Daisypath Anniversary tickers

Typiskt juristtänk!

Under en lunch, när jag satt och åt med min studiekamrat, två administratörer och en åklagare, berättade åklagaren att han under sina år som åklagare endast blivit hotad till livet en gång.

Han hade lyckats få fatt i en ganska stor knarkkung (plus några andra - rätt oviktiga i sammanhanget) och fått personerna i ärendet häktade. Plötsligt begärde den där kände knarkkungen omhäktningsförhandling. Ingen förstod varför, men de gjorde honom till viljes (vilket de även måste). Under den där förhandlingen kom det in män med automatvapen som de riktade mot åklagaren, domaren och häktespersonalen. Sedan ropade de åt knarkkungen (som inte såg det minsta förvånad ut) att komma.

Tingsrätten

Åklagaren berättade att när de här männen med automatvapen kom in i salen, fanns inget annat i hans tankar och inget större bekymmer än hur han nu skulle få ihop åtalet? Det som nästan var färdigt! På grund av den här fritagningen skulle han bli tvungen att göra om allting. Visst kom rädslan och obehaget senare, men just då var han mer bekymrad över åtalets öde. Han skrattade när han berättade det (och jo, samtliga vid bordet rös och tyckte synd om honom) och satte samtidigt ord på det som jag själv tänkte: typiskt för en jurist att tänka på det sättet när livet står på spel! Wink


Dagens citat:

"Skratt är ett lugnande medel utan några bieffekter."
(Arnold H Glasgow)


Ha det så bra!
Juristkamar
Jessie

Slockna, ljus, slockna

I morgon är det åter dags för det årliga Earth Hour, klockan 20.30 till 21.30. Till dig som inte vet vad denna timme innebär: för att spara på naturens resurser ska man släcka alla lampor under den här timmen. För att få mer effekt av det, brukar jag och älsklingen stänga av elektroniken (tv, datorer etc.).


Ett mejl som ramlade in i min inkorg.

Hur du gör är upp till dig (om du nu deltar). Men ju fler som släcker, desto mer energi kan vi spara. Dessutom är det ett ypperligt tillfälle att tillbringa tid med nära och kära, och att faktiskt vara med dem utan att ha elektronik som stör. Lite som att slå två flugor i en smäll.


Dagens citat:

"Man har alltid tid till det man vill göra."
(Julius Lange)


Ha det så bra!
Mörka kamar
Jessie

Bokhyllerunda - D

På den tiden då jag gick på högstadiet hade jag en brevvän som bodde i Kiruna. Ja, det var en brevvän där vi skickade riktig snigelpost till varandra. Du vet, sådant som man stoppar i kuvert, klistrar igen och sätter på ett frimärke, för att till sist stoppa ned det i brevlådan. En sådan brevvän var det. Hon introducerade mig för en bok som utspelade sig i Kiruna och hette "Solstorm". Jag läste den. Sedan den andra boken, vilken fick äran att representera bokstaven D i min bokhylla - Åsa Larssons "Det blod som spillts". Den utspelar sig två år efter mordet på den religiöse ledaren Viktor Strandgård i Kiruna. Rebecka Martinsson är sjukskriven och minns knappt händelserna två år tidigare. När en präst blir mördad och likheterna med mordet på Viktor Strandgård är slående lika, söker polisen efter en copycat. Men det ligger mer bakom. Sanningen finns i prästens by. En inte alltför angenäm sanning.




Jag läste någonstans att Åsa Larsson sade att hon planerade att skriva totalt sex böcker om åklagaren Rebecka Martinsson. Sedan 2008 har jag (otåligt) väntat på fortsättningen och den 22 mars i år kom äntligen den femte boken - "Till offer åt Molok". Dock har jag ännu inte köpt och läst den, men så fort jag får tillfälle ska jag ge den ett hem i bokhyllan. Hoppas att sjätte boken inte dröjer lika länge. Ifall du undrar är tredje boken i serien "Svart stig" och den fjärde bär namnet "Till dess din vrede upphör". Även de är läsvärda böcker!


Dagens citat:

"If there's a book you really want to read, but it hasn't been written yet, then you must write it."
(Toni Morrison)


Ha det så bra!
Kamar
Jessie

Tillbaka till Rom

För ett tag sedan (någon månad eller så) såg jag och älsklingen på "Änglar och demoner". Trots att jag inte var så förtjust i "Da Vinci-koden" tänkte jag att man kunde ge filmen en chans (änglarna och demonerna alltså). Ett litet plus var att den utspelar sig i Rom (även om de hade lite fel vad gäller ljus och mörker på dygnet). Smile

Fontana di Trevi
Fontana di Trevi i Rom.


Efter att vi hade kommit hem från vår bröllopsresa i somras sade jag rätt så bestämt att om man har varit i Rom en gång så räcker det. Det var i alla fall så jag kände då. Under filmens gång insåg jag att jag hade fel. Inom mig byggdes det upp ett sug av att få åka tillbaka. Förvisso var det i stunden mest för att få se om vissa detaljer stämmer då vi missade dessa under vår Rom-vistelse. Exempelvis på Petersplatsen i Vatikanstaten skulle det finnas bilder "inristade" i gatstenen. Bilderna ska tydligen föreställa de fyra olika väderstrecken.

Så här en tid i efterhand känner jag fortfarande att det hade varit roligt att få komma tillbaka till Rom, även om jag gillar att upptäcka nya saker. Bortsett från hotellet hade vi det väldigt trevligt. Jag tror att det blev lite för mycket med en hel vecka, då vi faktiskt såg det vi ville se efter ungefär halva tiden. Får se om det blir någon mer resa dit i framtiden.


Dagens citat:

"Om du alltid säger 'vi får se', händer det aldrig någonting."
(Nalle Puh)


Ha det så bra!
Romerska kamar
Jessie

Superkraft

I lördags när jag var på väg till tåget gick jag och lyssnade på FM-radio i mobilen (jag hade tagit livet av mina hörlurar till mp3:n och fram tills efter mitt besök i den kalla huvudstaden hade jag inga nya). Dessvärre (för min del) får jag nästan bara in Rix FM - de flesta andra kanaler har ingen bra mottagning. Hur som helst, under min promenad spelade de upp några klipp från veckans Rix Morronzoo. Ett klipp var från i onsdags när Roger Nordin berättade om en undersökning som han hade sett i tidningen. I undersökningen skulle man svara på frågan om vilken superkraft som man skulle vilja ha.

Titti Schultz hade velat ha superkraften att kunna vara osynlig så att hon hade kunnat vara var hon ville, när hon ville det även om hon inte hade fått. Spontant känner jag att det är den kraften som jag också gärna hade haft. Tänk vad mycket man hade kunnat ta reda på genom att vara osynlig. Fast å andra sidan finns risken att man hade fått veta en del som man egentligen inte vill veta. Ibland kan det vara bättre att leva i okunskap. Det finns vissa saker som man skulle må dåligt av att få veta.


