Daisypath Anniversary tickers

Kan inte släppa taget

På hyresnämnden var jag relativt duktig på att lämna arbetet på nämnden. När jag gick därifrån försökte jag att inte tänka mer på det. Sedan jag började på byrån har jag blivit en katastrof. Det är inte ovanligt att jag vaknar mitt i natten - alldeles klarvaken - och tänker på saker som jag måste göra nästa arbetsdag. Som om det inte vore nog, drömmer jag var och varannan natt om jobbet. Dessa drömmar är så verkliga att när jag vaknar blir jag osäker på om det bara var en dröm eller om det faktiskt hände.
 
 
 
Instinktivt känner jag att detta inte kan vara särskilt sunt. Inte att jämt och ständigt ha jobbet med sig. Jag menar, någon gång måste man ju få koppla av. Frågan är bara hur jag ska göra, för det är svårt. Det hade varit enklare om det hade funnits en på- och avstängningsknapp. Varför har inte alla människor en sådan?
 
Kanske är det för att jag är ny på det här jobbet. Kanske lugnar det ned sig om några månader. Fast det är fasligt lång tid till dess. :-( Om förbättringen någonsin infinner sig ...
 
Har du några tips på hur jag lättast lär mig att lämna jobbet på jobbet? Så att jag slipper drömma om det eller vakna mitt i natten på grund av någon jobb-tanke.


Dagens citat:

"Allt du konfronteras med kan inte förändras, men inget kan förändras om du inte konfronterar det."
(James Baldwin)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En novell som du inte får missa!

I en galax långt, långt borta, för länge sedan var jag aktiv på Kapitel1. Nåja, det var kanske inte riktigt så länge sedan (men det är ändå några år sedan) och det var knappast i en galax långt, långt borta. Eller, det beror i och för sig på hur man räknar. Vår galax ligger ju långt borta från vissa andra galaxer ... Hur som helst, vad jag ville ha fram var att när jag var aktiv på Kapitel1, läste jag också andras noveller ganska ofta och försökte ha för vana att kommentera dessa. Konstruktiv kritik är något av det bästa som man både kan ge och få. Om du följde den här bloggen på den tiden (för länge sedan ...) minns du kanske att jag då och då tipsade om läsvärda noveller?
 
 
 
I och för sig har jag inte läst någon novell nyligen på Kapitel1, men däremot har jag läst en novell. Till en av novelltävlingarna som jag har tipsat om, skrev Katten Jones en novell och nu har hon valt att dela med sig av den på sin blogg. Den heter Lättnaden och är en hemsk berättelse. Inte hemsk som i att hon har skrivit den dåligt. Tvärtom. Jag blev berörd och tyckte att den var vackert skriven. Men själva handlingen är hemsk. :-( Den handlar om vad sociala medier kan driva en människa till. Läs den gärna. Jag är glad att jag gjorde det. Jag hoppas att det finns fler noveller av henne att läsa. :-)


Dagens citat:

"Om vi någonsin ska kunna njuta av livet, så är tiden nu, inte i morgon eller nästa år."
(Thomas Dreier)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det ska vara kul att baka och laga mat

Om du har följt mig ett tag har det nog inte undgått dig att jag gillar att både baka och laga mat. :-) Tyvärr har jag nuförtiden inte alltid ork till det. :-( I alla fall när det gäller bakandet. Och på vardagarna är det älsklingen som står för matlagningen. ^^ Han är snäll, min älskling. Hur som helst, för min del behövs ingen "morot" för att få mig att tycka om att vara i köket, men hur kan man inte tycka att det är kul när man har ett så fint förkläde som jag:
 
Hittade tyvärr inte bilden där jag har förklädet på mig. På den bilden ser det ut som om jag är naken.
 
Visst är det fint? Jag och älsklingen köpte det när vi var på bröllopsresa i Rom. Då köpte vi även den här, fast till älsklingen:
 
 
Lite roligt måste man få ha. Även i köket. ;-)


Dagens citat:

"Gör det roliga först. Det tråkiga blir mindre tråkigt, när inget roligt väntar."
(Magnus von Platen)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

California

Nu var det dags för ytterligare en Savage Garden-låt. Återigen var det musiken som först fångade min uppmärksamhet, och jag har lyssnat på den flera gånger - om och om igen. Det är något visst med Savage Gardens låtar (många är väldigt bra att ha i mp3:n när man exempelvis dammsuger!). Det är synd att de inte gör fler låtar. :-(
 
 
 
 
I got a cottage with a sea view
I got a regular summer tan
I been working up the courage to call you all year
(Ooh)
But there are nothing i can say and there are no good words left anyway
Besides people are cruel and the world still moves without you
(Ooh)
Welcome to my Californian home, you don't have to call me you can leave when you want
There's a picture above my bed and there's a light in your eyes
I don't know
Well I don't know whether you still feel alone

And we were dying from the get go
I was dreaming but you never believe
I was trying to fit myself into spaces between
(Ooh)
And you were kind and sometimes cruel
You said all the worlds love couldn't satisfy you
And nothing coulda hurt me as much as the truth
(Ooh, darlin)

Welcome to my Californian home, you don't have to call me you can leave when you want
There's a picture above my bed and there's a light in your eyes
I don't know but tell me coz I wanna find out do you still feel alone

Love is illusive when you search for it
And don't I know
Happiness sometimes it just creeps in
And don't I know it
I'm going crazy I've been wonderin do you still feel alone?

