Daisypath Anniversary tickers

Bokhyllerunda - W

Tyvärr har jag inga böcker i min bokhylla som börjar på W, och i skrivande stund kan jag inte komma på någon titel som jag har läst som börjar på W. Därför blir dagens bokhyllerunda-inlägg ofullständigt.
 
 
Har du några tips på något titel på W?
 
(Just nu sitter jag på tåget till Göteborg, där jag ska byta till ett Öresundståg och åka vidare till Halmstad. Ska försöka hinna tidsinställa några inlägg så att du har lite att läsa under helgen! Hmm, kanske bäst att sätta igång mp3:n, för jag kom nyss på mig själv med att jag sitter och nynnar. Måste ju tänka på mina medresenärer. Haha, fast nu sitter jag och "dansar" med benet. Vet inte om det är bättre eller värre än att nynna ...)


Dagens citat:

"Will you lend a caring hand, to shelter those who need it? Only have to sign your name. Don’t even have to read it."
(Felicia Day - Caring Hands)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Parlez-vous français?

När det var hyfsat lugnt på jobbet i några dagar gick jag igenom lite äldre ärenden som "väntar" i turordningskön på att bli utsatta till sammanträden. Så länge det inte är så kallade förtursärenden sätts ärendena ut efter hand i vanligtvis nummerordning. På grund av den höga arbetsbelastningen på jobbet är vår handläggningstid rätt lång och för närvarande kan det dröja nästan ett år innan man kan få en sammanträdestid. Ändå har vi (i min grupp) sammanträden varje dag utom fredagar. Sammanträdena är uppdelade på två hyresråd, där varje hyresråd sitter antingen från kl. 9.00 till 12.00 eller från kl. 13.00 till 16.00 (fast många gånger blir det till 17.00 eller senare). Fullt upp med andra ord.
  
I ett av dessa gamla ärenden var ena parten fransk medborgare och eftersom han tidigare i ärendet hade begärt att vi skulle kommunicera med honom på engelska, bestämde jag mig för att ringa honom och fråga om han ville ha tolk (om så, i så fall på vilket språk) till sammanträdet. När jag ringde honom första gången svarade han på franska, men jag hann knappt presentera mig (dock på engelska) förrän det bröts. Efter att samtalet brutits en andra gång gav jag upp och tänkte försöka igen en annan dag.
 
 
Eftersom gruppjuristen (precis som jag) tidigare studerat franska, skojade jag med henne lite senare på eftermiddagen och frågade om hon ville ringa ett franskt samtal. Hon nappade direkt, fast hon berättade sen att det hade slutat med att de pratat engelska eftersom det visade sig att han var en hejare på engelska. Hur som helst, efter detta kände jag en viss längtan efter att studera franska igen och att lära mig att behärska det franska språket bättre än när jag läste det i skolan.
 
Jag tycker att franska är ett otroligt vackert språk och oerhört behagligt att lyssna på. Har bestämt mig för att försöka friska upp mina franskkunskaper igen så fort tillfälle ges.    :-) Finns det något språk som du gärna skulle vilja kunna (bättre)? I så fall, vilket?


Dagens citat:

"Om du vill veta vad politik är, läs historia!"
(Kinesiskt ordspråk)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Jordnötskaka med kolasmör

För att fira älsklingens födelsedag, valde han att jag skulle baka jordnötskaka med kolasmör. Receptet har vi fått via De bästa recepten.
 
Kakan var tämligen enkel att göra och det tar omkring en timme att baka den. Fast lite besviken blev jag på att kolasmöret inte smakade särskilt mycket kola. Min teori är att det beror på att jag använde kolasås istället för gräddkolor. Det stod i och för sig i receptet att det gick att byta ut kolorna mot sås, men jag tror att det är därför som det inte smakade kola.
 
 
Något annat tråkigt var att kakan jäste upp i mitten, som en kulle, trots att jag såg till så att smeten låg jämn och fin i formen.
 
Summa summarum: kakan var i alla fall god och jag kan tänka mig att göra om den.


Dagens citat:

"Welcome to the mystery that is men. I think it goes something like, they grow body hair, they lose all ability to tell you what they really want."
(Sarah Michelle Gellar)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Sex tips för bättre sömn

Jag har som bekant sömnproblem och suger därför åt mig varje tips som en svamp. I och för sig har det blivit lite bättre på sömnfronten sedan jag började jobba (och även under praktiken på tingsrätten), men nu har jag börjat få mer problem igen. Av den anledningen plockade jag till mig ett exemplar av Metro den 12 november efter att ha sett en artikel i en medresenärs Metro. Tipsen gavs/ges av en psykolog.
 
"Tänk Skalman". Att skaffa regelbundna vanor som innebär att man lägger sig samma tid varje kväll var ett tips. Den vanan har jag redan. Det är nästan ett tvång om jag ska orka stiga upp klockan fem varje morgon.
 
"Sängen är till för att sova i". Ett annat tips var att man ska lära kroppen att förknippa sängen med sovdags. Med andra ord ska man bara sova (och möjligtvis även ha sex) i sängen. Om jag ska vara ärlig var jag dålig på det, både när jag bodde hos mina föräldrar och efter att jag och älsklingen flyttade ihop. Hos mina föräldrar brukade jag läsa eller skriva i sängen och med älsklingen brukade vi ligga och se på tv när vi bodde i Åker.
 
"Natta dig själv". Om man tar god tid på sig att varva ned innan man går och lägger sig, är chansen större att man somnar bättre. Psykologen föreslog att man ska sikta på att ta det lugnt i tre timmar innan man går och lägger sig.
 
 
"Ta inte tupplur". Att sova under dagen hjälper inte till att få sömnproblemen att försvinna. Om man ska sova, ska man se till att hålla det till max tjugo minuter. Annars störs nattsömnen. Under min praktik på åklagarkammaren hade vi en föreläsare på besök som talade om träning och hälsa och hon nämnde att det var bra med vilostunder. Fast då skulle det vara högst trettio minuter om dagen.
 
"Bryt mönstret". Ifall man inte har lyckats somna efter femton minuter ska man gå upp en kort stund och t.ex. dricka vatten. På det sättet bryter man det negativa mönstret. En kollega till mig gav mig samma tips, men eftersom jag måste gå upp så tidigt som jag måste, vågar jag inte stiga upp om jag inte lyckats somna efter en lång stund. Dock gjorde jag det när jag bodde hos mina föräldrar. Jag kom på att jag blir trött av att sitta framför tv:n och därför brukade jag gå upp och hålla min pappa sällskap framför dumburken en stund. Får kanske försöka börja med den vanan igen. Inte att hålla min pappa sällskap, för jag åker inte ned till Malmö varje kväll bara för att lyckas somna. Jag menade att jag får kanske börja med vanan att stiga upp.
 
"Ta hjälp av övningar". Psykologen föreslog att man ska ta hjälp av appar och andra avslappningsövningar för att kunna slappna av. Ett exempel på en app är tydligen Insomnia. Avslappningsövningar är definitivt något som jag ska försöka ta mig tid att använda mig av.
 
Har du andra tips på bot mot sömnproblem?


Dagens citat:

"Lyckan kan vara som en ton som klingar genom vardagen."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Förmodligen mitt konstigaste samtal hittills

På den hyresnämnd där jag arbetar har vi telefontid mellan klockan 8.00 och 16.30. Det innebär att vi alltid ska vara tillgängliga på arbetstelefonen - även under lunchtid. I och för sig är det väl bestämt att vi ska äta lunch några åt gången så att de som äter slipper ha telefonen med sig, men nästan alla går och äter samtidigt. Ja, vi får skylla oss själva. Vår arbetstid är mellan 8.00 och 16.42, så den här ständiga tillgängligheten är ett stressmoment, även om jag förstår att det på sätt och vis är bra att vi alltid är tillgängliga. Men problemet är att vi när som helst kan bli avbrutna i det vi gör.
 
