredrar det ena framför det andra.

Hur hanterar du stress?
För att intervjuaren ska kunna skapa sig en sanningsenlig bild är det viktigt att du är konkret. Återberätta om en situation du befunnit dig i som har varit stressig. Vad hände och hur hanterade du det? Försök att vara tydlig när du beskriver hur du känner dig när du blir stressad och hur du upplever stress.
 


Har du lätt att ta ansvar?
Berätta om ett tillfälle du har tagit ansvar – det kan vara dels enskilt ansvar men även över andra exempelvis vid projektarbeten i skolan eller på tidigare arbetsplatser. Berätta även hur din relation till ansvar är – triggas du av mycket ansvar, vill du ha mycket ansvar direkt eller växa med rollen och ansvaret?

Berätta om ett misstag du har gjort.
Berätta om händelsen – vad var det som hände? Här är det viktigt att lyfta vilken lärdom du har gjort och hur det har påverkat dig som person.

Berätta om en konflikt du har varit delaktig i.
Återberätta vad det var som föranledde konflikten. Vad resulterade konflikten i? Löste sig den – om ja på vilket sätt? Här är det viktigt att framhäva den roll du själv tog för att lösa konflikten och även reflektera över om du fick någon lärdom av händelsen.



Dagens citat:

"Var visare än andra om du kan, men tala inte om det för dem."
(Lord Chesterfield)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

På upptäcktsfärd i Västerås: Badelunda forntidsbygd - del 3

Vårt nästa stopp i Badelunda forntidsbygd var Badelunda kyrka, som är från 1200-talet. I alla fall dess äldsta delar. Kyrkan är nämligen byggd i etapper, vilket är typiskt för medeltidskyrkor. Det nuvarande koret och den östra delen av långhuset byggdes på 1200-talet, medan sakristian kom till på 1300-talet och vapenhuset på 1400-talet.
 
 
Jag nämnde i första delev av vår upptäcktsfärd i Badelunda att tingsplatsen flyttades från Anundshög till kyrkplatsen. Detta gjordes runt 1500-talet och vid tingen samlades människorna i kyrkan eller i klockarstugan.
 
 
Dock kunde inte alltid kyrkan rymma alla åhörare, vilket innebar att predikmunkarna därför ibland stod ute på kyrkogården och talade till församlingen. Fast i mitten av 1600-talet ansåg man att kyrkan var för liten och byggde då ut den mot väst.
 
 
Ett kyrkobygge var en stor händelse i bygden. För att kunna bekosta de hantverkare som kallades in, gick hela socknen samman och bönderna gjorde dagsverken vid bygget. Kyrkans äldsta delar byggdes i gråsten, medan de senare byggdes av tegel. Man tillverkade det mesta som behövdes till bygget på platsen, men utsmyckningar som dopfunt och altarskåp köptes utifrån.
 
 
Om du är mer intresserad av Badelunda kyrka, går det bra att besöka deras hemsida.
 

 All fakta är hämtad från skyltar som finns placerade på området.

 


Dagens citat:

"Underskatta aldrig en man som överskattar sig själv."
(Franklin D Roosevelt)


Ha det så bra!
Forntida kramar
Jessie

Jag är nästan där!

I dag genomför jag det sista momentet på utbildningen (utöver självaste examensdagen), nämligen presentationen av mitt examensarbete. Mitt arbete fick namnet "Gifta vs Sambor - En studie i familjerättsliga 'orättvisor' " och gick ut på att jag skulle undersöka varför gifta män automatiskt anses vara pappor till barn som föds inom äktenskapet, medan män i samboförhållanden inte gör det samt varför endast gifta har rättigheten att kunna adoptera gemensamt och inte även sambor. Alltså, varför inte även sambor har rättigheten att adoptera gemensamt (inte att gifta ska få adoptera sambor ...). Oj, nu lät det väldigt ambitiöst, men dessvärre blev inte slutprodukten lika ambitiös. Kort sagt är jag inte nöjd med arbetets slutdiskussioner, fast jag har i alla fall gjort så gott jag har kunnat och det är huvudsaken. Nu är det bara att hoppas på att jag blir godkänd.
 