I need to find some kind of peace of mind
I need to find
I got a cottage with a sea view
I got a regular summer tan

I know that I deserve more but I still want you

Welcome to my Californian home, you don't have to call me you can leave when you want
There's a picture above my bed and there's a light in your eyes
I don't know but tell me coz I wanna find out do you still feel

Welcone to my California
Even though I'm no good for ya
There's a part of me still waitin for ya
(Oh oh oh)

Welcome to my happy endin
Even though it's fun pretendin I know
I know you can't look back you can never go back
 


Dagens citat:

"En riktig god lyssnare är inte bara populär överallt, efter ett tag så vet han också en hel del."
(Wilson Mizner)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Dialekten definierar inte vem man är

Andra har alltid blivit fascinerade av mig. Nåja, inte av mig som person, utan av min dialekt. Eller snarare brist på dialekt. Det beror på vem man frågar. Skåningar blir förvånade över att jag är skåning eftersom de inte tycker att jag pratar skånska för fem öre (och det vill de allra flesta påpeka så ofta som möjligt). Under den tid vi bodde i Mälardalen och även nu i Halland får jag höra det motsatta, för dessa personer hör visst att jag pratar skånska - även om det inte är lika bred som andra skåningars. Sedan finns det vissa som trott att jag med flit har försökt jobba bort min skånska. Men så är det inte. Jag har helt enkelt aldrig talat bred skånska. Varför vet jag inte, för jag skulle mer än gärna vilja det.
 
 
 
Jag förstår inte varför dialekten ska vara så himla viktig. Spelar det egentligen någon roll hur vi pratar? Även om jag ofta kan skoja om att jag är en stolt Skåne-patriot, är vi allihop till syvende och sist svenskar. Svenskar som är utspridda lite här och var i landet. Dessutom flyttar vi runt en hel del. Det finns exempelvis hyfsat många skåningar i Stockholm. Visst är det charmigt med dialekter (skånskan ligger mig närmast om hjärtat), men oavsett hur jag pratar är jag den jag är. Jag är en ung gift kvinna som är född i Skåne, vuxit upp i Malmö, bott fyra år i Mälardalen, är utbildad paralegal, bor numera i Halland och arbetar som advokatsekreterare på en liten byrå. Det kan inte min dialekt (eller brist på dialekt om du föredrar det) sudda bort. Och jag kommer fortsätta att vara den jag är även om jag i framtiden börjar prata norrländska (varför jag nu skulle det ... Men du fattar nog vinken!).
 
Kan vi därför inte enas om att lägga ned dialektdiskussionen och sluta behöva påpeka för vissa att det inte alls hörs att de är därifrån de är? För just det kan faktiskt såra - tro det eller ej! Kan vi inte enas om att vi är de vi är? Oavsett hur vi pratar? För det är det som jag anser är viktigt. Annat kan kvitta.


Dagens citat:

"De viktigaste sakerna i livet är inte saker."
(Anthony J D'Angelo)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Robinson Crusoe (Daniel Defoe)

Robinson Crusoe trotsar sina föräldrar och ger sig ut på havet. Trots att han under några år får vara med om både olyckor och tillfångatagning, ger han sig återigen ut på havet. Men den här gången slutar det inte fullt lika lyckligt som tidigare gånger och han blir fast på vad han till en början antar vara en öde ö.
 
Jag har svårt att tro att Robinson Crusoe har undgått någon, för även om man inte har läst den bör man i alla fall ha hört talas om den. I grundskolan pratade vi mycket om den här boken och för flera år sedan såg jag även en av filmatiseringarna (och när jag var liten såg jag den tecknade serien om Robinson Crusoe). Med andra ord hade jag höga förhoppningar vad gäller boken och så snart älsklingen hade läst färdigt den, satte jag ... ögonen i den. Fast jag blev ganska snart besviken.
 
 
Visst får man ta den för vad boken är och ta hänsyn till när den skrevs, men jag tyckte att den var tråkig. Ingen av den spänning som jag hade förväntat mig skulle finnas, fanns där. Dessutom kände jag enbart avsmak för Robinson. En tämligen arrogant man.
 
Min svensklärare på högstadiet påpekade flera gånger att Robinson Crusoe är baserad på den skotske sjömannen Alexander Selkirks egen verkliga upplevelse. I den upplagan av Robinson Crusoe som jag läste (översättning från 1962 av Knut Stubbendorff) skriver Stubbendorff i förordet att den här beskyllningen för stöld har visat sig ohållbar eftersom berättelser av den här typen publicerats flera år före Robinson "utan att väcka sensationell uppmärksamhet". Han skriver också att Selkirk faktiskt inte var skeppsbruten, utan valde av egen fri vilja att stanna kvar.
 
Trots att läsningen blev en besvikelse är jag ändå glad över att ha läst den, med tanke på hur mycket jag har hört om Robinsons äventyr.


Dagens citat:

"Jag skulle vilja leva som en fattiglapp med en hel massa pengar."
(Pablo Picasso)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Rätt eller fel leksaker?

För att vara ärlig vågar jag knappt köpa leksaker till min systerson. Varför? Jag är rädd för att köpa "fel" leksak. Förr var det bilar till pojkar och dockor till flickor som gällde, men under de senaste åren har det skett en form av revolt. Nu verkar det som om man ska köpa "flicksaker" till pojkar och tvärtom till flickor - bara därför att. För att man kan. För att man ska visa sitt missnöje med de stereotypa roller som finns. Nåde den som köper bilar till pojkar och dockor till flickor.
 