Hur som helst, förra tisdagen fick jag mitt konstigaste samtal hittills. När jag svarade gick personen rakt på sak utan någon presentation. Det jag uppfattade var att kvinnan (fortsättningsvis kallad "Kvinnan") skulle vittna och hon undrade om man fick ta med sig fler hyresgäster som skulle vittna till sammanträdet eller om man var tvungen att anmäla detta till hyresnämnden innan. Förmodligen såg jag ut som ett frågetecken, för jag kände mig i alla fall som ett. Försiktigt försökte jag reda ut om det var hon som skulle vittna vid sammanträdet eller om jag missuppfattat och att hon faktiskt var ett ombud. Nej, hon skulle vittna. Då förklarade jag som det var att det bara är parterna som kan bestämma över vilken muntlig bevisning de vill åberopa och i just det här fallet hade tydligen hyresvärden åberopat henne som vittne (just då missade jag att hyresvärdens ombud tydligen ringt till nämnden och talat om att denne avsåg att höra tre vittnen). Jag hade knappt talat till punkt förrän kvinnan blev arg och surt frågade om det inte räckte med att de hade skrivit under listan? Listan?! Förbryllat bläddrade jag igenom akten utan att hitta någon lista, vilket jag också förklarade för Kvinnan. Nej, naturligtvis kunde jag inte hitta den eftersom det var hyresvärdens ombud som hade den, men den kunde väl ombudet lämna in till nämnden vid sammanträdet? Så pedagogiskt jag kunde försökte jag förklara att ombudet naturligtvis kunde göra det, men den uppsagda hyresgästen (som var motpart i ärendet och fortsättningsvis kallad "Grannen") hade då rättighet att få ta del av denna lista. Kvinnan nästan exploderade och frågade varför det var nödvändigt? De andra grannarna ville inte att Grannen skulle få veta vilka som klagat på Grannen. Så lugnt och sansat jag kunde förklarade jag att alla handlingar som kommer in till nämnden som regel alltid blir offentliga och enligt lag är vi skyldiga att låta den andra parten få ta del av de inlämnade handlingarna.
 
 
Därnäst frågade Kvinnan hur länge man får hyra ut i andra hand. Det finns väl ingen egentlig regel, för allt beror ju först och främst på hur länge hyresvärden ger tillstånd till en andrahandsuthyrning. Om hyresvärden säger nej till en andrahandsupplåtelse kan man skicka in en ansökan till hyresnämnden där man yrkar att nämnden ska ge tillstånd. Vanligtvis brukar nämnden ge tillstånd till en ettårig andrahandsuthyrning, men allt beror på vad som förs fram i ärendet. Tydligen var Grannen uppsagd bland annat för att denne hyrt ut olovligt i andra hand och Kvinnan undrade förtvivlat om Grannen kunde få rätt genom att hävda att det inte alls rört sig om en andrahandsuthyrning utan endast om att Grannen haft inneboende? För det förstod väl jag också att det är en omöjlighet att ha fyra inneboenden i en etta. Där var jag tvungen att förtydliga att jag inte får ge råd eller uttala mig om enskilda ärenden, men att om Grannen hade bevis för att det rört sig om en inneboende-situation skulle nämnden naturligtvis ta hänsyn till det.
 
Kvinnan nämnde några andra saker som lett till att Grannen blivit uppsagd från sin lägenhet och frågade plötsligt om hyresnämnden har tillgång till folks belastningsregister. Nej, det har nämnden inte. Det tyckte Kvinnan att nämnden borde ha eftersom Grannen tydligen förekommer under flera avsnitt i belastningsregistret. Enligt Kvinnan är Grannen farlig och de andra grannarna är rädda för Grannen.
 
 
När jag trodde att Kvinnan var nöjd och skulle lägga på, började hon ställa frågor för sin egen räkning - när hon ändå hade mig på tråden. För visst måste man väl inte ha tillstånd av hyresvärden att få ha inneboenden i lägenheten? Nej, enligt hyreslagen krävs inget tillstånd så länge hyresvärden inte drabbas negativt (t.ex. att den inneboende stör eller skadar lägenheten). Och hur länge måste Kvinnan ha bott tillsammans med sin mamma, som numer var avliden (tror jag ..?), för att få ta över mammans lägenhet? Enligt praxis är det normalt tre år, men andra omständigheter spelar naturligtvis också in. Men ett halvår räcker alltså inte? Nej, inte normalt sett, men som sagt kan hyresnämnden ta hänsyn till andra omständigheter.
 
Sedan var det slut. Kvinnan lade på och jag stirrade förbryllat på min dator samtidigt som jag tänkte: Hur tusan ska jag formulera denna daganteckning?! Vi är nämligen tvungna att skriva anteckningar för varje sak som rör ärendet (det finns naturligtvis undantag) - om vi skickar handlingar och i så fall vilka, om vi får telefonsamtal som rör ärendet eller om vi själva ringer upp en part etc.


Dagens citat:

"Jag är extremt tålmodig, förutsatt att jag i slutändan får min egen vilja igenom."
(Margaret Thatcher)


Ha det så bra!
Konstiga kramar
Jessie

Bokhyllerunda - V

Nu ska jag göra ett avsteg från min princip om att de böcker som jag presenterar under ”Bokhyllerunda”-inläggen är böcker som jag har läst. Visserligen har jag i flera månader tänkt att jag ska läsa Susanna RosénsVarför gör katten så”, men dessvärre har jag aldrig kommit till skott. Fast trots att den är oläst finns den ändå i min bokhylla (den och ännu flera olästa vänner). Därför är den kvalificerad till att få vara med i ”Bokhyllerunda”-inläggen.
 

Trots att jag inte har läst boken, har jag tittat igenom den och tycker att den verkar väldigt spännande. Om man vill lära sig orsaken till katters olika beteenden verkar den vara rätt bok att läsa. I boken tar Rosén upp historia kring katten, kattens kroppsspråk och så vidare. Kanske kommer jag att förstå lejonen här hemma bättre efter att ha läst den. :-) Jag ser fram emot den läsningen.


Dagens citat:

"Våld är lika amerikanskt som körsbärspaj."
(Rap [Hubert Gerold] Brown)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Hemligheten bakom "ny"

Ny: (2) som inte tidigare är känd eller använd (Källa: Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien)
 
De delgivningskvitton som vi skickar ut innehåller olika rader. De viktigaste är raderna "Datum" (där man skriver det datumet då man undertecknade delgivningskvittot), "Namnteckning", "Telefon" och "E-post". Telefonnummer och e-postadress är till för att vi lätt ska kunna komma i kontakt med personen om det skulle behövas.
 
 
Sedan finns det rader för "ny" adress och precis som det låter är dessa rader till för att man ska ange om man har en ny adress (det vill säga en annan än den som kvittot skickades till). Fast väldigt många gånger skriver folk in samma adress som den som delgivningskvittot skickades till.
 
Förmodligen missar en del att det står "ny" och tror att vi vill ha den aktuella adressen eftersom det är just den adress som ofta anges. I och för sig spelar det väl ingen roll om man nu skriver in sin aktuella adress, fast så fort det står något på de raderna som är till för "nya" saker, kollar vi extra noga. Nu vet i alla fall du vilken adress som ska anges på dessa rader. ;-)


Dagens citat:

"My bed is better than any bed that's... not my bed."
(Sarah Michelle Gellar)


Ha det så bra!
Nya kramar
Jessie

Paket, vad döljer du för mig ..?

