Gratis äventyr med SJ

Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen: Det är alltid ett äventyr att resa med SJ.

Under senaste tiden har det faktiskt varit smidigt att resa med SJ och jag är medveten om att SJ inte är ensam ansvarig för alla de problem som uppkommer. Dock blir det de som får ta resenärernas ilska när det blir struligt eftersom det är SJ som finns närmast till hands. Dock tycker jag inte om SJ, vilket har sin grund i att det har varit väldigt mycket problem när jag har rest med dem. Har det inte varit för att tågföraren vid ett förarbyte har varit försvunnen, har det varit att de har kört in på fel spår vid en station som medfört att de fått backa en bit för att kunna köra in på rätt spår eller den gången då de glömde resenärerna vid den station där jag stod och väntade sent på kvällen (några av mååånga exempel). Hur som helst, jag såg fram emot att få komma hem i fredags efter en heldag med ekonomiundervisning.


(Klicka på bilden för att få den större)

Fast någonstans mellan Sundbyberg och Bålsta (det vill säga någonstans på den blå markeringen på bilden ovanför) stannade vårt tåg med motiveringen att vi hade ett trasigt tågset framför oss (ett tåg som avgick 15.37 från Stockholm C, vårt avgick 16.07) och då tågpersonalen ombord på vårt tåg inte visste hur lång tid det skulle ta att laga det andra tåget, visste ingen hur länge vi skulle få bli stående. Med tanke på att det inte fanns särskilt mycket att göra åt saken fortsatte jag att plugga juridisk engelska i väntan på att vi skulle få komma i väg. Efter omkring en halvtimme fick vi veta av tågpersonalen via högtalarsystemet att de hade beslutat att evakuera det andra tåget och att vårt tåg skulle ta ombord de resenärerna. Här ska jag kanske lägga till att vårt tåg var fullt (fanns i princip inga lediga platser kvar) och det var varmt som i en bastu.


Bilden är tagen med min mobiltelefon, därav den rätt dåliga kvaliteten.


Vi rullade fram till det andra tåget och de som satt på vårt tågs vänstra sida, speciellt vid utgångarna i vestibulerna (jag var en av dem), blev uppmanade av tågvärdarna att vara försiktiga när tågpersonalen öppnade dörrarna så att vi inte föll ut. Det var nämligen en bra bit ned till banvallen och dess makadam. Men det gick bra och evakueringen av det trasiga tåget gick också bra. Alla hjälptes åt. Dock blev det så trångt att vi stod som packade sillar.


Jag kunde knappt hålla mig från skratt när de från det andra tåget hade kommit ombord på vårt, för nästan samtliga pillade upp sina tafs-telefoner och skulle ta bilder för att lägga ut på Facebook och liknande (okej, jag var inte mycket bättre, men jag försökte i alla fall göra det diskret, vilket de andra inte ens försökte). Det var som att trycka på en knapp! En kvinna trängde sig fram till utgången, sträckte ut sin mobil och tog en bild.




Jag kom fram cirka 50 minuter senare än vad jag skulle gjort om allt fungerat som det skulle. Kanske inte det roligaste en fredag, men huvudsaken är att ingen blev skadad. Jag kan i alla fall inte påstå att det inte händer saker i mitt liv. För det gör det om man är en flitig SJ-resenär.


Dagens citat:

"Man må säga vad man vill om ett syndigt leverne - men det är allmänbildande."
(Hjalmar Bergman)


Ha det så bra!
Äventyrskramar
Jessie