 
Det är kanske på sin plats att jag även ger de korta svaren på mina två frågeställningar. Jag ska erkänna att det var svårt att hitta ett konkret svar på varför endast gifta män per automatik anses vara pappor till barn som föds inom äktenskapet. Men det svar som jag fann (och även fick bekräftat av lagmannen på tingsrätten där jag hade min första praktik) var att man registrerar vilka som är gifta med varandra, vilket man inte gör med sambor. Därför är det lättare att anta vem som är barnets pappa i ett äktenskap. I jämförelse med finnandet av svaret på faderskapsfrågan, var det en aning lättare att hitta svaret angående gemensam adoption, som är att då separationer är vanligare bland sambor än gifta tycker man att det är riskabelt för de barn som adopteras om man tillåter att sambor adopterar dem. Det är inte för barnets bästa om (adoptiv)föräldrarna separerar. Jag håller inte med det sistnämnda argumentet, vilket jag även redogör för i min uppsats.
 
Mina talkort som jag ska använda. Av en slump hittade jag några vykort inne i SJ:s Resebutik med blank baksida. Perfekt!
 
Nu är jag glad för att jag studerade retorik på universitetet, trots att b-kursen kändes som slöseri med tid. Innan fick jag panik vid blotta tanken på att räcka upp handen på lektionen, och då kan du nog tänka dig hur ångestframkallande det var att stå framför en grupp och prata. Där var det nästan tal om dödsångest. Utan överdrift. Men jag tvingade mig till det i grundskolan och gymnasiet. Till en början var det jobbigt att på retorikkursen utsätta mig för de obligatoriska talen, men kombinationen av otroligt stöttande studiekamrater och lärare gjorde att jag blev ... "botad", i brist på bättre ord. Visst kan jag känna nervositet, men jag har lärt mig att hantera det.
 
Jag längtar tills i eftermiddag då presentationen är över. Då kan jag på allvar koppla av och invänta den ljuva examensdagen på fredag.


Dagens citat:

"Det finns folk som hävdar att baseball bara är ett bollspel. Sant. Men då är det också sant att Grand Canyon bara är ett hål i marken i Arizona."
(George F. Will)


Ha det så bra!
Presentationskramar
Jessie

Kära tomten ...

Bokbloggsjerka: Nämn en bok som står på din önskelista just nu.
 
Oj ... Det svåra ligger inte i att nämna en bok. Problemet är att välja någon av alla böcker som jag vill ha.
 
Dessutom tolkar jag jerkan på två olika sätt. Jag har dels en önskelista som älsklingen har fått för att få idéer till vad han kan ge mig (fast den försvann nog i flytten i januari), dels en (oändlig) läslista som innehåller böcker som jag vill läsa. Men för enkelhetens skull tar jag en bok som finns på båda listorna. Smart va?
 
Hör du hur dessa två böcker skriker efter att få bli lästa?
 
 
Jag är nyfiken på att läsa Thomas Bodströms "Rymmaren". De andra två böckerna ("Idealisten" - bok nummer två - och "Lobbyisten" - bok nummer tre) står i bokhyllan och är otåliga på att få bli lästa. Men jag har som princip att inte läsa bokserier i oordning. Inte efter min förvirring från att ha läst Wallander-serien huller om buller. Därför får de förbli olästa tills jag har lagt vantarna på bok nummer ett.
 
Min förhoppning är att han skriver mycket bättre än Leif GW Persson. Denna förhoppning är kanske kopplad till att jag fick en positiv bild av honom när han var vår justitieminister. Har du läst något av det han har skrivit? Vad tyckte du i så fall om det?


Dagens citat:

"En person som inte får information kan inte ta ansvar. En person som får information kan inte låta bli att ta ansvar."
(Jan Carlzon)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Sala Silvergruva

 När jag och älsklingen gifte oss förra sommaren fick vi en upplevelse i bröllopspresent av en av älsklingens vänner. Fast inte vilken upplevelse som helst. Det vi fick var ett underjordiskt äventyr i Sala Silvergruva.
 