När jag kom hem från jobbet i går hittade jag ett paket på hallmattan. Jag kan inte påstå att jag kände igen avsändaren, så min nyfikenhet triggades igång rejält. Genom att känna på paketet kunde jag lista ut att det måste vara en mjuk bok av något slag. Det tog inte en lång stund förrän jag hade slitit upp paketet.
 
 
För kanske någon vecka sedan, eller två, gav Booked sina "medlemmar"/"prenumeranter" möjlighet att anmäla sitt intresse till Niclas Christoffers bok Som Zlatan fast bättre. Jag klickade på länken två minuter efter att mejlet hade skickats ut och jag blev en av de lyckligt utvalda! Fast jag ska erkänna att jag blev lite besviken när jag upptäckte att boken var lite ... pocketaktig. Jag är som bekant inget stort fan av mjuka pocketböcker eftersom jag har en tendens att förstöra alla som jag tar i min hand. Men det spelar ingen större roll, för läsa den kommer jag absolut göra. Efter att ha läst baksidan tycker jag att den verkar riktigt intressant då den behandlar ett ämne och problem som jag är väldigt bekant med. Hade tänkt att läsa den antingen när jag är på väg ned till Halmstad nästa fredag eller när jag är på väg tillbaka under måndagen därpå. Har inte riktigt bestämt mig än. :-)


Dagens citat:

"Låt oss medvetet ta en strid mot dem som vill sänka skatten."
(Göran Persson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

[geim] (Anders de la Motte)

HP (Henke Pettersson) hittar en snygg och ovanlig mobiltelefon på pendeltåget. Snart dras han in i en till synes oskyldig, men spännande, lek. Fast det dröjer inte länge tills han inser att denna "lek" är något mycket större än vad han hade kunnat föreställa sig. Något med mycket allvarliga konsekvenser. Konsekvenser på liv och död.
 
 
Anders de la Mottes [geim] påminner om en film som jag har sett, men inte minns namnet på. Själva idén om en mobiltelefon som ger en uppdrag tycker jag har potential till att bli något bra, men dessvärre lyckas inte de la Motte nå hela vägen fram. Visst är den spännande emellanåt och personporträtten ger löfte om intressant läsning, men jag blir inte riktigt engagerad. Trovärdigheten börjar efter en stund att svaja. Hoppas att uppföljaren [buzz] är ett strå vassare.


Dagens citat:

"This is so nice, I just might sleep with the same girl twice! They say it's better the second time. They say you get to do the weird stuff."
(Nathan Fillion - So They Say)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Utveckling på gång!

På min arbetsplats är vi uppdelade i två grupper; Grupp A och Grupp B. Jag tillhör Grupp A och under vårt senaste gruppmöte fick jag beröm från vår gruppledare/gruppchef, som tyckte att jag har visat framfötterna (frågan är bara på vilket sätt eftersom jag själv tycker att jag bara klantar mig hela tiden). Han lyfte även fram min paralegalexamen och föreslog att jag (precis som vår nya gruppjurist) kunde börja med beslutsskrivning och liknande eftersom jag faktiskt har viss juridisk kompetens, även om den inte är lika bred och djup som juristernas. Det pratades även om att hyresråden (ungefär som en domare/rådman på en tingsrätt) i gruppen ska börja tilldela gruppjuristen några av de mejlfrågor som skickas till nämnden. Allmänheten skickar nämligen frågor till hyresnämnden och vill veta vad som gäller i olika situationer och i svaren redogör hyresråden och/eller gruppjuristerna för den lagstiftning som gäller och eventuellt även viss praxis (tidigare avgöranden). En gång i veckan ska hon alltså få en sådan fråga.
 
 
Dagen efter gruppmötet protokollförde jag för gruppledaren (det innebär att han var ordförande och jag protokollförare under förmiddagens sammanträden) och när vi var klara frågade han mig om även jag skulle vilja svara på mejlfrågor, precis som hyresråden och gruppjuristerna? Först tänkte jag svara nej eftersom det steget kändes för läskigt. Men jag sade att jag gärna ville det. Så nu har gruppens beredningssekreterare gjort upp ett schema för mig och gruppjuristen så att man kan hålla koll på att vi bara får varsin fråga i veckan och därmed inte blir överarbetade.
 
Det känns väldigt läskigt, men samtidigt roligt och spännande. Nu får jag verkligen chans att utvecklas och praktisera min juridiska kunskap. Nu kommer jag på allvar få syssla med min älskade juridik! Du kommer få veta hur det gick när jag har besvarat min första mejlfråga. :-)


Dagens citat:

"The good guys are always stalwart and true, the bad guys are easily distinguished by their pointy horns or black hats, and, uh, we always defeat them and save the day. No one ever dies, and everybody lives happily ever after."
(Anthony Head)


Ha det så bra!
Utvecklande kramar
Jessie

Tiden är relativ

Under mitt sista år på gymnasiet läste vi (till min förskräckelse) filosofi A. Jag gick ifrån varje lektion med ännu mer huvudvärk än vad jag redan hade från början. Vid enstaka tillfällen såg vi på film och en av dessa filmer som vi såg på handlade om tid. Jag minns inte särskilt mycket från filmen, men det jag minns är att de talade om att tiden är ett verktyg som vi människor har hittat på. Att tiden egentligen inte finns. Jag har till och med för mig om att de talade om att tiden är relativ.
 
 
När jag läste Tron på ett mirakel började jag tänka på det här eftersom en av karaktärerna nämnde det att tiden är relativ. Exemplet som gavs var att om man tillbringar en timme med en vacker kvinna, kommer den timmen kännas som en minut eller mindre. Om man däremot håller handen på en varm platta i mindre än en minut, kommer det att kännas som en evighet. Det kan jag faktiskt hålla med om! När man har roligt går tiden fortare. Som helgerna med älsklingen - de går förfärligt fort.
 
Tidens relativitet har jag även upplevt konkret. På morgnarna när jag ska till jobbet brukar jag gå till perrongen när det är sex minuter kvar till avgång. När jag väl står på perrongen brukar det vara fem minuter kvar. Oftast brukar någon låt som varar i två eller tre minuter spelas i min mp3. Fast många gånger brukar väntetiden på fem minuter ha passerats innan låten på två minuter är slut. Låter det otroligt? Jag vet inte heller riktigt vad jag ska tro, men sant är det i alla fall.
 
Är det vara jag som har upplevt det här?


Dagens citat:

"Lär dig att medvetet förvränga tiden. Om du har något som normalt verkar ta väldigt lång tid att genomföra, lägg till ytterligare en komponent som inte bara ökar din uppfattning av tiden, utan också gör så att du kan fullborda två saker samtidigt."
(Tony Robbins)


Ha det så bra!
Tidiga kramar
Jessie

Bokhyllerunda - U

"Clay Carter arbetar som offentlig försvarare i Washington. Han drömmer om någonting bättre, om ett jobb på någon av de stora advokatfirmorna. När han motvilligt åtar sig att försvara den unge Tequila Watson, som gripits för ett till synes slumpartat mord på öppen gata, anar han inte vilka följder detta ska få. Plötsligt befinner han sig i hetluften, mitt uppe i ett rättsfall som gäller ett av världens mäktigaste läkemedelsbolag och som kan visa sig bli Clays stora vinstlott i livet, hans chans att kamma hem mer pengar än han nånsin kunnat drömma om. Men när man väl fått allt man drömt om finns det bara en sak som är farligare: att vilja ha mer..."
 