Snygg effekt med vår kamera som blir av att motivet rör sig när man ska ta bild med en viss funktion. Bilden är tagen i Castel Sant'Angelo i Rom.

Nästa superkraft som jag hade kunnat tänka mig att ha är att läsa tankar. Fast då uppstår samma problem som att vara osynlig och med kraften att läsa tankar hade det problemet varit mer påtagligt. Å andra sidan hade det på ett sätt varit enklare om man hade kunnat läsa tankar. Då hade man kunnat undvika missförstånd och förstått sig bättre på andra människor. Genom att veta hur en människa tänker vet man också till stor del hur denne fungerar.

En tredje kraft som jag hade velat ha är att kunna projicera sig från en plats till en annan. Tänk vilka sovmorgnar man hade kunnat få och allt strul med tåg etc. som man hade kunnat slippa! Dessutom är det ett väldigt miljövänligt sätt att förflytta sig på. Nackdelen med den här kraften hade varit att man skulle riskera att bli lat. Man hade inte haft behovet av att gå för att ta sig någonstans och därmed skulle man riskera att sluta använda benen som transportmedel.

Jag har svårt att bara välja en kraft. Min obotliga nyfikenhet hade utan tvekan valt kraften att kunna läsa tankar medan mitt hat mot SJ klamrar sig fast vid projiceringskraften. Svårt val. Vilken tur att jag slipper välja vilket jag skulle vilja ha i verkliga livet. Smile


Dagens citat:

"Det är aldrig för sent att bli den vi skulle kunnat vara."
(George Eliot)


Ha det så bra!
Kraftiga kamar
Jessie

Tillsammans kan vi förändra världen!

Jag hyser visst hat mot kedjebrev och brukar inte själv skicka runt sådant. Dock uppstod ett undantag för någon vecka sedan när jag fick ett kedjemejl från en administratör på praktiken. Då vidarebefordrade jag det till de som jag har hyfsad kontakt med. Eftersom jag tycker att budskapet är viktigt (plus att rebellen i mig jublar i högan sky) har jag valt att lägga upp mejlets innehåll i dagens inlägg. Min förhoppning är att fler hakar på så att vi kan göra skillnad.

Macken
Åkersmacken i Åkers Styckebruk.


Läs detta o skicka vidare, så får vi se om det får nån effekt!


Bensinpris
God dag,
Jag har hört,
Att bensinpriset
kan inom den närmaste
framtiden komma upp till
Sek 17,00
Vill du, att bensinpriset sänks
istället?
Det är möjligt!
Men man måste agera
NU!
Man måste göra det
klokt!
Förra året försökte man pressa oljebolagen, genom att inte
köpa bensin på vissa dagar.
Direktörerna skrattade,
för dom visste att bensinen,
som inte köptes på måndagar,
köptes ändå sedan på tisdagar.
Lite strul lyckades man orsaka, men någon större effekt
kunde man inte se.
Någon har kommit på en idé,
som kan fungera,
Om vi verkligen vill.
Läs vidare och bli en av oss!
Bensinen kostar i dag ca.
15,00 sek/liter
Vi känner alla till,
att oljebolagen gör
jättevinster.
Försök komma ihåg, när vi lät priset komma upp till 10,00 sek.
Då påstod man,
att oljan håller på att ta slut.
I dag försöker man inte ens påstå,
att oljan är på väg att ta slut – det finns mer olja i dag,
än för 35 år sedan
och då kostade bensinen 2 kr liter.
Vi måste bli mer aggressiva och visa,
att konsumenterna kan göra något.
Att kunden får ha rätt!
Det enda sättet är att slå där det gör mest ont:
Plånboken!
Det kan vi göra!
Hur?
Vi behöver alla våra bilar och vi måste köpa vår bensin,
Men vi kan påverka priset:
När vi agerar tillsammans
kan vi starta ett
Priskrig!!!
Vi föreslår:
Att vi inte
Köper bensin
Av dom 2 största bensinbolagen:
Statoil
eller
Preem.
När dom 2 största oljebolagen inte lyckas
sälja bensin längre,
blir dom tvungna att sänka priset,
för att få kunderna tillbaka.
Detta leder till priskrig och alla andra bolag är tvungna att följa med.
Men, för att kunna nå resultat, måste vi nå
hundratusentals Statoil och Preem- kunder. Och alla
måste samarbeta.
Vi gör såhär!
Även med
företagsbilar!
Jag skickar detta till 30 personer. När alla i
sin tur skickar detta vidare till 10 personer,
har vi redan nått 300. Och när dessa 300
skickar till sina 3000 bekanta…
Har vi nått 3 000 000 o.s.v.…
Du förstår hur jag menar?
När alla skickar detta dagen efter, har vi nått
På en vecka
300 Miljoner
männskor,
I priskrig mot oljebolag!
(Någon måste naturligtvis översätta detta till engelska och tyska)
Ja,
vi kan vinna,
Men det är oerhört
Viktigt
Att vi inte köper vår bensin på
Statoil eller Preems mackar
För att kunna komma vidare med detta och nå ändamålet
Ber jag dig,
Skicka detta vidare
Kan vi räkna med dig?



Dagens citat:

"I kampen mellan klippan och forsen vinner alltid forsen - inte genom styrka utan genom uthållighet."
(H. Jackson Brown)


Ha det så bra!
Krigskamar
Jessie

Trevligt avbrott i vardagen som gav upphov till funderingar

I går åkte jag in till Stockholm och umgicks med en vän. Vi har varit vänner sedan gymnasiet (då båda bodde i Malmö), men träffas väldigt sällan. Precis som jag och min närmsta vän. Trots kylan var det trevligt att träffa henne igen.

När vi satt och fikade och när jag satt på tåget hem funderade jag över mitt liv. Det finns flera personer som jag lärt känna på olika sätt, men som jag inte längre har kontakt med. Det tycker jag är tråkigt och ibland kan jag komma på mig själv med att sitta och sakna den tiden då man träffades. Visserligen hade jag inte den bästa kontakten med alla, men jag känner att det ändå hade varit kul att höra av varandra.


Min kompis fika: våffla med sylt, glass och grädde som hon långt om länge fick.


Det är inte så att jag inte har försökt, för det har jag med de flesta. Jag antar att jag förmodligen hade haft bättre kontakt med vissa om jag hade haft Facebook. Det är också trist - att man i princip tvingas använda sig av ett visst medium. Men jag ska inte bara lägga skulden på Facebook. I grund och botten har jag själv ett visst ansvar. Har länge tänkt att jag borde ta kontakt med en bekant som jag inte har hört ifrån på ett bra tag. Borde nog ta mig i kragen och höra av mig till henne.

I vilket fall som helst ska jag försöka att hålla kontakten levande med de som jag fortfarande har kontakt med, vilket innebär att jag får försöka träffa dem oftare än vad jag gör i dag. Frågan är bara hur jag ska få det att gå ihop med vardagen i övrigt.