 
 
Jag har redan bestämt mig för att inte köpa Barbiedockor (eller liknande dockor för den delen) till något barn, men det är för att jag tycker att dessa dockor inte förmedlar en bra bild av kvinnokroppen. Jag minns själv att min bild av hur en kvinna ska se ut, delvis formades av att leka med dessa dockor. Jag önskade att jag kunde se ut som dockorna. Vara lika vacker som dem. Därför vill jag inte vara en del av att sprida denna kvinnokroppsbild vidare. Dock hade jag kunnat tänka mig att köpa en annan sorts docka till min systerson, men inte bara för att trotsa någon norm. Jag varken tror på eller stödjer "därför att"-tänkandet. Om jag ska göra något, eller underlåta att göra något, ska det vara för att jag har en anledning. En anledning som är mer än bara "därför att".
 
Den yngre advokaten på mitt jobb har köpt både dockor och bilar till sin son och tycker att han ska få ha rätt att själv välja vad han vill leka med. Den tanken gillar jag! Fast naturligtvis inser jag att risken finns att barnen väljer det som kompisarna leker med för att inte bli retade eller hamna utanför. Det är tråkigt om de baserar sina val på det, men då har de ändå fått välja själva.
 
Kanske är det bäst för min del att hålla mig till att köpa böcker till honom (min plan är ju att göra honom till bokmal - precis som hans moster är!). Det känns som ett säkert kort.


Dagens citat:

"Inget är i sig själv varken ont eller gott, det är tanken som bestämmer vilket det är."
(William Shakespeare)


Ha det så bra!
Lekiga kramar
Jessie

Pandemic - dags att rädda världen från virus

Senaste spelet i min och älsklingens brädspelssamling är Pandemic, som är ett slags strategispel. Innan vi köpte det, förklarade älsklingen att det är ett spel där spelarna samarbetar mot spelet. Då skrattade jag. Spela tillsammans mot spelet? Ett brädspel? Men det är sant och det är hur kul som helst.
 
 
 
Spelet går ut på följande (ungefär). Fyra stycken virus har uppstått och börjat sprida sig runt om i världen. Spelarnas uppgift är att hitta botemedel mot dessa fyra virus, genom att tillsammans samla ihop fem kort av varje virusfärg. Under tiden måste man hindra varje virus från att sprida sig. Fast det är svårare än vad man kan tro, för efter varje spelares drag förökar sig dessa virus och ibland kan det hända att något virus får utbrott och sprider sig till närliggande städer, eller så sker ett nytt epidemiutbrott. Det får max ske sju utbrott av det slaget där viruset sprider sig till närliggande städer. Sedan är spelet över.
 
 
Ett riktigt roligt spel! Det gäller verkligen att man tänker efter och diskuterar med varandra. När jag och älsklingen hade spelat det fyra gånger, hade vi vunnit två omgångar och förlorat två omgångar. Fast det är bara kul att det inte är alltför enkelt. Lite måste man få tänka. Man behöver utmaningar.
 
 
 
Det här är ett spel som jag verkligen kan rekommendera andra att spela. :-) Det skulle vara spännande att testa att spela med fler än älsklingen, för enligt honom lär det vara ännu svårare ... Någon som är sugen på en spelkväll eller liknande? :-)


Dagens citat:

"Egen framgång är bäst - men andras olycka är inte heller att förakta."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det kontantlösa samhället

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens nionde avsnitt.
 
Idag känns det som om kontanter knappt finns längre. När man ska betala tar man bara fram kortet. Ingen tung och full plånbok. Man slipper hålla koll på växel och räkna ut vad man ska få tillbaka. På de få ställen där man kan läsa att det är "endast kontantbetalning", blir man en smula irriterad, för man kan ju handla med kortet överallt annars.
 
Man kan inte förneka att det är smidigt. Och även en smula miljövänligt eftersom nya sedlar och mynt inte behöver trycks upp med jämna mellanrum. Men samtidigt utestängs människor när man på fler och fler ställen bara kan betala med kort, för än finns det de som endast handlar med kontanter. Mina föräldrar är ett sådant exempel, även om de har börjat lära sig att betala med kort när de ska tanka. Min syster och hennes sambo handlar också bara med kontanter så vitt jag vet.
 
 
 
Enligt riksbankslagen är sedlar och mynt laga betalningsmedel i Sverige, men detta kan enligt Mårten inskränkas genom avtal (jag har inte läst lagen särskilt noga måste jag tyvärr erkänna). Mårten nämnde att det finns bl.a. två pågående mål där personer nekats använda kontanter och där dessa personer sedan har valt att vilja få saken prövad. En kille fick inte betala med kontanter på ett sjukhus, medan en annan ville deponera med kontanter hos Länsstyrelsen, men fick inte.
 
Jag själv är positiv till att kontantbetalningen försvinner, men samtidigt förstår jag dem som inte kan eller vill betala med kort. Vårt alltmer kontantlösa samhälle blir ett problem för dessa personer. Jag är övertygad om att det till sist blir ett helt och hållet kontantlöst samhälle. Dock kommer övergången dit bli jobbig. I alla fall för en del. Jag hoppas att det kan lösa sig så smidigt som möjligt för dem.
 
Men självklart finns det också nackdelar med ett kontantlöst samhälle. Om man blir bestulen på sin plånbok är det inte bara kontanterna som finns i den som försvinner. Visst kan man spärra sitt kort, men om man har otur kan en del tråkigheter hinna hända. Bara för att nämna något. Och om det skulle vara något teknikstrul så att man inte kan betala med kort: hur gör man då? För om man inte har några pengar att betala med, kan man inte få varor eller tjänster i utbyte. Då kan man ställa sig frågan: är smidigheten värd riskerna?