Oj, vilken suddig bild. Ändå fotade jag med systemkameran ....
 
Det var flera år sedan jag läste John GrishamsUppgörelsen”, så jag minns faktiskt inte vad den handlade om. Men utifrån sammanfattningen ovan minns jag att precis som Grishams andra böcker handlar den om den amerikanska jurist- /advokatvärldens mörkare sidor. Många gånger handlar det om girighet. Det är nästan så att man blir mörkrädd när man har läst Grishams böcker. Jag vill inte tro att det verkligen finns sådana människor som han målar upp, men med tanke på att han själv är jurist är det inte helt omöjligt att det ligger en smula sanning i det han skriver. Och som den juridiknörd jag är, är jag väldigt förtjust i hans böcker!


Dagens citat:

"Beauty is truth, truth beauty,' - that is all ye know on earth, and all ye need to know."
(John Keats)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tur att man är SJ-veteran

Förra veckan var ingen rolig vecka att pendla. Det började på tisdagen – en dag då det var viktigt att jag kom i tid till jobbet eftersom jag skulle protokollföra på förmiddagen. Vi resenärer stod som vanligt och väntade på tåget som skulle gå från Köping kl. 06.26. Den irriterande signalen ljöd och bommarna till perrongen fälldes ned. Men sedan hände inget mer. Vi resenärer stod och tittade och väntade. Någonstans inom mig började jag ana oråd. Bommarna fälldes upp igen och därefter påbörjades en lek som SJ verkar gilla – skjuta fram tågets avgångstid med tio minuter varje gång.

När den nya preliminära avgångstiden blev satt till 07.10, gick vi tillbaka in i stationshallen där man kunde läsa på tv-skärmen att förseningen berodde på ett elfel mellan Örebro och Arboga. Fast jag tänkte inte vänta till tio över sju (och förmodligen ännu längre) utan det blev att jag tänkte ta tåget som skulle gå 07.06, för jag visste att det tåget skulle avgå i tid. Att jag kunde veta det är för att det tåget kommer från Västerås-hållet (Arboga/Örebro ligger åt motsatt håll). Att jag visste det beror på att jag brukade ta det tåget när jag praktiserade i Västerås.
 

Efter bara en liten stund sköts förseningen fram igen och den här gången till kl. 08.00. Då brast de flesta av oss som väntade ut i skratt. Ja, även jag och på ett sätt är det sorgligt att majoriteten av resenärerna gjorde det. För vi skrattade inte för att det var kul. Det är aldrig roligt med förseningar. Vad som däremot var roligt, var vad den datoriserade kvinnoutroparrösten som SJ infört på de flesta stationer, senare ropade ut:
 
"SJ regionaltåg 159, mot Örebro, Skövde, Göteborg, med ordinarie avgångstid 06.28 är i dag inställd. Observera att tiden endast är preliminär och kan komma att ändras."
 
*skrattar* Som om SJ omprövar ett beslut om att ställa in ett tåg ... Hur som helst, ombord på tåget som avgick 07.06 fick vi resenärer veta att tåget som skulle avgått 06.26 hade strax innan Köpings station rivit ned en kontaktledning. Det var därför bommarna fällts ned utan att tåget anlände till stationen.
 
Den dagen jobbade jag över en timme och planerade därför att ta tåget som skulle avgå 18.14 istället för 17.14 som jag tar i vanliga fall. Fast när jag kom till stationen upptäckte jag att 18.14-tåget var inställt och att nästa tåg till Köping skulle avgå en timme senare (19.14). Men istället för att vänta en timme, väntade jag bara en halvtimme på tåget till Västerås och tänkte vänta där på ersättningsbuss till Köping. Älsklingen hade nämligen tagit reda på att felet i Köping var så omfattande att tågen endast gick till Västerås, där man sedan blev hänvisad till ersättningsbussar. Till min lycka skulle det avgå ersättningsbuss till Köping i anslutning till det tåg som jag tog till Västerås.
 
 
Fast när vi ankom till Västerås uppstod genast ett litet problem. Tågvärden ombord förklarade att ersättningsbussarna fanns till vänster om stationshuset. Frågan som då föddes var: till vänster, från vilket håll?! Spåren finns på stationshuset baksida, så till vänster när man kommer med tågen är inte till vänster om man står framför huvudentrén (hänger du med?). Jag gick i alla fall till den vänster när man kommer med tågen, men kunde inte se något. I och för sig såg jag någon buss som inte var en VL-buss, fast den var nedsläckt. Därför gick jag till andra sidan om stationshuset (där busstorget finns) men inte heller där kunde jag se någon ersättningsbuss. Jag gick tillbaka dit jag sett den nedsläckta bussen och den här gången var den upplyst. Fast den körde bort från stationen. Med hjärtat i halsgropen skyndade jag mig dit och såg att buss efter buss körde iväg. I och för sig hade det inte varit hela världen om jag skulle bli tvungen att vänta på nästa, men med SJ vet man aldrig hur lång den där väntan kan bli. Jag hann dock med den sista ersättningsbussen som stod och väntade på parkeringen och kunde få komma hem.
 
Morgonen därpå verkade den nedrivna kontaktledningen vara fixad, för tåget avgick som det skulle på morgonen. När jag skulle hem från jobbet verkade allt fortfarande vara i sin ordning. I och för sig reagerade jag på att de automatiska stationsutropen inte verkade fungera, men eftersom det förekommer emellanåt tänkte jag inte mer på det.
 
 
I Västerås tyckte jag dock att tåget stod ovanligt länge vid perrongen och oron kom krypande när jag hörde den datoriserade kvinnoutroparrösten säga något om tåget som jag satt i. Något om ersättningsbussar. Detta viftade jag bort, för visst borde de väl säga något i högtalarna om det var något fel? Det hade de inte gjort. Alltså borde jag inte oroa mig.
 
Den kvinnliga tågvärden kom in i vagnen där jag satt så snart vi hade lämnat Västerås och frågade om det var någon som skulle byta någonstans på vägen. Tjejen som satt bredvid mig nämnde att hon skulle till Köping (jag uppfattade aldrig om Köping var hennes slutstation eller om hon skulle byta till buss. Då såg den kvinnliga tågvärden nedlåtande på tjejen samtidigt som hon snäste: "Köping?! Varför i all världens namn hoppade du då inte av i Västerås?!" Osäkert undslapp tjejen sig ett "Ursäkta?". Surt snäste tågvärden fram att hon minst fem gånger hade ropat ut i högtalarna att tåget inte skulle stanna i Köping, varför resenärerna dit blev hänvisade till ersättningsbussar i Västerås. Tåget skulle ta sig till Arboga via Kvicksund och Kungsör. Vi var flera stycken i vagnen som skulle till Köping och om inte jag misstar mig tror jag att samtliga utbrast ett ljudligt och förvånat "Va?!" Vi hade inte hört något i högtalarna! Efter en ytterligare stunds försvarstal, konstaterade tågvärden till slut torrt att högtalarsystemet då förmodligen var ur funktion (jaså, det säger du ..?). Det vi fick göra var att åka med till Arboga och ta en ersättningsbuss tillbaka till Köping. När någon frågade vilken tid denna ersättningsbuss skulle avgå, svarade tågvärden att eftersom de gick i skytteltrafik mellan Arboga och Köping, skulle det stå en ersättningsbuss och vänta på oss när vi kom fram.
 