Vad som ingick i upplevelsen var guidad visning av Ulrica Eleonora gruva, övernattning i dubbelrum på Bed & Breakfast/Vandrarhemmet STF Sala Silvergruva samt frukost. Med tanke på våra tre vilddjur här hemma har jag och älsklingen ingen möjlighet att vara borta mer än en natt, så till en början lyckades vi inte få till en lämplig tidpunkt då vi kunde utnyttja upplevelsen. Men till slut lyckades vi och den första juni bar det av mot Sala!
 
Vår snygga luftrenare som luktar vanilj.
 
Eftersom vi som sagt inte kan vara borta mer än en natt, hade vi bokat så att vi började med övernattning och därefter frukost och den guidade visningen morgonen därpå. Det var lite klurigt att hitta till vandrarhemmet, men till sist lyckades vi.
 
 
Med tanke på att vi kom efter att gruvreceptionen hade stängt, hade jag via mejl fått instruktioner om var vår rumsnyckel skulle finnas. Efter en liten stunds sökande fann vi kuvertet med frukostbiljetter, rumsnyckeln, områdeskarta och information inuti. När vi steg in på vandrarhemmet möttes vi av den som hade jour. Jourkillen (samt övrig gruvpersonal) var klädd i tidstypiska kläder för Sala Silvergruva, som var aktiv från 1400-talet till början av 1900-talet. Han var trevlig och gav oss nödvändig information innan vi fortsatte upp till vårt rum.
 
 
Och vilket rum sedan! Det var nog ett av de allra mysigaste och gulligaste rum som jag har varit i. Dessutom var sängen fint bäddad (vilket är ovanligt på vandrarhem) och det fanns en pärm med information.
 
 
Då det inte var dags att sova riktigt än när vi kom fram, gick vi först en runda i huset (jag snurrade endast omkring på övervåningen där vi hade vårt rum) och sedan gick vi runt på området innan kylan tvingade in oss.
 
Vår korridor.
 
Allrummet.
 
Vilken fenomenal idé! I allrummet hade de en bokhylla (som jag såklart fastnade vid ...) där man kunde ta en bok och lämna sin egen i utbyte! Typiskt att jag inte hade med mig någon bok att byta ut (den enda bok som jag hade med mig var min ekonomi-bok och den kunde jag inte byta bort hur mycket jag än ville ... Ville ju klara tentan).
 
Makalösschaktet. Påbörjades 1622 och fram till 1640-talet sänktes det till omkring 180 meters djup. Namnet "Makalös" kom av att den malm som påträffades här höll en mycket hög silverhalt.
 
Gruvbygården består av några rekonstruerade byggnader som visar hur det kan ha sett ut i Gruvbyn på 1400-talet.
 
Fanns även en lekplats där barnen kunde leka.
 
Det fanns mer att se! Men jag är rädd för att tråka ut dig till döds om jag laddar upp alla bilder.
 
Morgonen därpå fixade vi oss i ordning och gick till Värdshuset för att äta frukost - en väldigt trevlig och god frukost ska tilläggas!
 
 
När vi var mätta och belåtna gick vi till gruvreceptionen för att checka ut. Vi blev erbjudna att se på en film om Sala Silvergruva (som för övrigt finns att köpa där borta), vilket vi gärna gjorde. Det var en intressant och lärorik film. Jag rekommenderar att man ser den innan man beger sig ned i gruvan, för att lättare förstå en del av det guiden pratar om och visar. Därnäst blev det en rundtur inne på gruvmuseet, som även det var intressant.
 
Modell av Sala Silvergruva - hur man trodde att den såg ut på 1600-talet.
 
Till slut blev det i alla fall dags för att ta oss ned till gruvan (där det var +2°C ...).
 
Guiden pratar och visar någon sorts malm som man utvann. Den stenen var rätt tung!
 
Innan vi kom ned till gruvan (155 meter ned) fick vi åka i en hiss i fyra minuter.
 
För att det skulle bli hyfsat bra bilder fick jag ha blixten på.
 