Dagens citat:

"Det är meningslöst att sukta efter mer tid om du redan slösar bort det mesta av den du har."
(James Allen)


Ha det så bra!
Kamar
Jessie

Bokhyllerunda - C

Det var knappast något svårt val när det kom till tredje bokstaven i alfabetet eftersom jag knappt har någon bok vars titel börjar på C. Den "lyckligt" utvalda boken blev Anders Agells och Åke Malmströms "Civilrätt". Jag kan upplysa att den är väldigt tråkig och träig att läsa från pärm till pärm inom loppet av bara några få dagar och det fastän jag tycker om juridik!


"Civilrätt" är en bra bok som oftast används som kursbok inom juridiska kurser och utbildningar. Den behandlar följande juridiska områden:
  • Allmän förmögenhetsrätt och särskilda avtalstyper
  • Immaterialrätt
  • Fastighetsrätt
  • Associationsrätt. Arbetsrätt (finns i samma kapitel)
  • Skadeståndsrätt. Försäkringsrätt
  • Familjerätt
  • Successionsrätt
Till viss del tycker jag att den förklarar vissa delar bra och därmed fungerar som en uppslagsbok för nybörjare. Men andra gånger krävs att man har en viss juridisk grund att stå på för att förstå, vilket jag tycker är mindre bra. Framför allt som boken används på nybörjarkurser.


Dagens citat:

"You can't buy happiness, but you can buy books and that's kind of the same thing."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kamar
Jessie

Den skrämmande sanningen

Under praktiken på åklagarkammaren har jag fått lära mig ett och annat. Framför allt att polisens arbete (i polisledda ärenden) många gånger är bristfällig och det värsta är nog att de inte alltid inser det.

Det är faktiskt skrämmande. Visserligen kan åklagaren skicka tillbaka utredningen för komplettering, men ibland kan ärenden komma att skrivas av på grund av detta. För att inte tala om allt extraarbete som åklagaren får lägga ned. Vissa gånger blir de misstänkta inte delgivna rätt brottsmisstankar och andra gånger kan det vara att polisen inte utreder ordentligt vad som är stöldgods och vad som är köpt (för att nämna något). Jag kan ta ett litet mer konkret exempel (så långt som förundersökningssekretessen tillåter i alla fall). Jag fick i uppgift av en pensionerad åklagare på kammaren (han jobbar extra för att hjälpa till då det är högt tryck på kammarens åklagare) att titta på ett ärende. Dock var den utredningen (som var polisledd) så bristfällig att åklagaren fick skicka tillbaka den för komplettering. Men polisen förstod inte vad som var fel, så åklagaren fick specificera sig och skickade med tabeller som jag hade suttit och knåpat ihop. Sedan dess har jag inte hört något om det ärendet. Men den får ligga i mitt arbetsrum tills vidare.

Tingsrättens grannar

Det är inte bara enstaka gånger som vi upptäcker brister, utan det är rätt ofta. Hur rättssäkert är det med poliser som bara stressar igenom utredningar och inte lägger ned den behövliga tid som krävs för att det ska bli rätt? Jag blir faktiskt rädd och hoppas för egen del att slippa råka ut för något så att polisen behöver bli inblandad.

Om du är polis (eller utbildar dig till polis eller funderar på att bli polis ... ja, du förstår nog), vill jag ge dig följande råd: var noggrann med utredningarna! Lägg ned den tid som behövs för att det ska bli rätt. Det tjänar alla på.


Dagens citat:

"Att klaga är som att sitta i en gungstol - du har något att göra men du kommer ingenstans."
(Okänd)


Ha det så bra!
Outredda kamar
Jessie

Skickligheten personifierad

Ibland blir jag riktigt imponerad av mig själv (det är nu jag litar på att du uppfattar den extremt tydliga sarkasmen). Som du förmodligen vet så vägrar jag att skaffa Facebook (och om du inte visste det innan så vet du det nu) - däremot är jag en flitig användare av Google+. Fast trots detta brukar jag rätt ofta få upp den här rutan när jag klickar på länkar:




Min spontana reaktion är "What the ...", men du får erkänna att det är skickligt att kunna lämna en sida som man aldrig besöker eller ens är medlem på. Kanske deras sätt att säga att de är som tomten? Att de ser allt och vet vad jag gör? Kanske sitter det en FB-nisse i datorn och spionerar på mig och älsklingen? Eller så är det deras sätt att skrämma mig till att inte våga logga in på andra sidor än Facebook? Nobody knows (bortsett från den eventuella nissen och de som driver Facebook) ...


Dagens citat:

"Ta ditt liv i dina egna händer och vad sker? Något fruktansvärt - det finns inte längre någon att skylla på."
(Erica Jong)


Ha det så bra!
Skickliga kamar
Jessie

Bokhyllerunda - B

Nästa bok att presentera blev Henning Mankells "Brandvägg" som är den åttonde av totalt elva böcker om Kurt Wallander. Boken handlar om att en man hittas framför en bankomat i Ystad. Kort dessförinnan mördade två unga flickor en taxichaufför och oväntat lyckas den äldre av flickorna att rymma. Plötsligt drabbas Skåne av ett strömavbrott. Orsaken är den svartbrända kropp som finns i en ensligt belägen transformator. Helt skilda händelser, men snart anar Kurt Wallander att allt hänger ihop. Det finns ett syfte. Och en plan.


I dag minns jag inte särskilt mycket av "Brandvägg", vilket beror på att det är minst sex år sedan jag läste den. Jag minns i alla fall att jag tyckte om den, fast om det var för att jag just då var tokig i Henning Mankells böcker eller ej kan jag inte svara på. Dock var jag urusel på att läsa dem i ordning. Mitt råd är hur som helst att börja läsa serien från början ("Mördare utan ansikte" är den första). Då tror jag att man får störst behållning av böckerna.


Dagens citat:

"Ingen bidrar så mycket till underhållningen på en bjudning som den som inte är närvarande."
(Audrey Hepburn)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Lite kan växa till ofantligt

Många har nog varit med om att ha tänkt tanken att man nog skulle behöva gå ned något kilo i vikt. En del har kanske försökt bli av med den extra vikten (jag har själv försökt). Fast det är förmodligen långt ifrån alla som trott att det där lilla kilot skulle bli så mycket mer. Att det där lilla kilot skulle leda till ens död.


Bilderna och artikeln finner du här
.

Anna Wood skulle bara gå ned lite i vikt efter jul och påbörjade en diet tillsammans med sin mamma. Efter ett år dog hon på grund av den anorexi som hon hade utvecklat. Det är otäckt att det kan gå så fort. Tidigare visste jag att det går snabbt att utveckla en ätstörning, men aldrig att det skulle gå så fort vad gäller de farliga konsekvenserna. Det finns de som säger att det inte spelar någon roll och att det är värt det (att få en ätstörning) eftersom man blir smal och vacker etc. Men det är inte värt det. Dessutom är skönhet något subjektivt och alltså inget som man enhetligt kan fastställa. Att fastställa en gång för alla att något har en viss färg går. Men inte skönhet. Alla tycker olika. Alla är vackra var och en på sitt sätt. Det är sorgligt vad ideal kan få människor att göra. Jag fortsätter att hoppas och önska att vi tar vårt förnuft till fånga och inser att det är vår unikhet som gör oss vackra. Inte ett av samhället fastställt ideal.