Långt om länge anlände vi till Arboga, men någon ersättningsbuss stod inte och väntade på oss. Däremot fanns det en stor och öde parkering. Jag kan inte svara på hur länge vi fick stå och vänta, men det dröjde en lååång stund innan ersättningsbussen behagade att komma. :-( Tur att strulet med SJ händer mer sällan än tidigare.


Dagens citat:

"Det är för väl att lögnen finns - för tänk om allt man hörde var sant."
(Albert Engström)


Ha det så bra!
Struliga kramar
Jessie

Snytförbud?

 


Dagens citat:

"I don't believe in perfect love. But I do believe that there are people who's lives are inextricably intertwined."
(Kerr Smith)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

I dag smäller det!

Borta vid Big Inn (där ICA Maxi och Willys finns) här i Köping:
 
 
Äntligen!


Dagens citat:

"I wanna torture you. I used to love it, and it's been a long time. I mean, the last time I tortured somebody, they didn't even have chainsaws."
(David Boreanaz)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Mitt sätt att hantera stress

I ett tidigare inlägg har jag nämnt att jag jämt och ständigt känner mig stressad. Lite av denna ständiga vardagsstress är förmodligen från när jag pluggade. Då kunde jag aldrig tillåta mig själv att koppla av och värst var nog helgerna. Förutom allt pluggande skulle jag även hinna med sådant som inte hanns med på vardagarna (städa etc.). För att lindra min studierelaterade stress gjorde jag många gånger scheman och listor över vad som skulle göras. Det blev då lättare att greppa vad som skulle göras än att bara lista allting i huvudet. Jag blev lugnare av att se svart på vitt vad som skulle göras eftersom det då framstod som mycket mindre än när jag radade upp allt i huvudet.
 
 
Detta med att göra scheman och listor tänkte jag börja tillämpa på den inte-jobb-relaterade stressen. Att börja planera mina få vakna timmar och få någon form av struktur kan nog vara en bra start för att lära mig att hantera min ständiga stress. Att jag i första hand ägnar tid åt vissa saker och om det blir tid över kan jag spendera den på annat.
 
Hur hanterar du stress? Kanske har du några tips att ge mig. :-) Min bästa kompis skrev ett nyttigt inlägg om stresshantering som du med fördel kan läsa. :-)


Dagens citat:

"I fredags tog sig hundarna in i hönsgården och dödade tuppen. Och de var inte första gången."
(Sundsvalls Tidning)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nämndsekreterarkonferens - del 2

När jag för en gång skull hade möjlighet att få lite sovmorgon, vaknade jag ändå tjugo över fem. Jag lyckades långt om länge att somna om och fick sova en liten stund till, innan det var dags att stiga upp och göra mig redo inför dagen.
 
Jag och min kollega hade bestämt att träffas halv åtta för att äta frukost. Klockan var runt sju när jag checkade ut, så därför slog jag mig ned i soffgruppen vid hissarna för att vänta på min kollega. Under tiden jag väntade passade jag på att skriva på mitt romanprojekt. Tiden tickade på och när klockan hade passerat halv åtta började jag undra var min kollega höll hus. Klockan blev åtta och vid det laget var jag förvirrad. Jag gick till restaurangen för att kolla om hon var där, men insåg att det var för mycket folk för att jag skulle kunna hitta henne. Så jag fortsatte min väntan vid hissarna. Då såg jag att hon kom ut från matsalen. Det visade sig att vi hade missförstått varandra. Hon trodde att vi skulle träffas i matsalen, medan jag trott att vi skulle träffas utanför och när jag inte hade dykt upp, hade hon ätit. Men det löste sig ändå på bästa sätt, för jag fick frukostsällskap av sekreterarna från Malmönämnden. :-) Så jag klagar inte. Och de verkade bli glada när de fick höra att jag är från Malmö.
 
 
Konferensens andra dag började klockan nio med att ett hyresråd från hyresnämnden i Sundsvall pratade om förslaget till en ny lag om uthyrning av bostäder och även om utredningen gällande hyresnämndernas framtid. Efter det pratade ett hovrättsråd och en domstolssekreterare från Svea hovrätt om processen i hovrätten, och vad vi på hyresnämnderna bör tänka på för att underlätta för hovrätten.
 
Mellan kaffepausen och lunchen (med lika god mat som dagen innan) fick vi höra om kronofogdemyndighetens verksamhet och Konsumenternas försäkringsbyrås verksamhet. Det var två intressanta föredrag. :-) Efter lunchen tog ett hyresråd från Linköpingsnämnden över och pratade om lokaler och stadfästelse av förlikning. När han pratade om lokaler fick vi två övningsuppgifter som vi skulle svara ja och nej på. Detta gjordes lättast genom enkel handuppräckning. Alla svarade samma sak på den första uppgiften och på det svarade hyresrådet att det var tur att vi hade träffat honom eftersom samtliga hade fel. Sammanfattningsvis kan jag nämna att det var samma sak med andra uppgiften. Jag var alltså i gott sällskap med att svara fel, vilket hyresrådet också sade. Fast han lade till att vi dock inte var i hans trevliga sällskap. ;-)
 
Avslutningsvis var det en kompetensutvecklare från Domstolsverket som pratade med oss om vad vi vill ha för utbildningar för oss nämndsekreterare. Därefter serverades kaffe och fika, men detta hoppade jag över och istället skyndade jag mig bort till Stockholm C och åkte hem med tåget som gick 15.07. Skönt att få komma hem tidigt för en gång skull. :-)


Dagens citat:

"Ett drama .../ Som har i det förflutna sin prolog."
(William Shakespeare)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nämndsekreterarkonferens - del 1

Den 8 och 9 november anordnade Domstolsverket den årliga nämndsekreterar-konferensen för Sveriges hyresnämnders nämndsekreterare. Eftersom jag bara har jobbat sedan juni, och de brukar hålla konferensen ungefär så här års blev det min första men förhoppningsvis inte min sista. :-) Jag kommer i det här inlägget bara gå igenom första dagen i korthet, för att fördjupa mig i vissa av programpunkterna i andra inlägg och även i korthet ta upp vad som hände under andra dagen. Annars skulle det här inlägget bli evightslångt. Ska även påpeka att jag inte fick några bilder från "föreläsningarna" och jag försökte ta bilder inne på hotellet med vår digitalkamera (systemkameran fick ligga hemma), men nästan inga bilder blev särskilt bra. :-(
 
I år höll nämndsekreterarna till på Clarion Hotel i Stockholm och det hela inleddes med en trevlig lunchbuffé på hotellet. Fast först jobbade vi på Stockholmsnämnden fram till elva. Sedan kunde vi ta oss bort till Clarion. Maten som serverades var väldigt god och sällskapet mycket trevligt. I och för sig höll jag mig till mina kolleger i början, men det blev lite småprat med en och annan från de andra nämnderna också. Därefter fick vi en kort inledning i ett av konferensrummen innan den förste talaren fick ta plats - Stig Alexandersson som är ledamot i Bostadsrättsnämnden. Fram tills i torsdags hade jag faktiskt ingen aning om att det fanns en sådan nämnd. Men hans framträdande var både roligt och intressant! :-)
 
Hotellets foajé.
 
Sveriges Domstolars ärendehanteringsprogram heter Vera och när Alexandersson var klar med sitt skulle vi ha grupparbete om (och erfarenhetsutbyte av) hur Vera används på de olika nämnderna. Våra två It-ansvariga på vår nämnd hade förberett grupparbetet med olika frågor som grupperna (som bestod av ungefär en från varje nämnd) skulle prata om. Även det var väldigt intressant och väckte en del tankar hos mig som jag visserligen har funderat på sedan jag började på hyresnämnden, men som jag nu faktiskt ska försöka få de andra på jobbet att gå med på. Mer om det i ett annat inlägg. Hur som helst var detta "Vera-pass" lite för kort, trots att de hade avsatt tre timmar till det och jag tror att samtliga nämndsekreterare var överens om att vi gärna har fler och längre pass av det här slaget.
 