På något ställe har de satt in några dockor som ska föreställa gruvarbetare.
 
Vissa gångar var trånga och andra var så låga i tak att man tvingades böja sig för att komma igenom. Tur att man hade hjälm ifall man råkade slå huvudet i taket!
 
Ett ventilationsschakt.
 
Många bilder blev inte så värst bra och därför väljer jag att inte lägga upp dem. Dock tycker jag absolut att det är värt att besöka gruvan själv för att få uppleva detta spännande äventyr i verkligheten!
 
Jag vill rikta ett stort tack till all personal vid Sala Silvergruva som med sin vänlighet gjorde det här till en minnesvärd upplevelse. Jag vill även tacka älsklingens kompis som med bröllopspresenten gav oss den här möjligheten.
 


Dagens citat:

"Mina föräldrar har alltid funnits där för mig, ända sen jag var ungefär sju."
(David Beckham, engelsk fotbollsspelare)


Ha det så bra!
Gruvliga kramar
Jessie

Var med och krossa beach-idealet!

Varje år blir jag lika trött på det här med "beach"-fenomenet. Så fort våren närmar sig, och ibland räcker det att det har blivit ett nytt år, uppstår dessa diskussioner och uppmaningar om att göra sig redo för årets "beach". Uttryckt med andra ord menas det att man ska träna och gud vet vad för att forma kroppen till vad samhället tycker är okej att visa upp i badkläder. Det gäller för både tjejer och killar.

Det här vill Bodypalace ändra på och har startat ett uppdrag för att krossa "beach"-idealet och visa mångfalden av kroppar - som alla är vackra på sitt sätt. Här finns en samling över de som hittills har deltagit i uppdraget. Det man kan göra är att skicka in en bild på sig själv i badkläder (eller utan några kläder alls - reglerna finns längst till vänster ungefär i mitten på Bodypalaces blogg). Även jag har skickat in bild på mig i bikini - och om jag vågar så vågar du!


Visnaren.

Främsta skälet till att jag valde att delta är för min egen skull. Ända sedan mellanstadiet har jag avskytt att se bilder på mig själv, men jag tror att det faktiskt kan vara nyttigt för mig att utmana mig på det här sättet. Jag har starkt komplex för min mage, vilket min mamma och syster bidrog till att skapa då de dagligen "skämtade" med mig och undrade vilken månad jag var i och när barnet skulle komma. Jag tror att detta startade någon gång på mellanstadiet eller i början på högstadiet. En annan orsak är för att jag hoppas kunna hjälpa andra så som den bloggen och alla modiga människor som skickar in bilder på sig själva, har hjälpt mig.



Jag anser att så länge ens vikt inte inverkar menligt på ens hälsa, spelar det ingen roll hur man ser ut. Alla är vackra på sitt sätt och duger så som man är. Så länge man är frisk och kry borde man vara nöjd, för vad kan man mer begära än att ha en fungerande kropp? Istället för att skada den med diverse dieter och hetsträning (om man som sagt inte är i behov av det och med det menar jag som ovan, för att vara i behov av det ska ens vikt påverka hälsan negativt), borde vi ta hand om vår kropp. Utan den har vi inget.

Jag tycker om det mantra som Bodypalace har modifierat för det här uppdraget (originalet är från Alfons Åberg när han skulle sluta vara rädd för spöken):

Stick du stygga beach, för du finns inte!



Dagens citat:

"Det är lustigt att det med de relativt få ord som finns i språket går att säga så mycket dumheter."
(Robert Storm Pedersen)


Ha det så bra!
Krossande kramar
Jessie

Köpingsfesten

Vid det här laget har du nog förstått, precis som jag och älsklingen, att det händer en del i Köping med omnejd. Den 25 och 26 maj var det Köpingsfesten och ungdomsfestival. Bortsett från marknad och tivoli, visade de lokala föreningarna upp sig. Vi fastnade bland annat vid schack-klubben. De erbjöd möjlighet att sitta och spela schack och de hade även en liten tävling.