Dagens citat:

"Skjut inte upp till imorgon det du kan skjuta upp till i övermorgon."
(E.H. Bulen)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En tågresa för fem år sedan

Idag för fem år sedan var det avslutning av 2008 års upplaga av Malmöfestivalen (ty det året var den 22 augusti en fredag). Men det missade jag. Istället satte jag mig på ett X2000-tåg och påbörjade en resa mot vad som kom att bli framtiden. Det var också den här dagen som jag på riktigt stiftade bekantskap med mitt "älskade" SJ och om jag får erkänna, blev det ingen bra start på vårt förhållande. Det var den dagen mitt hat mot SJ började gro. Tåget avgick från Malmö C cirka två timmar för sent. Man kan inte påstå att jag var överförtjust, men det kunde trots det ändå inte ta ifrån mig den förväntan jag kände.
 
Trött hoppade jag av tåget i Flemingsberg (där jag aldrig tidigare hade varit) och väntade nervöst på nästa tåg. Jag var dock inte nervös för vad som skulle ske när jag väl var framme. Jag var nervös över det faktum att jag var tvungen att byta tåg. Du förstår, jag var inte en lika erfaren tågresenär på den tiden. De flesta av mina resor hade jag genomfört med buss och de gånger då jag hade åkt tåg, hade jag åkt med Pågatågen och Öresundstågen. Så vitt jag kan minnas hade jag heller aldrig behövt byta tåg (om man inte räknar med när vi fick byta tåg i Danmark för att ta oss till Bakken, men det räknas inte och dessutom var jag då med familjen). Men tågbytet gick bra och till slut anlände jag till min slutstation, om än två timmar sen.
 
 
 
På perrongen stod en tålmodig ung man och väntade. En ung man som numera är min make. Då var han inte min älskling. Den här kvällen var faktiskt första gången som vi träffades IFL (i fysiskt liv). Fram till den här kvällen hade vi bara haft kontakt via dator och mobil. Däremot var han min älskling när jag på söndagen åkte hem till Malmö igen. ^^
 
Jag har aldrig för en sekund ångrat beslutet att åka upp och träffa den trevliga killen som jag hade haft kontakt med under cirka två års tid. Han visade sig vara kärleken i mitt liv. Kärleken med stort K. Jag kan inte tänka mig ett liv utan honom. Tänk att det redan har gått fem år (varav vi har varit gifta i två av dessa)! Samtidigt som det inte känns som att det har gått så lång tid, känns det som att det alltid har varit vi två. Han och jag. Jag och han. Slutsats? Vi är lyckligt lottade som har varandra - för vi passar så bra ihop. ^^


Dagens citat:

"Den sanna kärleken liknar cirkeln, och cirkeln har inget slut."
(Ryskt ordspråk)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vad skulle du ha hetat om du var indian?

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens nionde avsnitt.
 
Det var när Tove och Mårten pratade om justitieråd som det här ämnet kom upp. På skämt tyckte de att man borde ta sig ett indianinspirerat namn när man påbörjar sin domarkarriär. Tove skulle ha hetat Mild vind, medan Mårten kunde tänka sig Vresiga järven.
 
Skitiga grisen hade kanske kunnat passa mig?
 
Jag har själv funderat på vad jag hade kunnat tänkas heta. Namnet bör ju ha något med min person att göra. Eftersom jag i skrivande stund inte är på alltför bra humör, har jag lite svårt för att komma på något bra namn, men jag ska göra ett försök. Då djur är ett stort intresse för mig, skulle jag precis som Mårten, vilja ha med ett djur i mitt namn. Frågan är bara vilket djur som passar mig bäst. Om man tänker på hur jag är som person, är jag nog mest lik en hund, fast med mer ... hetsigt temperament. Varg. Jag hade nog kunnat vara en varg. :-)
 
Då återstår andra delen i mitt indianinspirerade namn. det är svårt att tänka på/om sig själv objektivt. Tycker i alla fall jag. Men jag försöker alltid att vara så hjälpsam som möjligt. Kanske skulle Hjälpsamma vargen kunna vara mitt indiannamn. :-) Vad tror du om det?


Dagens citat:

"Ja, visst kan det tänkas en bättre värld, men det är denna som finns."
(Artur Lundqvist)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Simons lektion i skånska

Största anledningen till att jag lyssnar på Simon och Claras podcast är Simon. Jag tycker att det är mysigt och hemtrevligt att höra skånska (framför allt när jag inte bor där längre). :-) Ja, han är skåning ifall du inte kände till det innan eller om jag var otydligt - jag har den (o)vanan att vara det. Han är trelleborgare om jag inte minns fel. Hur som helst, i deras fjärde poddavsnitt gav Simon lyssnarna en lektion i skånska. Lyssna gärna för att höra de härliga uttalen av orden! Lektionen i skånska börjar efter cirka 20 minuter.
 
 
 
Ifall du inte vill lyssna, tänkte jag skriva några av orden och deras förklaringar:
 
  • mög = skit, något negativt
  • klydda = krångla
  • hotta = kasta
  • att spela Allan = tro att man är någon
  • hagalen = ~ girig
  • blannevann = läsk (i syftet att blanda till drinkar)
     
Jag ska erkänna att jag knappt har hört "blannevann", men med tanke på att jag själv inte dricker är det kanske inte så chockerande. Eventuellt har mina föräldrar sagt det då och då. Hur som helst, det finns så många fler typiska skånska ord som jag hade velat haft med! Exempelvis "glyttigt" och "hossor". Kanske ska jag fixa en egen liten lektion i skånska? Skulle du vara intresserad av det?