Torsdagen skulle avslutas med en middag klockan 18, men en halvtimme innan var det planerat att vi skulle ha ett litet mingel där det serverades en drink (vitt vin av något slag). Jag själv drack alkoholfritt, men nu i efterhand inser jag att jag borde ha avstått. Under middagen började jag känna mig ganska dålig och det tror jag har samband med min alkoholfria drink. Middagen var väldigt god och bestod av skagenröra på grovbröd (förrätt) och kyckling av något slag med potatiskaka samt tillbehör (huvudrätt). Någon efterrätt blev det inte, men vi var nöjda ändå. Jag var det i alla fall. Maten var ju väldigt god!
 
 
Först var det planerat att jag skulle åka hem till Köping för att se till så att odjuren här hemma hade mat och se till så att lådorna tömdes, men eftersom älsklingen kom hem en dag tidigare (det vill säga på torsdagen), fixade chefsadministratören på jobbet ett rum åt mig på hotellet så här i sista minuten så att jag skulle slippa fara fram och tillbaka. Därför kunde jag i lugn och ro njuta av kvällen och nämndsekreterar-kollegornas sällskap. Några av oss från Stockholmsnämnden plus Linköpingsnämnden satt tillsammans i hotellbaren och pratade och skojade - vi hade det väldigt trevligt. Efter ett tag föreslog en av mina kollegor att vi kunde dra vidare ut i Stockholmsnatten och dess nattliv så att Linköpingsborna fick uppleva det. En av de yngre från Linköpingsnämnden var intresserade av förslaget, men innan vi drog ut skyndade jag och en kollega upp till våra rum för att hämta och lämna saker. Jag ville ogärna släpa med mig min väska. Fast när jag kom tillbaka ned till baren visade det sig att Linköpingssekreteraren hade ångrat sig, så det blev bara jag och fyra kollegor som gav oss ut i Stockholms nattliv. Vår destination blev en gaybar som ligger precis vid Gamla stans tunnelbanestation (dock minns jag inte vid vilken uppgång). Där satt vi i några timmar och hade det trevligt. Jag blev mest fascinerad över att de visade Disneys "Skönheten och Odjuret" på ena väggen. När klockan hade passerat kvart över elva drog jag och två kollegor oss tillbaka. Jag och ena kollegan (som också sov över på hotellet) anlände runt halv tolv om jag inte tar fel. Vi bestämde oss för att äta frukost nere i restaurangen dagen därpå och bestämde därför tid med varandra då vi skulle träffas.
 
Tanken var sedan att jag skulle försöka somna, men det är inte det lättaste när man ska sova i ett främmande rum. Efter att ha öppnat och stängt hotellrumsdörren ungefär femtioelva gånger i hopp om att försäkra mig om att dörren var låst, gav jag upp. Clarion använder den där moderna typen av nycklar, nämligen kort. Så dörren går att öppna på insidan medan man måste ha kort för att kunna komma in. Jag var dock lite nojig och ville verkligen försäkra mig om att dörren faktiskt var låst, men det är rätt svårt när man inte har någon på utsidan som kan bekräfta det där. Som sagt gav jag upp efter en lång stund och gjorde mig i ordning för att sova i det fina rummet. Bortsett från att jag har svårt att somna i främmande rum, var det också svårt att somna då jag dels inte helt litade på att dörren var låst, dels för att jag hela tiden hörde ljud ute i korridoren. Men till sist lyckades jag i alla fall somna.


Dagens citat:

"Are you crazy? You don't just sneak up on people in a graveyard. You make noise when you walk. You stomp or... yodel."
(Sarah Michelle Gellar)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En svår nöt att knäcka

En påse med hasselnötskärnor.
 
Om du har svårt att se vad den tryckta texten vill säga, ska det stå "Kan innehålla spår av nötter." Jag har varit lite våldsam mot påsen, så dels är den sönderriven, dels har ordet "kan" lyckats försvinna. Denna text finns på sidan av hasselnötspåsen som du ser på bilden ovanför.
 
 
Jag är säker på att den upplysningen krävde ett geni att formulera, för det är väl ingen som vet att en påse med hasselnötskärnor kan innehålla spår av nötter ...


Dagens citat:

"Om du vattnar den och den dör, då är det en planta. Om du drar upp den och den kommer tillbaka så är det ogräs."
(Gallagher)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ful-litteratur?

Till min förvåning har jag fått höra att deckare har tidigare tillhört den så kallade "ful-litteraturen". Det innebär att det inte var så fint att läsa deckare och de som då gjorde det skämdes förmodligen och vågade nog inte tala om för eller visa någon vad de läste. Så är det inte nu. Nu är det snarare tvärtom - var och varannan människa läser deckare.
 
Nu verkar det vara litteratur som är av det erotiska slaget som hamnat i facket "ful-litteratur". Exempelvis "tantsnusk". Jag insåg detta på allvar när jag bläddrade bland kanalerna och av en slump hamnade på SVT där de visade Skavlan. I det avsnittet hade Skavlan besök av E L James (Erika Mitchells pseudonym) - författaren till Femtio nyanser av honom. Den här boken är tydligen väldigt erotisk. Skavlans reporter Niklas Källner gav sig ut bland Sveriges befolkning och lät folk läsa ur den här boken. De flesta blev generade, men några hade lite kul av att läsa de utvalda delarna när de väl förstod vad det var för en bok, medan andra slutade tvärt och vägrade fortsätta. Jag själv satt och skrattade i soffan.
 
 
 
Jag förstår inte varför det skulle vara fel och/eller genant att läsa en viss sorts litteratur. Vi har ju alla olika tycke och smak. I slutet på mellanstadiet och i början på högstadiet plöjde jag igenom min mammas gamla Harlequinböcker. Det var först på gymnasiet som jag under en svensklektion fick förklarat för mig att Harlequinböcker tillhör kategorin "tantsnusk" och både mina klasskamrater och min svensklärare talade om det i negativa ordalag.
 
Även Nora Roberts böcker har en hel del erotiska inslag och jag har i princip inget emot att läsa sådana böcker (fast Nora Roberts tar i lite för mycket). Men efter att ha fått veta att den sortens böcker inte är "okej" att läsa, började jag dölja vad jag läste när jag kom till de avsnitten. Fast så här i efterhand tycker jag att jag gjorde fel. Jag borde inte ha försökt dölja något. Det fanns ingen anledning till det!
 
Man har rätt att läsa vilken sorts litteratur man vill utan att bli dömd och utan att andra ska lägga sig i. Man är ingen sämre människa bara för att man läser litteratur som andra har placerat i en "ful"-kategori. Jag förstår inte alls vitsen med en sådan kategori. I min värld finns ingen ful-litteratur. Bara vanlig litteratur som alla fyller olika syften.


Dagens citat:

"Klockringningen utgick på årets no-bellfest."
(Okänd)


Ha det så bra!
Fula kramar
Jessie

Det var inte helt fel

Jag har aldrig varit förtjust i färdigköpta rätter, utan föredrar hemlagat. Visst kan jag äta färdigköpta rätter ibland, men då är det också bara någon gång emellanåt.
 