Det stora schackspelet. Fast till vänster kan du se att klubben även erbjöd schack i mindre storlek.



Tävlingsbrädet.

Klubben hade satt upp ett schackbräde och placerat ut pjäser. Målet var att försätta de vita i schack-matt på två drag (de vita skulle alltså förlora, om jag inte var tydlig). Älsklingen behövde ingen lång stund på sig för att lista ut lösningen och hans vinst blev en 200 gram Marabou-chokladkaka. Min make är smart. ^^


Drakbåtstävling.


Just det inslaget att föreningarna visade upp sig tyckte jag var bra. Då får man på ett trevligt sätt se vad som finns att göra och kanske även vilja engagera sig i något. Det tjänar föreningarna också på.


Dagens citat:

"Mycket få människor lever idag - de flesta gör förberedelser för att leva i morgon."
(Jonathan Swift)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Minestronesoppa

Nu när det har börjat ordna upp sig med tentor och andra skoluppgifter (bara min presentation kvar! Yay!), tyckte jag att det var på tiden att ett middagsrecept lades upp. Detta är som vanligt inte min skapelse, utan det är ett recept som jag har hittat. Fast jag har modifierat det lite.

Minestronesoppa - cirka 8 portioner
Förberedelsetid:
15 minuter
Tillagning: 25 minuter



Hacka 2 morötter och 2 selleristjälkar fint. Hacka även 1 gul lök.




Hetta upp omkring 2 msk olivolja i en stor tjockbottnad kastrull som rymmer minst 5 liter. Fräs sedan morötter, selleri och lök i cirka fem minuter tills löken har mjuknat. Rör om då och då. Tillsätt därefter 2 pressade vitlöksklyftor och fräs ytterligare en minut under omrörning.




Häll i 1 liter kycklingbuljong, 1 burk krossade tomater (cirka 400 gram), 1 liter vatten, 2 tsk italiensk örtkrydda och 200 gram spiralpasta. Jag använde mig av 500 gram gnocchi eftersom vi inte hade spiralpasta hemma och jag tyckte att det var lika bra att ta slut på påsen. Jag hade i mer än 2 tsk örtkrydda och eftersom vi inte hade sådant hemma, improviserade jag med andra örtkryddor som vi hade. Låt alltihop koka upp och sänk sedan till medelvärme. Låt det sjuda tio till femton minuter under lock, tills pastan är färdig.





Skölj 1 burk kidneybönor (cirka 400 gram) och låt dem rinna av. Tillsätt bönorna och 250 gram tinade gröna bönor i soppan. Här använde jag istället sockerärtor eftersom det var brist på gröna bönor och jag lade även till svamp. Detta ska koka i cirka fem minuter, tills de är genomvarma och färdiga. Smaka av med salt och peppar.


(det finns inte så mycket vätska på bilden därför att bilden togs när soppan fått stå i kylen några dagar)

Servera soppan varm och gärna med ett gott bröd. Vi hade gräddade baguetter till.

Den här middagen är perfekt om man ska ha några gäster på middag eller behöver några extra matlådor.


Dagens citat:

"Det är lätt att fatta beslut när det inte finns dåliga alternativ."
(Robert Hall)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bokhyllerunda - L

Sophie Bevans "Lekfulla smågrisar" är en charmig bok som tar fram det positiva hos den "lille" grisen och belyser även andra orättvisor som den har fått utstå. Genom den här boken får man veta en hel del intressanta och roliga fakta om grisen. Visste du till exempel att grisar vid universitetet i Pennsylvania får spela speciellt anpassade datorspel och belönas med godis om de lyckasd? Eller att en sugga vid namn Priscilla räddade en liten pojke från att drunkna i en sjö i Texas 1983? Dessutom är boken fylld med fantastiskt söta bilder på det intelligenta lilla djuret. Boken är definitivt väl värd att läsas!