Dagens citat:

"En av nackdelarna med vin är att det får människor att förväxla ord med tankar."
(Samuel Johnson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nu är jag en del av poddvärlden

Om du följer min skrivblogg känner du till att jag numera har blivit en del av poddvärlden. Fast jag har inte skapat en vanligt podcast, utan vad jag har gjort är att jag har läst in en novell - I hate myself for loving you. Tyvärr blev den inte särskilt bra. Trots att jag såg till att ha mikrofonen ifrån mig en bit, låter det som om jag håller på att äta upp den - med huvudet instoppat i en burk. Dessutom sprakar det och låter hemskt. Men nu får det vara så (åtminstone tills vidare) eftersom det är andra gången som jag gör om inläsningen. Första gången blev det en katastrof, så jag fick radera den.
 

 
Min tanke är i alla fall att läsa in de noveller som jag lägger upp på min hemsida och lägga upp ljudfilerna på Soundcloud. Måste bara hitta ett bättre ljudinspelningsprogram än det som redan finns i datorn. Några tips?


Dagens citat:

"Den som lyssnar i smyg får höra sanningen om sig själv."
(Okänd)


Ha det så bra!
Poddkramar
Jessie

Juridikpodden - avsnitt 9

I det sista avsnittet inför sommaruppehållet, satt Tove och Mårten och "poddade" på Stockholms tingsrätts café. Toves reaktion på hur advokater och tilltalade uppträdde var ganska underhållande. :-) Det fanns två personer som troligen var advokater och dessa tycktes tro att Mårten var tilltalad! Själv tyckte jag att det var mysigt att höra påropen i bakgrunden. Jag gillar att gå på rättegångar eftersom jag tycker att det är intressant. Dessvärre har det inte blivit så många rättegångar för mig i rollen som åhörare. Jag har mest deltagit i rättegångar som protokollförare och det blir ju en annan upplevelse än när man är åhörare.
 
 
 
Om man är intresserad av instagramåtalet kan man med fördel lyssna på Mårtens och Toves samtal om detta.
 
Något annat som de pratade om var händelserna i Husby. Mårten nämnden i samband med det att i Holland finns en lag som innebär att det räcker att man är med i en grupp som begår något olagligt för att man ska kunna dömas till ansvar, även om man själv inte var på plats och deltog i det brottsliga. Hur kan man då "vara med i en grupp"? Ett exempel är att man betalar medlemsavgift.
 
Just den bestämmelsen tycker jag är en dum bestämmelse. Om man inte deltar i den brottsliga gärningem, ska man inte heller dömas till ansvar. Man är kanske "med i gruppen", men vet eventuellt inte om att de andra i gruppen ska begå den där brottsliga gärningen. I sådant fall har det inte funnits något uppsåt från ens egen sida. Varför ska man då dömas till ansvar? Tanken var kanske god när lagen med bestämmelsen stiftades, men som jag ser det är den inte rättssäker.
 
I kommande inlägg kommer jag skriva om:
  • Vad skulle du ha hetat om du var indian?
  • Det kontaktlösa samhället

 



Dagens citat:

"Om du inte kan förlåta dig själv för ett felsteg, hur kan du då förlåta andras?"
(Dolores Huerta)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

[buzz] (Anders de la Motte)

Det här är uppföljaren till [geim]. Därför kan spoilers förekomma.
 
HP är i Dubai på flykt från sitt förflutna, Rebecca besöker ett afrikanskt land som livvakt åt en svensk minister. Plötsligt hamnar de båda i hotfulla situationer som tvingar dem tillbaka till Stockholm där deras vägar möts igen.
 
 
 
Precis som i [geim] händer det en hel del och även om det som beskrivs i boken låter lite väl otroligt, håller sig Anders de la Motte på rätt sida av det rimligas gräns. Tänk vilken total kontroll det skulle innebära om det som boken handlar om verkligen var sant. Och vem säger att vissa delar inte är det ..? Det får en helt enkelt att tänka till - vad någon kan vara beredd att betala för total kontroll över mediaflödet. Över "buzzet".
 
[buzz] var en helt okej bok, och även om den var händelsefylld och behandlade en intressant tanke, lyckades den ändå inte riktigt gripa tag i mig och bli en verklig bladvändare. Jag får erkänna att [geim] var ett strå vassare. Dock har HP utvecklats sedan första boken. Då tyckte jag att han mest var ett svin, men nu började jag nästan fatta tycke för honom. En positiv utveckling med andra ord.
 
 


Dagens citat:

"Alla vägar leder dig till det du är förutbestämd för."
(Fredrik Backman)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Juridikpodden - avsnitt 8

Första gången jag försökte lyssna på avsnittet, trodde jag att något hade blivit fel när jag laddade ned avsnittet eftersom det var fullkomligt tyst. Det visade sig att det blev något fel när Tove klippte ihop avsnittet, så i början är det cirka en halv minuts tystnad. Men sedan kommer avsnittet igång.
 
 
Bland annat pratar de om principen culpa in contrahendo (vårdslöshet i avtalsförhandlingar) och tar upp exemplet Max ./. Frasses och vad som hände när Mårten skulle sälja sin lägenhet i Vasastan i Stockholm. Eftersom jag själv inte har några särskilda tankar eller funderingar kring detta, kommer jag inte skriva något mer om det. Om du vill höra utvecklingen av ämnet får du lyssna på avsnittet.
 