När det nyligen var extrapris på Billys panpizzor passade jag på att köpa. Det kan ju vara bra att ha i frysen om jag skulle vara hungrig någon kväll efter jobbet, för då orkar jag inte stå och laga mat. Den enda smaken som fanns kvar var taco, men då jag är förtjust i tacos gjorde det absolut ingenting.
 
 
Det var faktiskt gott! Blev inspirerad att testa på att göra en liknande hemmagjord pizza med älsklingen någon gång. Visserligen blev jag inte särskilt mätt på Billys pizza, men med rätt tillbehör funkar pizzan som ett lätt kvällsmål. Fast jag ska nog satsa på att baka egna pizzor som jag kan frysa in. Jag inbillar mig att det är lite hälsosammare. :-)


Dagens citat:

"Vi oroar oss för aids här i Vita huset. - tro inget annat."
(George W. Bush)


Ha det så bra!
Pizzakramar
Jessie

Till minne av gymnasieklassen

Strax efter att jag tog studenten, satt jag och klippte ihop en "video" med bilder från studenten och Bryssel-resan som klassen gjorde under sista året på gymnasiet. Jag gjorde det mest för skoj skull och har inte tänkt på det sedan dess. När Cherry var hemma hos mig här i Köping satt vi och såg på den och då fick jag idén att jag kunde visa den även här på bloggen.
 
När vi kikade på den nu senast kom saknaden tillbaka. Jag saknar de allra flesta från gymnasieklassen. Det var ett riktigt härligt gäng och jag har aldrig trivts så bra i en klass som jag gjorde på gymnasiet. Vi var som en sorts familj - en galen sådan. Det är fyra år sedan vi tog studenten och som jag träffade mina klasskamrater (herregud, var tog tiden vägen?!). Det skulle vara riktigt kul att ha en klassträff så att vi alla kunde samlas igen. Jag har hört att det har gjorts försök till klassträff, men att det inte har blivit något av det. Jag håller tummarna för att det lyckas någon gång! Kanske nästa år när det har gått fem år sedan studenten ..?
 
För mig var studenten både fylld med sorg och glädje. Jag var så himla ledsen över att behöva lämna allihop. Under hela dagen hade jag kämpat med att inte gråta - och jag lyckades! Nästan i alla fall. Om du ser videon kommer du se att klassen står på en trappa vid ett antal tillfällen. Innanför trädörrarna finns en slags trappuppgång och det var när vi stod där och väntade på att få springa ut på trappan som jag började gråta. Men anledningen till att det brast för mig, varför att min ena kompis började gråta (mamman till den lilla flickan som gick bort för snart tre år sedan). När jag såg att hon grät kunde jag inte hålla tillbaka tårarna och när jag kom fram till min familj och Cherry som stod och väntade en bit bort var jag alldeles rödgråten och även då grät jag. Det gick knappt att få stopp på mig ...
 
Jag äger inte rättigheterna till alla bilder och jag äger absolut inga rättigheter till den roliga studentensången. Rättigheterna till sången äger Kobojsarna. Om det skulle vara så att någon från gymnasieklassemn ser det här inlägget och vill att jag tar bort videon, gör jag givetvis det. Det är bara att hojta till i så fall. Men tills det sker kan du sitta och njuta av mitt ... *hostar* mästerverk. Låt mig få presentera JK3A från Pauli gymnasium i Malmö - avgångsklass 2008!
 
 


Dagens citat:

"Konsten att vara värdinna är att få sina gäster att känna sig hemma även om man önskade att de vore det."
(Orson Welles)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Töntigt? Tydligen

Numer går jag till och från tågstationen på morgnarna och kvällarna i mörkret. Det har lett till att reflexvästen har fått göra sin entré för säsongen. Jag kan inte påstå att jag känner mig särskilt snygg när jag går i min tjocka vinterjacka (som åkte på i oktober) med västen utanpå. Snarare känner jag mig som Michelin-gubbens syster eller liknande. Fast jag har inte västen på mig för att vara snygg. Jag har den på för min egen säkerhet.
 
Det är inte ovanligt att tonårstjejer börjar fnittra och peka när de ser mig och min supersexiga väst. Om jag fortfarande hade varit tonåring skulle jag ha tagit åt mig av deras beteende och skamset slitit av västen. Men nu är jag inte längre någon tonåring och deras åsikter rör mig inte i ryggen.
 
 
Det är möjligt att man ser töntig ut i reflexväst, men man ska inte ha den för att vara snygg. När man är ute och går i mörkret kan det vara svårt för bilisterna att se en. Jag vet själv att jag sitter och svär över fotgängare som inte har någon sorts reflex på sig, när jag åker med älsklingen när det är mörkt. Om en fotgängare, som är svår att se därför att fotgängaren inte har någon reflex på sig, plötsligt springer över vägen är olyckan ett faktum. Eller, risken är i alla fall väldigt stor att olyckan är framme. Med reflexväst minskar man den risken betydligt.
 
Mitt liv är med andra ord mer värt än att andra ska tycka att jag är snygg. Dessutom har jag ingen anledning eller glädje att vara snygg inför någon annan än älsklingen. Och även för honom är säkerheten viktig.


Dagens citat:

"Kom alltid ihåg att skönhet kommer inifrån... inifrån flaskor, burkar och tuber."
(Okänd)


Ha det så bra!
Töntiga kramar
Jessie

Bokhyllerunda - T

Under mina två sista terminer (det vill säga termin tre och fyra) på paralegalutbildningen hade jag kursen juridisk engelska med två olika lärare. Läraren som vi hade under termin tre fokuserade kursen på grundläggande engelska så att vi skulle vara förberedda inför fjärde terminen, då den "verkliga" juridiska engelskan skulle börja.
 
När fjärde terminen kom bytte vi engelsklärare och hon som höll i den "verkliga" juridiska engelskan hette Laura Carlson. Vi hade tre kursböcker till hennes kursdel, varav den ena var en som hon själv var författare till - The Fundamentals of Swedish Law.
 
 
För mig som inte är så förtjust i engelska som ämne (för att uttrycka det milt), var den hyfsat lättläst. På en del ställen kunde den vara trög att ta sig igenom och förstå, men det gick. Kanske berodde det på att jag redan kunde de grundläggande delarna som hon tar upp i boken. Dock fanns det några mindre sakfel, men de tror jag att hon håller på att fixa till den nya upplagan (har i alla fall för mig att hon sade att hon skulle uppdatera den).
 
På det stora hela var den okej att läsa och byggde till viss del på mina kunskaper - framför allt engelskan.


Dagens citat:

"I'm gonna kill them all. That oughta distract them."
(Sarah Michelle Gellar)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Därför nej till dieter

Jag har av personliga skäl aldrig varit intresserad av dieter av dess olika slag. Nu på senare år är min främsta orsak till motståndet att jag inte vill riskera att bli mer sjuk och fast i ett farligt beroende. Varje dag har jag kämpat för att bli kvitt mina demoner och nu verkar det som om jag har lyckats. Men risken finns fortfarande att helvetet brakar lös på nytt om jag börjat med någon diet. För mig är också själva ordet "diet" negativt laddat. Dessutom har mina föräldrar lärt mig att varierad kost är det bästa.
 
 
I Metro den 28 juni i år fick jag vatten på min kvarn när jag läste en notis om just dieter och deras konsekvenser. Enligt forskare vid Karolinska institutet och Harvarduniversitetet i USA, som har gjort studier, är dieter som LCHF och Atkinsdieten (bara för att nämna några exempel) inte hälsosamma i längden. Forskarna har konstaterat att för lite kolhydrater och för mycket protein kan orsaka stroke.
 