Dagens citat:

"Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det näst bästa är nu."
(Kinesiskt ordspråk)


Ha det så bra!
Idealkrossande kamar
Jessie

Once you go black ...

När jag och älsklingen för några veckor sedan läste i Nettos reklam att de skulle vara först i Sverige med att sälja Marabou Black - chokladkakan som smakar saltlakrits - blev vi förväntansfulla. Lakrits är gott. Marabous chokladkakor brukar vara goda. Vad kan då gå fel? Tja, det som gick fel för Nettos del var det att de inte sålde den där chokladkakan, trots att de skulle vara först i Sverige. Besvikna upptäckte vi att ingen i Köping tycktes sälja den, trots att affärer i både Malmö och Västerås gjorde det. Till slut köpte jag en chokladkaka i Västerås så att vi äntligen kunde få smaka.




I helgen lät vi våra smaklökar bekanta sig med denna chokladkaka. Smaken var det absolut inget fel på - inte om man gillar lakrits - men utseendet går att diskutera. Det Marabou har gjort är att pilla i saltlakritsflingor eller liknande i chokladkakan och flera av dessa syns från utsidan så att säga. Om jag inte hade vetat att det handlade om lakrits skulle jag definitivt ha gissat på att chokladen håller på att mögla. Långt ifrån en mysig syn, fast det är inget som Marabou egentligen kan rå för. Låt därför inte utseendet avskräcka dig. Blunda om du så måste. För jag tycker att man gott kan ge den en chans om man ännu inte har gjort det. Gott var det i alla fall. Smile


Dagens citat:

"Vad är definitionen på ett gott vin? Det ska börja och sluta med ett leende."
(William Sokolin)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Även flugor dränker sina sorger

Enligt en studie tar nobbade flughannar till spriten. I korta drag berättar artikelförfattaren att man gjorde experiment med flugor genom att först placera ett gäng hannar med ett gäng obefruktade honor. Efter att flugorna hade parat sig bytte man ut hannarna mot en grupp nya hannar, fast de blev nobbade på direkten av honorna (som drog sig undan). Då placerade man samtliga hannar i ett utrymme med två sugrör. Båda sugrören innehöll näringslösningar, varav den ena var spetsad med alkohol. Samtliga nobbade hannar föredrog den alkoholspetsade lösningen.

"Flugorna har ett ämne som heter neuropeptid F och när nivåerna av ämnet ökar i hjärnan tappar de sexlusten och törsten, skriver SVT. Människan har ett liknande ämne i sin hjärna. När nivåerna av ämnet sänks blir människan deprimerad och ökar sitt spritintag. Därför kan upptäckten gynna forskning om alkoholkonsumtion." (citat från artikeln)

Jag med vinglas i Bryssel

Jag är förvisso udda, men jag tyckte att artikeln var både rolig och intressant. Fast hur tusan kunde de skilja på honor och hannar - och framför allt vilka hannar som fått till det och vilka som blev utan? Men det här är ännu ett bevis på att djur och insekter har känslor och kan tänka. Därför blir jag både arg och ledsen när man hör hur dessa varelser plågas på olika sätt. Jag hade en kompis på mellanstadiet som berättade om en av sina vänner som drog av benen på en spindel, ett efter ett. Sedan tände den där killen eld på spindeln när den ännu levde. När jag ibland påpekar att vissa av de metoder som finns för att ha ihjäl bland annat flugor är ganska grymma, brukar jag få svaret att de ändå inte förstår (eller liknande ursäkter). Kanske borde folk som tror att djur och insekter inte förstår saker, läsa den här artikeln. Å andra sidan kommer den att bidra till att jag får ännu mer dåligt samvete när jag ska ha ihjäl insekter. Inte lätt med i-landsproblem.


Dagens citat:

"Det enda ondskan behöver för att segra är att det goda ingenting gör."
(Edmund Burke)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Rädd för att lära?

Jag tycker om att lära mig nya saker och helst så mycket som möjligt. Att kunna mycket ser jag bara som en fördel. Framför allt i arbetslivet.

Skola

Därför suger jag i mig all kunskap som jag kommer åt på praktiken. Jag vill lära mig allt jag kan. Fast alla har inte samma inställning. Det finns en administratör på åklagarkammaren som ska gå i pension inom de närmaste åren (tror att det är någon gång nästa år) och hon är ganska låst i sitt sätt att tänka. Hon verkar ha inställningen att hon bara är kapabel att göra det hon redan kan och om hon inte kan det kan ingen annan heller det (om man inte är en åklagare). Jag har absolut ingenting emot henne. Tvärtom. Hon är väldigt trevlig och hjälpsam, men som sagt lite väl låst. Ett exempel är när hon kom in till mitt arbetsrum i förra veckan. Hon frågade om jag hade lottat in en viss sorts trafikärenden tidigare. Att "lotta in" innebär att man tilldelar en åklagare ärenden. När jag sade att jag inte hade gjort det tidigare, nämnde hon att min studiekamrat hade gjort det tillsammans med henne. Därnäst böjde hon sig ned mot protokollen som hon precis lagt på mitt skrivbord och frågade om hon skulle ge dem till min studiekamrat istället. När jag sade att jag gärna ville testa på att lotta in dem, lämnade hon mitt rum medan hon muttrade något.

För hennes egen skull hoppas jag att hon får ett mer öppet synsätt. Det är bara hon som förlorar på att vara på det här sättet. Men jag förstår inte en sak. Hur kan man inte vilja lära sig nya saker? Det är ju det som är spännande - att testa på nytt och utöka sina kunskaper.


Dagens citat:

"Erfarenhet är inte vad som händer oss, utan vad vi gör av det som händer oss."
(Aldous Huxley)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Strindbergs stjärna (Jan Wallentin)

När dykaren Erik Hall dyker i ett gruvschakt i Dalarna gör han en fasansfull upptäckt - något som senare kommer kräva människoliv. Don Titelman från Lund blir inblandad i den här upptäckten. Mäktiga människor vill till varje pris komma åt det som hittats i schaktet och låter inte något - eller någon - komma i deras väg. Kosta vad det kostar vill.

Jag hade inga större förväntningar på "Strindbergs stjärna" när jag började läsa. Mina förväntningar byggdes snarare upp under läsandets gång. Jag blev imponerad av att Jan Wallentin så snart i boken lyckas fånga intresse. Dock tyckte jag att han emellanåt drog ut lite för länge på vissa scener med otroligt många detaljer. Man ska inte vara äckelmagad eller känslig om man ska läsa den här boken eftersom Wallentin ganska ingående beskriver några av tyskarnas experiment under andra världskriget. Eftersom jag är rätt känslig av mig tvingades jag att lägga undan boken en stund för att orka ta mig igenom det. Detaljrikhet kan vara till ens fördel, men man måste vara försiktig med hur detaljspäckat man skriver. Ibland blir det för mycket, vilket det blev här.