Något annat som de pratar om är en dom från Umeå tingsrätt (B 516-13), där tre killar åtalades för olika saker. Den ene åtalades för våldtäkt (genom att föra en glasflaska in och ut ur tjejens underliv tills hon började blöda), den andra för medhjälp till våldtäkt och den tredje för sexuellt ofredande & ofredande. Rätten friade dock de tre killarna eftersom det inte är utrett att det stod helt klart för killarna att tjejen inte ville att flaskan skulle användas.
 
 
 
Antagligen har du hört om den här domen och säkert även blivit förbannad när du hört ett "argument" som nämns i domen för att åtalet skulle ogillas. Jag blev själv upprörd, men efter att nu ha läst domen (jag beställde den från Umeå tingsrätt per e-post) är jag inte lika upprörd. Men nu går jag kanske händelserna i förväg. För det fall du inte känner till den här domen, är det på sin plats att jag kort berättar bakgrunden (fler detaljer hittar du i domen). Tjejen och de tre killarna befann sig på en fest. Efter ett tag går tjejen och kille 1 in i ett sovrum och har sex med varandra (både vaginalt och oralt). En stund senare kommer kille 2 in i rummet och tjejen suger av honom (enligt tjejen bad kille 2 om det och enligt kille 2 gjorde tjejen det självmant). Efter ytterligare en stund kommer kille 3 in och börjar filma när tjejen suger av kille 2. Tjejen och kille 2 ber honom att sluta, vilket kille 3 gör. Kille 1 och kille 2 lämnar rummet, och då ber kille 3 vid två tillfällen att tjejen ska suga av honom, vilket hon säger nej till. Kille 1 och kille 2 kommer tillbaka in i sovrummet. Med sig har kille 1 en flaska som han tycker att de kan använda. Enligt tjejen säger hon inte nej, utan däremot för hon ihop sina ben. Kille 1 för då isär dem och förflaska in och ut ur hennes underliv tills hon börjar blöda. Då säger hon åt honom att sluta, vilket han också gör.
  
Vad är det då som har gjort så många upprörda över den här domen? Jo, rättens uttalande om att tjejen kan ha fört ihop sina ben i ett tecken på "blygsel eller inledande tvekan". För mig var det just blysel som jag själv blev upprörd över, precis som många andra. För mig var det där om blygsel rent skitsnack. Men efter att ha läst domen, köper jag faktiskt tingsrättens argument. Givetvis tror jag inte för en sekund på att hennes ihopförande av benen kunnat tolkat som blysel. Hur troligt är det att en tjej som haft sex med två personer (vaginalt och oralt med den ene och "endast" oralt med den andre) medan en tredje tittat på, plötsligt blivit blyg? *skakar på huvudet*  Däremot kan jag köpa att hon förde ihop benen som ett tecken på inledande tvekan. Det låter mer troligt. Fast å andra sidan har inte rätten enbart sagt att det är detta som är det enda troliga. I domen står det att (läs det som markerats med rosa):
 
 
Om du inte ser vad det står, har rätten skrivit följande "Utredningen ger också utrymme för en annan - måhända mindre rimlig - bedömning av vad som visats ha inträffat ..." Med andra ord säger inte rätten att det enbart har varit frågan om att hon har fört ihop benen av blygsel eller inledande tvekan. Det som sägs är att det skulle kunna ha gått till så, men att det även kan ha gått till på det sätt som tjejen beskrivit. Efter att ha läst domen (men självklart är en sådan sak svår att bedöma när man själv inte har hört den muntliga bevisningen) kan jag hålla med tingsrätten om att det inte har framgått som självklart för killarna att tjejen inte ville. Visst kan man tycka att genom att föra ihop benen har man tydligt visat sitt nej, men eftersom hon inte reagerade när flaskan kom in i rummet utan förde endast ihop benen när de ville föra in flaskan i hennes underliv. Det hade jag kunnat tolka som ett tecken på inledande tvekan, men inte som ett säkert nej. Visst gjorde killarna fel genom att inte försäkra sig om att hon ville använda flaskan och det är hemskt det som hänt, men samtidigt har hon ett ansvar att tydligt visa att hon inte vill. Det kan man enkelt göra genom att säga nej. Verbalt.
 


Dagens citat:

"Man måste dö några gånger innan man kan leva."
(Håkan Hellström)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nollning på gång

Förra året nollades älsklingen inför att han skulle börja plugga vid högskolan i Halmstad, och nu har han och ett gäng andra blivande tvåor tagit över stafettpinnen och ska nolla de nya nollorna (de som ska börja på högskolan). På sig ska tvåorna ha overaller och på dessa overaller ska en massa olika märken fästas. Älsklingen har redan fått dit en del märken som han har köpt. Någon har jag sytt dit, medan resten har fått klistras på.
 
Som en kul grej köpte jag en rolig grisslips till älsklingen i julklapp någon jul eftersom han då jobbade med grisar. Enkelt kan man säga att bilderna på slipsen är en typ av gris-kama-sutra. Nu minns jag inte hur vi kom överens om det, men vi bestämde att jag skulle köpa en till som han kunde klippa sönder och limma fast på overallen. Snart insåg vi dock att slipstyget inte var bra att limma. Därför försökte vi med en ny taktik: jag sydde fast grisarna på gammalt jeanstyg och sedan skulle älsklingen limma fast dem på overallen.
 
 
 
Det gick mycket bättre och jag blev faktiskt själv nöjd med resultatet. Framför allt då det var första gången som jag försökte mig på något liknande. Kul var det också. :-)


Dagens citat:

"När en människa anklagar sig själv blir hon alltid trodd, men aldrig när hon berömmer sig själv."
(Michel de Montaigne)


Ha det så bra!
Grisiga kramar
Jessie

Inget ljud kommer, men munnen fortsätter ändå att röra sig

Med åren har jag blivit känslig mot att TV:ns ljud och bild inte är synkade. När man uppenbart kan se att munrörelserna inte passar ihop med orden man hör. Det räcker med en liten rubbning för att jag ska sitta och stirra irriterat på TV:n och gärna påpeka för min omgivning att ljud och bild inte hänger ihop.
 