Dagens citat:

"Grisen har, tycks det mig, inte svikit människan, utan människan har svikit grisen. Vi ägnar för lite tid åt dess utbildning."
(Samuel Johnson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tragik i Åkers Styckebruk

När jag var på väg hem från sjukhuset förra måndagen, såg jag att ett 08-nummer hade försökt nå mig (min telefon var avstängd under mitt sjukhusbesök). Min första tanke var att det kanske var från något av alla jobb jag har sökt. Efter en liten stund ringde älsklingen, vilket är ovanligt. Det händer att han ringer under sin frukost-rast eller sin lunch, men sällan under arbetstid. Såvida det inte är något viktigt.

Han berättade att en journalist från Expressen hade ringt honom för att prata om en händelse som ägt rum i Åkers Styckebruk natten till söndagen den 27 maj. Älsklingens nummer hade journalisten fått tag på från Eniro, där det stod att älsklingen fortfarande bor i Åkers Styckebruk. Det var just därför som älsklingen blev uppringd. Journalisten ville tala med boende i Åker om den här händelsen.

Åker
Gammal bild från Åkers Styckebruk.


Vad som hänt var att det inträffat en olycka med dödlig utgång. Efter lite sökande på nätet har jag fått följande uppfattning om vad som hänt. En man och hans kvinnliga bekant stod ute på balkongen när en av balkongplåtarna lossnade. Följden blev att mannen och kvinnan föll. Kvinnan landade på balkongen nedanför, medan mannen föll till marken och avled senare.

Händelsen är tragisk och den första orsaken till att jag reagerade är för att vi själva bodde i Åker - jag bodde där i två och ett halvt år. Andra anledningen är för att olyckan inträffade i samma hyreshus där vi bodde, fast i trappuppgången bredvid. Det gör det hela mer påtagligt, för risken finns att det hade kunnat hända oss!



Jag har markerat med rött var olyckan inträffade. Bilden är hämtad härifrån.


Enligt ekuriren/Strengnäs Tidning och P4 Sörmland har VD:n för Strängnäs Bostads AB (SBAB) sagt att de besiktade balkongerna under förra året och i P4 Sörmlands radioklipp har VD:n sagt att det är underligt hur olyckan kunde ske, eftersom balkongerna "är fräscha". När jag hörde det satt jag som ett frågetecken framför datorn. Fräscha? Talar vi om samma balkonger? Jag minns nämligen att i samband med inflyttningen till tvåan (som alltså finns i samma hus där olyckan inträffade) tyckte både jag och älsklingen att balkongräcket såg ostadigt ut. Det kändes även en smula löst när man lutade sig mot det.

VD:n påstår vidare att de under förra året besiktade balkongerna, fast för att lugna hyresgästerna ska de genomföra ny besiktning. Jag fortsatte att se ut som vår honkatt (som nästan alltid ser förvånad ut). Balkongbesiktning?! Förra året?! Som jag ser det finns här tre möjliga alternativ;

  • VD:n ljuger (han är medveten om att det inte har genomförts några besiktningar av balkongerna) eller är omedveten om att sådana besiktningar inte ägt rum trots att de ska ha gjort det.
  • De har besiktat balkonger - men inte de i det huset där olyckan skedde, tillika där vi bodde.
  • De har besiktat balkongerna i det aktuella huset - men gjort det när ingen var hemma och dessutom gjort det på balkongernas utsidor.

Snö
En gammal vinterbild från Åker.

De har aldrig kommit för att besikta balkongerna när vi har bott där, vilket även en annan boende i samma hus bekräftar i P4 Sörmland. Enda gångerna som vi har haft besök av husvärdarna var under höst och vinter 2009 då de bytte ugnslampa, när de bytte ut vår badrumsdörr som hade en otroligt stor spricka i sig (fast den "nya" dörren var inte mycket bättre - den passade inte eftersom den var för stor!) och när de pillade lite på elementen efter att vi klagar på att det var kallt i lägenheten (så kallt att till och med en isbjörn skulle ha frusit). Fast till en början ville de inte göra något åt att det var kallt och sade bland annat att det var mycket kallare i andra lägenheter i huset.  

Nu är jag glad för att vi flyttade därifrån, för vem vet - risken finns att det hade kunnat hända vår balkong eftersom alla balkonger i det huset är lika ... "fräscha".