Något annat som inte föll mig i smaken var Wallentins förkärlek till utländska uttryck och meningar. Konstant slänger sig karaktärerna med jiddish, franska, tyska, italienska ... You name it. Och givetvis är Wallentin där för att översätta det direkt efter. Jag uppskattar att han åtminstone översätter (vissa uttryck missade han dock), men det blev bara ett irritationsmoment och en kaka-på-kaka-känsla. Roligt att han tycks vara så språkbegåvad. Fast det kändes som en onödig uppvisning. Klart att det kan funka med att exempelvis Don Titelman slänger sig med uttryck på jiddish (då han är jude), men själva den där översättningsbiten hade kanske kunnat lösas på ett smidigare sätt. Kanske kunde han haft en slags ordlista i slutet eller låtit andra karaktärer få hjälpa till i större utsträckning än vad han gjorde.

Jag var inte heller förtjust i slutet. Mer konkret var jag inte alls förtjust i de sista kapitlen. Det blev för övernaturligt för min del. Slutet kändes väldigt krystat - som om Wallentin kände sig tvingad att avsluta boken men inte riktigt visste hur han skulle göra. Jag hade varit fullkomligt nöjd om boken hade slutat efter kapitel 40 eller 41 (med viss omformulering naturligtvis).

Till Jan Wallentins fördel är att dialogerna kändes väldigt trovärdiga. Det uppskattar jag starkt, då jag själv vet att det är en svår balansgång att gå. Synd att andra delar av boken inte var det.


Dagens citat:

"You can't buy happiness, but you can buy books and that's kind of the same thing."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det är skillnad på strax och strax

Om man är en flitig SJ-resenär (tyvärr ...), lär man märka att SJ skiljer sig en del från gemene man - på mer än ett sätt. Ett exempel är användandet av begreppet "strax" och andra tidsbegrepp.

För oss "vanliga" innebär "strax" att det ska ske i vilken minut som helst. SO ger följande definition: "inom en mycket kort tid efter viss tidpunkt (ofta nuet)". Och för den intresserade har ordet "strax" funnits i svenska språket sedan 1430 - 1450. Hur som helst, för SJ gäller inte samma spelregler. Oftast när tågutroparen talar om att tåget strax inkommer till angivet spår, dröjer det många minuter till innan man får se tåget (om det ens dyker upp) - och då talar jag inte om en väntan på ynka fem minuter. Dock finns ett undantag, och det är det tåget som jag brukar åka med hem från Västerås på eftermiddagarna. När den inspelade (och väldigt irriterande) kvinnorösten talar om att tåget strax inkommer till spåret, brukar det nästan alltid där och då faktiskt rulla in till perrongen. Det dröjer endast några få sekunder innan den står där. Men det är också det enda undantaget som jag har varit med om.

Tågspår

Under min förra praktik retade jag mig på samma inspelade kvinnoröst på Södertälje Syds station. Nästan varje gång hon sade att tåget nu stod inne på angivet spår, rullade det nämnda tåget bort från stationen.

Det är inte ovanligt att det inte kommer något tåg när de säger att det "nu inkommer" till angivet spår (speciellt på Stockholm Central!).

Slutsats? Man ska inte tro på vad SJ-människorna säger och för säkerhets skull ska man alltid se till att vara på perrongen i god tid innan avgång. Och hoppas på att SJ också är det.


Dagens citat:

"Livet består inte av att vänta ut stormarna. Det handlar om att lära sig dansa i regnet."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När bommen har sänkts

Det är anmärkningsvärt vilka risker vissa människor tar i sin vardag. Hur en del har sitt och andras liv som insats i ett riskabelt spel.

Ta tågresenärerna i Köping som exempel. För att kunna ta sig till plattformen med stationens två enda spår som används, måste man gå över det ena spåret. Dock finns det en "säkerhetsanordning" i form av bommar som åker ned tillsammans med ett ringande när ett tåg närmar sig. Efter att bommarna har sänkts får man inte beträda spåret då man inte vet exakt när tåget kommer. Trots det fortsätter folk att gå över spåret efter att ha krupit under bommarna, och då är det inte endast ungdomar utan även vuxna människor som gör det.


Är inte det om något att sätta sitt liv på spel? För att inte tala om hur själviskt det faktiskt är. Tänk ifall de inte hinner över i tid, utan blir överkörda av det anländande tåget. Dels mister de sina liv, men framför allt så utsätter de tågföraren för att ha ihjäl andra. Om de skulle ha oturen att inte hinna över, riskerar de att förstöra tågförarens liv. Kan kanske vara värt att tänka på nästa gång man kryper under bommarna efter att de har sänkts och efter att signalen har ljudit, bara för att man inte kan gå till perrongen i tid.


Dagens citat:

"Alla letar efter sätt att ändra på världen, men nästan ingen letar efter sätt att ändra på sig själv."
(Leo Tolstoy)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Och känslan håller ännu i sig

Du minns kanske att jag var på en fullkomligt magisk Josh Groban-konsert i Stockholm den 23 september 2011? I går sökte jag för skojs skull upp klipp från den här konserten och med ens översköljdes jag av nästan samma starka känslor som när jag satt i den ljusdämpade arenan. Jag minns varför jag är så förbaskat förälskad i Josh Grobans röst. Fortfarande vidhåller jag att det var mäktigare att höra honom live, men att höra honom så här (via datorn) är ändå fantastiskt. Jag började gråta under konserten när han sjöng "You are loved (Don't give up)". I går var det nära att jag gjorde det igen. Så mycket berör denne mans röst mig. Åh, hoppas att jag kommer kunna gå på hans nästa konsert här i Sverige!

För att du ska få ett hum om vad det är jag talar om, har jag bäddat in "Awake" och "You are loved ..." från september-konserten. Jag tycker att man ska sprida kärlek närhelst man kan och detta är ett perfekt sätt att göra det på.

You are loved (Don't give up)




Awake



Dagens citat:

"Likheten mellan lyckan och en amöba är att båda förökas genom delning."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bokhyllerunda - A

Efter att ha blivit inspirerad av bokbloggaren på "och dagarna går ..."  tänkte jag göra en liten bokhylleinventering  som går ut på att jag presenterar en titel ur min och älsklingens bokhylla på varje bokstav i alfabetet. De böcker som jag kommer att välja ut kommer både vara skönlitterärt och facklitterärt. Det ska bli spännande att se hur det kommer gå. Min tanke är att jag i möjligaste mån ska välja böcker som jag tidigare inte skrivit om här på bloggen.