När jag var liten tyckte jag om att se på Disney-filmer och jag tycker fortfarande om de gamla filmerna (Lejonkungen, Skönheten och Odjuret etc.). Eftersom jag som liten inte kunde engelska, var det givet att vi såg filmerna då de dubbats till svenska. Då tänkte man inte på att allt inte stämde. För mig var Disney-karaktärernas röster synkade med munrörelserna. Det var först när jag blev äldre som jag faktiskt märkte att det var osynkat. Kanske för att jag mer medvetet tänkte på att de egentligen pratade engelska.
 
 
Fast jag får erkänna att jag har mer tålamod med de osynkade Disney-filmerna än vad jag har med nyhetsuppläsarens röst som tystnar innan munnen slutar röra sig. När jag väl har upptäckt denna störning kan jag inte fokusera på något annat. De osynkade munrörelserna är som en magnet som drar min blick till sig och jag blir oförmögen att slita blicken från TV:n.
 
Är du lika känslig mot det?


Dagens citat:

"Vetande kan man förmedla, men inte vishet."
(Hermann Hesse)


Ha det så bra!
Osynkade kramar
Jessie

Juridikpodden - avsnitt 7

Man kan väl säga att mina ögonbryn for upp till pannan och munnen öppnades på vid gavel när Tove tillkännagav att hon avbrutit sin tingstjänstgöring för att arbeta på byrå igen. Förutom att Nyköpings tingsrätt är en väldigt bra arbetsplats, är det lite dumt att avbryta sin tingstjänstgöring eftersom det är väldigt hård konkurrens. Det är svårt att få en notarieplats. Men när hon förklarade vad det var för sorts byrå som hon jobbar på nu, förstod jag varför hon gjort som hon gjort. Hon är numera bolagsjurist på en litterär agentur, där de upprättar, granskar och förhandlar om bok- och filmavtal. Det är säkert väldigt kul att jobba på en sådan byrå. :-) Det låter i alla fall spännande. När jag sökte jobb här nere i Halland, skickade jag en ansökan till en byrå som jobbade med immaterialrätt, fast som du nog har märkt blev det inget av det. Och om du inte visste det så vet du det nu. ;-) Funderar dock på att på egen hand fördjupa mig i ämnet. 
 
 
Det blev inte särskilt många funderingar kring sjunde juridikpoddsavsnittet, och därför kommer jag inte att skriva fler inlägg i samband med detta poddavsnitt. Däremot kan du med fördel lyssna på avsnittet om du är intresserad av domen mellan The Hives och The Cardigans, eller av Toves och Mårtens funderingar kring existensen av vänsterjurister, eller varför inte av deras diskussion om nakenhet! I och för sig tycker jag alltid att man kan lyssna på poddavsnitten, men förhoppningsvis förstod du vad jag menade. :-)


Dagens citat:

"Jag var som starkast när jag skrattade åt min svaghet."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Mot bättre vetande

Jag vet att det inte heter så som jag skrev, eller att man ska skriva något på ett visst sätt. Det är enkla saker. Grundläggande. Ändå gör jag fel, gång på gång. Får mig att framstå som rentav korkad.
 
Jag blir så arg på mig själv när jag gör fel och framför allt när det gäller sådant som jag egentligen vet. Nu har jag arbetat lite mer än en månad på byrån, men det känns som om jag hela tiden trampar på samma ställe. Alltid är det något som jag missar eller gör fel på. Det driver mig till vansinne. För vad jag vill är att min nya arbetsgivare ska vara nöjd med mig. Tycka att jag gör ett bra jobb och är en tillgång - inte någon belastning.
 
 
 
Jag har bara mig själv att skylla. Felet ligger hos mig. Men det ska bli förändring. Jag ska bli ännu mer noggrann och inte tillåta mig att göra fel. Framför allt inte så simpla som jag hittills har lyckats med. Fast ett å annat allvarligare fel har jag också råkat ut för ... Typiskt mig!
 
Nu ska det bli ändring på torpet!


Dagens citat:

"Ofta finns det du söker mitt framför dig."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nötkakor

När jag var liten bakade min mamma nötkakor då och då. Dessa kakor var jag väldigt förtjust i, så när jag flyttade ihop med älsklingen försökte jag mig på att göra dem själv. Det blev pannkakor av dem varje gång. Nästan papperstunna. Till slut fick jag fråga min mamma vad det var jag gjorde för fel. Hon gav mig ett tips, men det dröjde ett bra tag innan jag tog tag i saken och försökte mig på att göra dem igen. Och nu lyckades jag nästan!
 
 
 
Nötkakor är egentligen inte så svåra att göra. Man maler hasselnötskärnor. Sedan vispar man ägg och socker pösigt. När det är klart blandar man i de malda hasselnötskärnorna. Därefter klickar man upp smeten på bakplåtsklädda plåtar och trycker i en hasselnötskärna i varje klick, innan man slutligen gräddar kakorna. Så enkelt, men ändå får jag inte riktigt till det. Det är minst sagt frustrerande. Fast de är ändå goda. :-)


Dagens citat:

"Plikten är angenäm först när den är gjord."
(August Strindberg)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det här med våldtäkt

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens sjätte avsnitt.
 