Om du vill läsa mer finner du artiklar hos Aftonbladet, Expressen, P4 Sörmland och ekuriren/Strengnäs Tidning.


Dagens citat:

"Livet är som Internet... lika svårgripbart, oförutseende och så otroligt uppslukande. Enda skillnaden är att mitt liv tar slut en dag."
(du Pape)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Eurovision är inte så euro

Jag måste erkänna att jag blev glad när jag hörde Finlands bidrag i årets Eurovision Song Contest - den var nämligen på svenska ("När jag blundar")! Trots att jag förstår grundtanken med att många vill sjunga på engelska så att de flesta förstår, tycker jag att det är mysigt när länderna sjunger på sina egna språk (Finlands två officiella språk är finska och svenska) och hur kul är det inte att få höra svenska i tävlingen? Det var länge sedan någon sjöng på svenska i ESC. Det var synd att de inte gick vidare till final. Det hade varit kul. Ännu roligare hade det varit om de hade vunnit. Fast det är givetvis roligt att Sverige lyckades vinna, vilket Sverige inte har gjort sedan 1999 (även om jag föredrog de ryska tanternas låt).





En annan sak som jag har tänkt på angående ESC är att den sakta men säkert slutar att vara en europeisk tävling, vilket den var från början. Från början skapades tävlingen för att försöka etablera en europeisk identitet. Visserligen är det bra i vissa aspekter att man låter en del icke-europeiska länder vara med, men då tycker jag att tävlingen tappar en del av sin europeiska karaktär. Skulle det inte i så fall vara bättre om den gick från "Eurovision ..." till "Worldvision ..." eller liknande.

Nu är det till att vara petig och gnällig - jag vet! Men det är i alla fall mina funderingar kring det.


Dagens citat:

"Det sämsta hjulet på vagnen skriker mest."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Gulligt som man blir glad av

Jag kan påverkas emotionellt av musik. Låtar kan få mig glad, få mig att fundera, få mig ledsen ... Ja, du fattar nog vinken. En låt som jag gärna lyssnar på för att bli på bra humör är One Directions "What makes you beautiful". Budskapet är väldigt gulligt och melodin är fartfylld. Just vad man behöver för att le en stund. Och så får den mig att tänka på hur jag känner för älsklingen. ^^


Artist: One Direction
Låt: What makes you beautiful



You're insecure
Don't know what for
You're turning heads when you walk through the door
Don't need make up
To cover up
Being the way that you are is enough

Everyone else in the room can see it
Everyone else but you

Baby you light up my world like nobody else
The way that you flip your hair gets me overwhelmed
But when you smile at the ground it aint hard to tell
You don't know
Oh Oh
You don't know you're beautiful

If only you saw what I can see
You'll understand why I want you so desperately
Right now I'm looking at you and I can't believe
You don't know
Oh oh
You don't know you're beautiful
Oh oh
That what makes you beautiful

So c-come on
You got it wrong
To prove I'm right I put it in a song
I don't know why
You're being shy
And turn away when I look into your eyes

Everyone else in the room can see it
Everyone else but you

Baby you light up my world like nobody else
The way that you flip your hair gets me overwhelmed
But when you smile at the ground it aint hard to tell
You don't know
Oh oh
You don't know you're beautiful

If only you saw what I can see
You'll understand why I want you so desperately
Right now I'm looking at you and I can't believe
You don't know
Oh oh
You don't know you're beautiful
Oh oh
That's what makes you beautiful

Nana Nana Nana Nana
Nana Nana Nana Nana
Nana Nana Nana Nana

Baby you light up my world like nobody else
The way that you flip your hair gets me overwhelmed
But when you smile at the ground it aint hard to tell
You don't know
Oh Oh
You don't know you're beautiful

Baby you light up my world like nobody else
The way that you flip your hair gets me overwhelmed
But when you smile at the ground it aint hard to tell
You don't know
Oh oh
You don't know you're beautiful