Först ut är John Grishams "Agenten". Eftersom det är flera år sedan som jag läste boken kommer jag att ta hjälp av baksidetexten för att minnas. En ökänd agent - vid namn Joel Backman - som tillbringat ett antal år i federalt fängelse blir en dag benådad av USA:s president. Presidenten tar detta beslut efter påtryckningar från CIA. Den benådade agenten, som under sina glansdagar lyckats få tillgång till hemliga fakta, får ny identitet och fraktas i tysthet ut ur landet. Dock börjar CIA läcka information om var han befinner sig till israelerna, ryssarna, kineserna och saudierna. Sedan är det bara för CIA att vänta på det oundvikliga slutet, samtidigt som de ställer sig frågan: vem kommer lyckas döda honom?

Det här var den första av Grishams böcker som jag slukade, men långt ifrån den sista. Jag minns att jag uppskattade den väldigt mycket, både för innehållet och för språket. Jag rekommenderar den här och John Grishams andra böcker.


Dagens citat:

"Jovisst talar jag franska - inte flytande, men tillräckligt för att få örfilar."
(Bob Hope)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Idiotförklarande av svenska folket

Så var Melodifestivalen slut för i år. Den här gången lämnades jag med en ganska stark känsla av irritation men det var inte på grund av att Loreen vann. Förutom det knasiga scenframträdandet var låten faktiskt helt okej och jag kan tänka mig att det kan gå bra i Eurovision. Dessutom är jag väldigt glad över att Ranelid inte vann (till min lycka kom han sist!). Fast det hade varit intressant att se hur de hade löst det lilla problemet med att vi skulle ha kunnat komma att bli diskade om vi hade skickat iväg hans låt. Men det spelar ingen roll. Det var bättre att han inte vann.

Blommor

För att återgå till min känsla av irritation. Om du har sett Melodifestivalen de senaste åren (tror att det är de två senaste), vet du att Christer Björkman har infört en europeisk jury. Anledningen, som han angav när detta infördes, är att det hade gått dåligt för Sverige på senare år och han ville därför ha revansch. Han vill att vi ska vinna för en gång skull och ansåg att den chansen ökar om vi låter en grupp européer säga vad de tycker om våra bidrag. Är detta något att bli irriterad över? Ja faktiskt. På ett sätt talar Herr Björkman om för svenska folket att vi är odugliga på att välja låtar till den europeiska finalen. Han säger indirekt att vår smak inte duger.

Då har han faktiskt glömt bort att svenska folket har skickat iväg låtar till den europeiska finalen och att några av dessa låtar har vunnit. Så vi är kapabla att välja vinnande låtar. Vi behöver inte någon europeisk jury. Är det inte meningen att den låt som vinner svenska Melodifestivalen ska spegla vad svenska folket tycker? Hur mycket speglas detta om utomstående (det vill säga folk som inte bor i Sverige) påverkar resultatet? Det kan man fundera på. Fast som tur är vann den låt i år som svenska folket tyckte mest om.


Dagens citat:

"Det värsta med dåliga svenska TV-program är att de går ut över halva svenska folket."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bokbad

I många filmer som jag har sett är det inte ovanligt att karaktärerna har tända ljus på badkarskanten samtidigt som de njuter av en bok medan de badar. Enligt bokbloggare som jag följer är det inte ovanligt att människor gör detta även i verkliga livet.

Badkar
Badkaret i lägenheten i Åker. Saknar tassarna. Finns inga i den här lägenheten.

Att koppla av i badet genom att läsa en bok låter onekligen lockande, fast det är inget som jag skulle kunna våga mig på. Med min skicklighet skulle jag säkert lyckas med att både stänka vatten i boken och att tappa ned så den därmed lär sig dyka. Med tanke på hur mycket böcker betyder för mig är det således inget som jag vill riskera. Men det låter definitivt som en trevlig sak att spendera tiden med.


Dagens citat:

"Den som inte hoppas på att vinna, den har redan förlorat."
(José Juaquín Olmedo)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vem döljer sig bakom tonerna? Eller: Vilka toner döljer sig bakom artisten ..?

När min syster gick på gymnasiet berättade hon att en av hennes lärare (tror att det var hennes musiklärare) hade sagt något intressant på lektionen.

Nuförtiden är det, för artisterna i Melodifestivalen, mycket viktigt med utseende etc. De kvinnliga artisterna klär sig så sexigt de kan (i alla fall med det lilla tyg de har på kroppen) och likaså de manliga artisterna (som oftast har mer tyg på kroppen). Att ha snygga bakgrundsdansare verkar också vara viktigt. Många av de manliga artisterna har många gånger lättklädda kvinnliga bakgrundsdansare. I slutändan blir ens omdöme baserat på artisten och dess uppträde.

Men vad hände med låtarna? Det som Melodifestivalen egentligen handlar om? Min systers lärare fortsatte med att resultaten förmodligen hade blivit annorlunda, om man inte såg eller visste vilken artist det var som sjöng. Om man bara hör en låt, utan att associera den till något eller någon, är det låten som blir viktigast och inte vem som framför den.

En skylt som vi såg i Bryssel
Skylt till en belgisk strippklubb som jag och några gymnasieklasskompisar gick förbi under vår vistelse i Bryssel.

Jag började fundera på det här och insåg att den där läraren hade rätt på något vis. Det året som den här läraren hade pratat om det här, fanns det en låt i Melodifestivalen som jag verkligen tyckte illa om. Men när jag tänkte efter förstod jag att det jag kände för artisten färgade av sig på låten. Jag lekte med tanken på att byta ut artisten och då tyckte jag att låten var helt okej att lyssna på.

Det är synd när fokus tas bort från det som verkligen betyder något i den här musiktävlingen och att fokus i stället läggs på dem som framför låtarna. På det sättet försvinner idén om att rätt låt ska vinna. Däremot är det fråga om rätt artist (eller brist på artist om man tänker på Björn Ranelid) vinner eller ej.


Dagens citat:

"Att lyssna på radio är som att äta med öronen."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Okej diskriminering?!

Vi strävar efter att vara ett så jämlikt och diskrimineringslöst samhälle som möjligt och det är inget fel med det. Tvärtom. Alla är lika mycket värda, oavsett förutsättningar. Fast min uppfattning av jämställdhet verkar skilja sig från andras.

För många verkar jämställdhet vara samma sak som att kvinnor ska ha möjlighet att åtnjuta en mängd fördelar - helst mycket mer än män. Kanske är det därför som ingen verkar reagera för att Mix Megapol - som vanligt - anordnar sitt så kallade "tjejplan". Detta plan innebär att en grupp med tjejer får chansen att åka till något ställe i världen och ha det trevligt.

Finns det en motsvarighet för män - ett så kallat "killplan"? Nej. Den enda gången som de anordnade något liknande för män var "pappa-barn-planet" - något som endast har hänt en enda gång, men då fick papporna också ta med sig barnen, vilket mammorna inte gör. Visst kan det vara roligt att få umgås med sina barn, men att låta kvinnorna åka utan barn gör det hela ganska ojämnt.