Så länge ens hälsa inte påverkas negativt, anser jag inte att man är i behov av någon diet. Varierad och lagom kost är såvitt jag kan bedöma ett bättre alternativ. Och det är inte bara maten man äter som har betydelse för ens vikt - hur mycket man rör på sig spelar också in. Ja, nu talade jag om vikt eftersom jag har mest varit med om att när folk vänder sig till dieter så är det för att gå ned eller upp i vikt. Men givetvis kan man hålla på med dieter även av andra orsaker. Fast som sagt så tycker jag inte att man är i behov av dieter om ens hälsa inte påverkas negativt. Alla är vi olika och borde acceptera att det är så.


Dagens citat:

"Om en svart katt korsar din väg betyder det att djuret är på väg någonstans."
(Groucho Marx)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Styckeindelning

Jag tror att det var först på högstadiet som jag lärde mig den ädla konsten att styckeindela. Ingen annan lärare fram till dess hade visat något intresse av att lära mig och mina klasskamrater vikten av styckeindelning. Men ända sedan jag lärde mig det, har jag sett det som en självklarhet. Nu har jag dock börjat inse att det faktiskt inte är så självklart som jag trott. Därför tänkte jag i det här inlägget försöka förklara vad som gäller vid styckeindelning.
 
Enligt Språkrådet bör man dela upp en text i stycken om texten är mer än endast några meningar lång. Förutom att det blir lättare att läsa och ger läsaren andrum mellan textens olika resonemang, blir texten även bättre strukturerad genom styckeindelning. Om man bara har en enda massiv textmassa blir det svårare att överblicka och tröttsamt att läsa i längden. Som huvudregel brukar man ha en tankegång för varje stycke. Det innebär att om man först skriver om en sak men sedan byter till något annat, ska man påbörja ett nytt stycke.
 
Den här utgåvan lånade jag på biblioteket eftersom älsklingen har min egen.

På sidan 24 i Svenska skrivregler (tredje utgåvan från 2008) ger Språkrådet följande råd gällande styckeindelning:
 
  • För samman det som hör ihop i ett stycke
  • Inled gärna stycket med det viktigaste
  • Markera nytt stycke med indrag eller blankrad
  • Bryt inte rad manuellt så att s.k. radstycken uppstår
  • Gör inget indrag efter rubrik och efter blankrad

Att styckeindela genom användning av blankrader innebär att man lämnar en hel rad mellan sina stycken (mina blogginlägg är styckeindelade på det sättet). Det är denna typ av styckeindelning som man använder när man skriver bl.a. uppsatser. Texterna blir på detta sätt luftiga och överskådliga.
 
Om du är intresserad av att fördjupa dig i styckeindelningens ädla konst, rekommenderar jag att du läser Språkrådets Svenska skrivregler. Informationen om styckeindelning som jag har använt mig av i det här inlägget är till stor del hämtad från Svenska skrivregler (sidan 24 - 27 i tredje utgåvan från 2008).


Dagens citat:

"Hösten är min favoritårstid i Los Angeles. Att se fåglarna skifta färg och falla ner från träden."
(David Letterman)


Ha det så bra!
Styckiga kramar
Jessie

Dejt med den icke verkliga väggen

På den hyresnämnd där jag jobbar är vi underbemannade och tydligen har det varit så ett bra tag. Det är också stor omsättning på nämndsekreterare (det jag är anställd som). Lägg då till att det finns väldigt mycket att göra, även om vi hade varit fulltaliga. Denna underbemanning leder alltså till att vi som jobbar får jobba häcken av oss. Jag själv har börjat jobba över en timme nästan varje dag (hittills fem dagar totalt, så än är det inte så mycket) och det är förmodligen bara början.
 
Stressen som detta leder till har börjat sätta sina spår hos mig. Jag är jämt stressad - både hemma och på jobbet - och jag hinner inte varva ned när jag kommer hem innan det är dags att sova så att jag orkar gå upp klockan fem på morgonen. Jag är också väldigt trött (psykiskt). Egentligen skulle jag ha träffat Cherry i dag, men tidigare i veckan blev jag tvungen att ställa in det eftersom jag känner mig så otroligt trött och slut. Det jag behöver är att sova och just nu känns det som om jag skulle kunna göra det i sisådär hundra år.
 
I går var i alla fall vår arbetstid förkortad med fyra timmar, vilket innebar att vi fick sluta klockan tolv. Det var en efterlängtad eftermiddag. Därför passade jag på att fixa med lite ärenden så att jag skulle slippa behöva åka iväg under helgen och istället kunna fokusera på att bli mig själv igen. Fast jag kan lugnt påstå att från det att jag kom till jobbet tills det att jag gick därifrån, var det fullt upp. Det var så mycket att göra att jag började fundera på om jag trots allt skulle stanna kvar några timmar och jobba undan ... Fast där sade jag stopp på en gång. Ju mer stressad jag blev under förmiddagen, ju mer kände jag att jag behövde sluta vid lunch. För min egen hälsas skull. Så jag satte gränsen där. Det som var kvar när jag gick ifrån jobbet får ligga tills måndag.
 
När jag var klar med mina ärenden och var på väg till tåget kände jag att jag verkligen behövde komma hem och när tåget rullade från Stockholm vällde allting upp. Det var då jag insåg. Jag håller på att gå in i väggen. Det, efter fyra månaders anställning. Under tågresan hem och även under promenaden från stationen och hem till lägenheten försökte jag hålla alla känslor och tankar i schack. Men det var svårt. Otroligt svårt.
 
Så fort jag steg innanför dörren bröt jag ihop. Jag tillät mig själv att sitta på hallmattan och gråta. Sedan plockade jag ihop mig själv och beslöt mig för att verkligen koppla av under helgen. Jag måste det. Att stressa på jobbet på det här sättet håller inte i längden. Men hur ska man göra när hela arbetsplatsen genomsyras av stress? När alla arbetskollegor (i alla fall nämndsekreterarna) går runt och är sönderstressade? Hur kan man själv undvika att dras med ..?
 
I skrivande stund känns det lite bättre, så du behöver inte vara orolig. Men med detta inlägg vill jag också tala om en sak. Hittills har jag försök att få till minst ett inlägg om dagen, men från och med nu är det inte säkert att jag kommer klara av det. Inte om jag ska försöka få ordning på mig själv. Jag hoppas att du har överseende med det, men förhoppningsvis kommer jag kunna fortsätta med minst ett inlägg om dagen. Fast det är inget som jag tänker garantera.


Dagens citat:

"Livets stormar ger starkare rötter."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Och där svalnade känslorna


 
 


Dagens citat:

"I dare because I can."
(Tamzin Merchant)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Måluppdatering: Oktober

Den här månaden blev det inte lika mycket läst. Totalt tog jag mig igenom tre böcker; Bäddat för mord, Dolda fel och brister samt Älskade krig. Men under november och december ska jag nog inte läsa mer än en bok i månaden, eftersom jag behöver fokusera på några av mina andra mål innan året är slut. Men efter årsskiftet kommer jag kunna sluka böcker igen i vanlig ordning. :-)
 

Ännu ett mål har blivit avklarat! Under oktober påbörjade jag mitt nya romanprojekt B. Jag har ännu inte skrivit klart prologen, men det kommer jag förhoppningsvis göra nu under november då målet den här månaden är att skriva minst 50 000 ord på romanen. Får hoppas att jag lyckas. Om du är intresserad av skrivprocessen med romanprojektet går det bra att kika in på min skrivblogg. :-) Där kommer jag uppdatera vad som händer under resans gång.
 


Dagens citat:

"Don't give up on your lost causes, you never know when your luck will change."
(Michelle Williams)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!