If only you saw what I can see
You'll understand why I want you so desperately
Right now I'm looking at you and I can't believe
You don't know
Oh Oh
You don't know you're beautiful
Oh oh
You don't know you're beautiful
Oh oh
That's what makes you beautiful





Dagens citat:

"När du ber så låt hellre ditt hjärta vara utan ord än dina ord utan ditt hjärta."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

På upptäcktsfärd i Västerås: Badelunda forntidsbygd - del 2

Efter rundan vid Anundshög begav vi oss till, vad som hette på kartan, åsen söder om vägen. Där fanns tre gravhögar som i jämförelse med Anundshög kan verka små, men trots det är de mycket stora och tros vara byggda över betydande personer från trakten.


Jag har markerat de tre gravhögarna med blå pilar.

Man tror att gravhögarna är brandgravar, vilket innebär att den döde bars till gravbålet av de anhöriga och där brändes liket ihop med gravgåvorna. Därefter samlades benen ihop och krossades, för att sedan bli lagda tillsammans med gravgåvorna på gravplatsen. Över brandgraven byggdes en låg rund stenpackning.




Om man sedan följde Badelunda fornstig genom en mindre skog, kom man till åsryggen där det fanns ett litet gravfält med en hög, nio runda stensättningar och en skeppssättning. Troligtvis är lämningarna från 500 - 1000 e.Kr.





Utifrån formen på en vanlig grav kan man inte se vem som ligger där eftersom män och kvinnor begravdes i både högar och stensättningar. Gravgåvorna bestod vanligen av en del personliga ägodelar, såsom smycken, dräktspännen, något extra föremål och kanske även lite mat för färden till dödsriket.



Den här skeppssättningen är annorlunda jämfört med de stora vid Anundshög, då den är byggd med låga stenar och är fylld med sten och jord. Gissningsvis tror man att en skeppare eller styrman har blivit begravd här.



Ifall man fortsatte att följa fornstigen kom man fram till labyrinten vid Tibble.



Varför den här labyrinten byggdes vet man inte, men troligtvis hade den samband med olika vårriter. Man tror att en flicka placerades i mitten av labyrinten och sedan skulle en pojke följa gången in till mitten och befria flickan. Från senare tid vet man att det inte var tillåtet för pojken att rör stenarna. Om han gjorde det fick någon annan försöka. Jag och älsklingen genomförde denna rit genom att jag ställde mig i labyrintens mitt och sedan fick älsklingen komma och rädda mig - vilket han också gjorde. Vilken hjälte jag är gift med!



Att lägga en labyrint var ett precisionsarbete. För att ge den här labyrinten dess jämna och täta form lades 2000 till 3000 stenar noggrant på plats. Troligen är den från äldre järnåldern ( 500 f.Kr. - 400 e.Kr.) och ingången till labyrinten är riktad mot solnedgången.



Om du är mer intresserad av Badelunda forntidsbygd, går det bra att besöka deras hemsida.


All fakta är hämtad från skyltar som finns placerade på området.



Dagens citat:

"Religionen är en väg, inte ett hus."
(Sarvepalli Radhakrishnan)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Måluppdatering: Maj

Maj var en okej läsmånad, då både "Allra hemskaste syster" och "Eldfloder" blev lästa. Så här långt har läsutmaningen gått bra.

Jag kan meddela att ännu en utmaning har blivit avklarad. I mars skrev jag att jag delvis hade klarat en utmaning, eller i alla fall klarat den till hälften. Det var utmaningen att gå på minst två arbetsintervjuer, och i maj var jag på intervju nummer två. Visserligen är det inte många, men det är i alla fall ett steg i rätt riktning.


Vad gäller träningen har det bara gått utför, vilket beror på mitt tentaplugg. Men jag har insett att jag mår bättre av att träna och min balans förbättrades mycket. Min förhoppning är att jag ska ta tag i träningen efter min presentation av mitt examensarbete.

Så fort min utbildning har avslutats kommer jag ha tid att försöka klara av resterande mål. Fortsättning följer!


Dagens citat:

"Till vän ska man komma bjuden i medgång och objuden i motgång."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!