Kvinnostaty i Skara Domkyrka

Jag anar att Mix Megapol inte vågar fixa ett rent "killplan" av den orsaken att det säkert hade väckt en hel del klagan. Men ett "tjejplan" är tydligen helt okej. Fast varför har jag ingen som helst aning om.

Det Mix Megapol gör är ren och skär diskriminering gentemot män. Jag blir rätt upprörd över sådant här! Kvinnor är inte bättre än män, lika lite som att män är bättre än kvinnor. Att som kvinna använda argument som "att det är okej att hacka på männen eftersom de i alla tider har haft det bättre än kvinnor - det är dags att ge igen" är bara patetiskt. Kvinnor är inga offer! Och de flesta av de män som i dag lever i vårt samhälle har inte varit med om att trycka ned kvinnor. Varför då bestraffa dem endast på grund av deras kön?! Vill vi verkligen ha ett samhälle som är precis ett sådant som vi försöker komma ifrån - fast ombytta könsroller? Inte jag i alla fall.


Dagens citat:

"Den som stoppar huvudet i busken, visar häcken."
(Japanskt ordspråk)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Trodde jag verkligen att jag skulle komma undan så lätt?

Förra veckan började jag med mitt "avsockrande". Eller, egentligen är det så att jag och älsklingen undviker onyttigheter på vardagar. Men på helgerna är det okej med onyttigheter. Så länge det inte går till överdrift. Min tanke är att jag så långt det är möjligt även ska kväva impulsen att småäta.

Jag var ganska förvånad över att det gick väldigt smidigt förra veckan. Det födde tankar som att jag trots allt kanske inte var så fasligt beroende när allt kom omkring. Fast vem försöker jag lura? Klart att jag är socker- och onyttighetsberoende och det blev jag varse om i måndags. Jösses vilka abstinensbesvär som jag tampades med under kvällen. Samma sak under tisdagen. Det är väldigt läskigt hur ens hjärna reagerar på något sådant här. Hela tiden tänkte jag att det inte spelade någon större roll och att jag lika gärna kunde avbryta det här "avsockrandet". Min hjärna var nästintill desperat. Å andra sidan visste jag att det inte skulle bli lätt. Fascinerande hur kroppen reagerar.


När jag skrev om att jag skulle försöka mig på ett avsockrande, fick jag två tips. Det ena var att jag kunde börja med LCHF, fast redan nu kan jag säga att jag antagligen inte kommer göra det. Inte för att jag tycker att det är en dum idé, utan snarare för att jag av vissa anledningar inte är intresserad av olika dieter eller liknande. Men jag har ingenting emot att andra följer dessa. Det är upp till var och en. Däremot tänker jag överväga tipset om att få i mig mer järn. Det är ändå något som jag behöver i och med mitt blodgivande.

Jag kämpar alltså på. Men herregud vad avsaknad av socker och onyttigheter kan göra. Känner mig nästan som en narkotikamissbrukare. Blink


Dagens citat:

"En del människor ger sina bekymmer simlektioner istället för att dränka dem."
(Mark Twain)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Glädjande återseende

Man kan inte tänka på något annat. Inte tänka på någon annan. Fjärilarna kittlar ens mages insida och lockar fram ett leende på läpparna. När tanken formas i ens huvud, sprider sig värmen som en skogsbrand genom kroppen och återigen kan man inte göra annat än att le. Och tänka. Och känna.

Saknaden har varit obeskrivligt stor och man kan knappt stå ut mycket längre. Det enda man vill är att vara i personens famn. Att få komma dit kan inte gå fort nog. Som för att retas och plågas drar sig tiden olidligt långsamt fram. Varje långsam sekund skär som en kniv i kroppen och man önskar att man redan var framme.

Läggesta

När tåget börjar sakta in och den ankommande stationen har ropats ut, skenar pulsen. Man kan se sin egen kropp skälva vid varje tungt hjärtslag. Det känns som om hjärtat håller på att hamra sig ut ur ens bröstkorg. Man inbillar sig att det är för att även hjärtat bokstavligen vill vara hos den som man längtar efter. Om det fortsätter på det här sättet är det ingen omöjlighet att det blir så.

Tåget stannar till sist in och man är bland de första som kliver av. Ute på perrongen spanar man åt alla håll på jakt efter sin speciella person. När ens blickar till sist möts tycks allting stanna upp. Som om tiden fryst fast. Allt annat än den man har längtat efter bleknar. Glädjen liksom exploderar i hela kroppen och avger en mycket behaglig värme inombords. Till en början vågar man inte röra sig, av rädsla för att förstöra stunden. Men när man till slut vågar sig på några steg, är de fjäderlätta. Inom ett ögonblick har man kommit fram till sitt mål och omsluts i en underbar famn. Om det ändå kunde vara för evigt.


Dagens citat:

"Låt aldrig någonsin någon komma till dig utan att lämna dig bättre och gladare."
(Moder Theresa)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Äntligen något konkret!

Jag gnällde tidigare om att i och med mitt jobb med examensarbetet har jag upptäckt att lagstiftaren i förarbetena till våra svenska författningar gärna talar om att saker och ting är på ett visst sätt, men inte varför. Att göra på det sättet kan ha diverse anledningar. Kanske anser man själv att det är en självklarhet och att det därför inte behöver någon närmare förklaring. Fast då anser jag att man inte har tänkt till särskilt grundligt. Bara för att man själv tycker att något är en självklarhet, innebär det inte att alla andra också tycker det. Särskilt inte om man skriver en uppsats och behöver något mer konkret än endast sina egna slutsatser. Jag menar, hur svårt kan det vara att säga varför saker och ting är på ett visst sätt? Bara för tydlighetens skull?


Hur som helst har jag börjat känna hopp. I alla fall vad gäller adoptionsdelen. I helgen hittade jag en utredning (en SOU - Statens Offentliga Utredningar) och fick på så vis min konkreta förklaring som jag har varit ute efter. En förklaring som jag för visso anade, men gärna ville ha svart på vitt. Det känns skönt att det går framåt, om än ganska långsamt. Men snart är första utkastet till arbetet klart och då hade jag tänkt att jag ska mejla det till min handledare. Fast jag ska nog vid närmare eftertanke försöka mejla det jag har hunnit med hittills - bara för att följa tidsplanen jag skickade till honom i höstas. Nu börjar jag verkligen se ljuset i tunneln. Smile


Dagens citat:

"Resenären ser det han ser, utflyktsdeltagaren ser det man visar honom."
(Gilbert Keith Chesterton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tabben och jag

*nynnar en gammal välbekant melodi* Tabben och jag, vi är goda vänner, fastän mycket olika ...

Ända sedan praktikens början har jag lärt mig mer och mer att använda tabben (tabb-knappen - den med två pilar). Effektivt arbete i ärendehanteringsprogrammet praktiskt taget kräver det. Och effektiv är just vad jag är ute efter att bli.


Dock har jag märkt att tabbandet inte stannar på praktiken när jag går hem om dagarna. Även när jag använder datorn hemma är Herr Tabb en nära vän. Tidigare har jag inte insett vilken tillgång den där knappen är. Inte förrän nu. Både till att förflytta sig och till att välja saker. Mer tabbande åt folket!

Ifall du inte riktigt förstod vad jag menade med "välbekant melodi" i början, har du möjlighet att höra den här. Fast jag har svårt att tro att du missade Polly-reklamen när den irriterade svenska folket i tv-rutorna.





Dagens citat:

"Dina möjligheter till framgång står i direkt proportion till hur mycket glädje du får ut av det du gör."
(Michael Korda)


Ha det så bra!
Tabulerande kramar
Jessie

Vad har han gjort?!

Har du sett på Melodifestivalen i år? Hittills har det varit riktiga besvikelser med få undantag och vissa av de som har varit hyfsat bra har inte ens gått vidare. Tror inte att de som röstar riktigt tänker i år (fast jag har väl ingen rätt att klaga - jag röstar inte ens). Jag menar, hur kan man skicka författaren Björn Ranelid till final när han inte ens sjöng (nåja, han nynnade lite, men det var långt ifrån bra). Nej, nu börjar jag allt mer fundera på om det inte är dags att sluta se på spektaklet. Känns som att de har samma tänk som människorna bakom Malmöfestivalen - att det bästa är att göra det sämre och sämre för varje år så att det till slut får självdö och därmed läggas ned.

Ett av årets bidrag var Andreas Lundstedt med låten "Aldrig, aldrig", fast jag förstår inte riktigt vad han vill få fram med låten. Enligt texten borde det här vara en ganska vemodig låt. Men varför låter han då så oerhört glad?! När jag hör honom sjunga låten börjar jag tänka i banor som att han har haft ihjäl den personen som han sjunger om eller något liknande, och att det är därför som han är så glad. Håller du inte med?



Låt: Aldrig, aldrig
Artist: Andreas Lundstedt



Det verkar som
att du är drömmen som just försvann
Att du som socker runnit ur min hand
Som allt jag trodde jag visste var fel
Och det jag inte ville tro är sant

Du kommer aldrig mera hem
Du kommer aldrig mer tillbaks
Jag kommer aldrig, aldrig hata dig
mer än nu
Vi kommer aldrig mera älska
Vi kommer aldrig mera bråka
Jag kommer aldrig, aldrig sakna dig
mer än nu

Det verkar som
Att man tar allting förgivet ibland
att känslan att va trygg kan vara falsk
just när man känner sig hel slås man itu
och det man inte kunde tro det är sant

Du kommer aldrig mera hem
Du kommer aldrig mer tillbaks
Jag kommer aldrig, aldrig hata dig
mer än nu
Vi kommer aldrig mera älska
Vi kommer aldrig mera bråka
Jag kommer aldrig, aldrig sakna dig
mer än nu

När ingen gjort fel är det svårt att förlåta
Vet att det kommer ta tid
Gränsen försvann mellan älska och hata
Ingenting rör mig som du

Du kommer aldrig mera hem
Du kommer aldrig mer tillbaks
Jag kommer aldrig, aldrig hata dig
mer än nu
Vi kommer aldrig mera älska
Vi kommer aldrig mera bråka
Jag kommer aldrig, aldrig sakna dig
mer än nu

Du kommer aldrig mera hem
Du kommer aldrig mer tillbaks
Jag kommer aldrig, aldrig sakna dig
mer än nu



Dagens citat:

"Om livet ger dig citroner, gör nån typ av fruktig juice."
(Conan O'Brien)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vad är poängen med frikort?

Under samma eftermiddag som de kvinnliga administratörerna och några kvinnliga åklagare behandlade ämnet vem man vill gifta sig med i sitt nästa liv, nämndes fenomenet frikort.

Det var inte första gången som jag hörde om frikort och vad jag har förstått är tanken att man med frikortet ska få tillåtelse att vara med en ouppnåbar person (sexuellt om jag har fattat saken rätt) om tillfälle dyker upp. Den ouppnåbara personen är någon som man själv väljer. Men vad är det för mening att tillåtas vara med någon om man vet med säkerhet att det aldrig kommer ske? Då behöver man inte ens ta upp ämnet.

Venus

Är det själva tanken på att man får som är lockande? Jag förstår verkligen inte och skulle därför gärna få det förklarat för mig. Att tillåta eller få tillåtelse till något sådant är för mig som att jag skulle lova att någon skulle få månen. Det är inte lönt att jag ger det där löftet om månen eftersom det aldrig kommer ske att den där någon får äga månen. Precis som med innebörden av frikort.

En möjlig förklaring är att det skapar en tävlingsinstinkt i och med att man får konkurrens - man vill visa sin partner att man är mycket bättre än den där frikortspersonen. Man kämpar för att behålla sin partner. Fast det blir ju aldrig någon konkurrenssituation i och med att det inte ens är troligt att frikortet kommer att användas.

Har du någon förklaring till det där med frikort?


Dagens citat:

"Livet är som en chokladask, du vet aldrig vad du får."
(Forrest Gump)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Måluppdatering: Februari

Vad gäller bokläsningen den här månaden gick det fruktansvärt bra. Under februari hann jag läsa fyra böcker. Först ut var Ragnar Forssbergs "Blått blod" - en bok som jag faktiskt uppskattade. Därnäst slukade jag Johan Theorins "Blodläge", för att till sist ta mig an Bengt Linders "Stollar på gång, Dante" och novellantologin "Nutidsnovellen". En riktig bokmånad om jag får säga det själv. Fast om jag fortsätter att sluka så många böcker varje månad är osäkert. I alla fall innan jag tar examen.


Gud vad jag har vårkänslor nu! En bild från förra året när jag var på väg hem från Läggesta. Jag saknar att inte kunna gå ned till Visnaren och njuta.


Jag har ännu inte kommit igång att träna på det sätt som jag vill, men på sätt och vis tränar jag ändå. Förutom att jag varje vardag går upp- och nedför trapporna till och från bostaden respektive till och från åklagarkammaren, går jag mellan bostaden och tågstationen i Köping både när jag ska till praktiken men också när jag ska hem. Promenerar gör jag även mellan tågstationen i Västerås och åklagarkammaren både på morgonen när jag ska till praktiken och på eftermiddagen när jag ska hem. Att promenera är ju också en form av träning, även om det märks mer vid annan form av träning. I mina ögon är definitivt det här ett framsteg. Heja jag!

I början av månaden påbörjade jag min praktik, så om nio och en halv veckor kommer jag få besked om jag kan bocka av det målet från listan eller inte. Fortsättning följer!


Dagens citat:

"Den verkligt lata människan kommer ingenvart. Den ständigt upptagna människan kommer inte mycket längre."
(Sir Heneage Oglivie)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!