 
Brottsbalken 6 kap. 1 §: Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar en person till samlag eller till att företa eller tåla en annan sexuell handling som med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag, döms för våldtäkt till fängelse i lägst två och högst sex år.

Detsamma gäller den som med en person genomför ett samlag eller en sexuell handling som enligt första stycket är jämförlig med samlag genom att otillbörligt utnyttja att personen på grund av medvetslöshet, sömn, allvarlig rädsla, berusning eller annan drogpåverkan, sjukdom, kroppsskada eller psykisk störning eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i en särskilt utsatt situation.

Är ett brott som avses i första eller andra stycket med hänsyn till omständigheterna vid brottet att anse som mindre grovt, döms för våldtäkt till fängelse i högst fyra år.

Är brott som avses i första eller andra stycket att anse som grovt, döms för grov våldtäkt till fängelse i lägst fyra och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas, om våldet eller hotet varit av särskilt allvarlig art eller om fler än en förgripit sig på offret eller på annat sätt deltagit i övergreppet eller om gärningsmannen med hänsyn till tillvägagångssättet eller annars visat särskild hänsynslöshet eller råhet. Lag (2013:365).
 
 
 
Vad krävs det alltså för att det ska vara tal om våldtäkt (vilka rekvisit finns)?
  • Man ska bli tvingad till samlag, eller bli tvingad att göra eller tåla en annan sexuell handling, som med hänsyn till omständigheterna är jämförlig med samlag.
  • Detta tvång ska bestå av misshandel, eller våld eller hot om brottslig gärning.
  • Om man otillbörligen blir utnyttjad när man befinner sig i medvetslöshet, eller sömn, eller berusning eller annan drogpåverkan, eller sjukdom, eller kroppsskada, eller psykisk störning, eller annars med hänsyn till omständigheterna befinner sig i ett hjälplöst tillstånd.
 
Vad innebär då detta? Jo, om något element saknas, exempelvis biten med misshandel, våld eller hot om brottslig gärning, är det alltså inte våldtäkt. Logiskt, i och för sig. Men hur blir det om en person vill ha sex med t.ex. mig, fast jag säger nej och den här personen fortsätter att tjata tills jag slutligen ger med mig? Eller, för att uttrycka det som Mårten: om personen tjatar ned motståndet hos den person som den vill ha sex med. Är det att betrakta som våldtäkt?
 
Inte enligt lagen. Fast instinktivt känner jag att det på sätt och vis borde vara det. Man gör ju det mot sin vilja. Fast samtidigt har man gett sitt samtycke och även om man tekniskt sett blir tvingad, består inte tvånget i att man blir misshandlad, utsatt för annat våld eller blir hotad om att bli utsatt för en annan brottslig gärning. Sexuellt tvång (brottsbalken 6 kap. 2 §) kan det inte heller bli tal om eftersom det tvånget måste vara ett olaga tvång. "Olaga" betyder kort och gott olaglig och att tjata är väl knappast olagligt ...
 
 
 
Såvitt jag ser, finns det i princip bara en sak att göra i en tjatsexsituation: stå på sig. Har man sagt nej så har man. Kanske är det lätt för mig att säga detta i teorin. Jag vet inte till hundra procent hur jag skulle reagerat om jag i verkligheten hamnade i en sådan tjatsexsituation, även om jag gärna vill tro att jag hade varit tillräckligt stark och stått på mig. För även om det inte är okej eller schysst att "tjata ned motståndet" hos någon, kan jag inte hitta något i lagboken som gör tjatet straffbart. Men rätta mig gärna om jag har fel!
 
Jag tror inte att lösningen ligger i att utvidga våldtäktsparagrafen. Då riskerar begreppet att urvattnas. Fast samtidigt; varför ska man bli tvungen att kriminalisera allt? Ett nej ska alltid respekteras för vad det är: ett nej. Nu vet jag att det inte alltid är så. Därför anser jag att mycket ansvar ligger hos en själv i tjatsexsituationer, även om en sådan situation inte borde få förekomma överhuvudtaget.
 
Har du några kloka tankar att dela med dig?


Dagens citat:

"Ingenting försvinner förrän det har lärt oss vad vi behöver veta."
(Pema Chodron)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Jag säger NIX till telefonförsäljning

Jag är fruktansvärt trött på försäljare som ringer till ens telefon. De lyssnar inte när man så vänligt man kan förklarar att man inte är intresserad och om de mot förmodan skulle lyssna på en till slut, blir de sura och slänger på luren i örat på en. Väldigt professionellt ...
 
För den fast telefonen har det i många år funnits NIX-spärr. Det är ett telefonregister där man kan registrera sig och om man finns i NIX-registret får inte försäljare etc. ringa till en (dock finns det undantag ...). Först trodde jag att mobiler kunde registreras i NIX, men tyvärr gick inte det. Inte förrän juni i år.
 
 
 
Nu kan man alltså registrera både sitt fasta och sitt mobila nummer! Stor tumme upp för det. Det är dessutom väldigt enkelt att registrera sitt nummer. Man ringer bara till 020-27 70 00 (fasta nummer) eller till 0772-28 00 00 (mobilnummer) och följer sedan instruktionerna. Man måste ringa numret en andra gång inom fyra veckor, men tidigast två dagar efter att man ringt första gången.
 
Jag och älsklingen har registrerat både våra mobilnummer och vårt fasta nummer. Äntligen! Nu slipper man förhoppningsvis griniga försäljare som slänger luren i örat på en. Visst förstår jag att de bara gör sitt jobb (bortsett från biten att en del kan vara otrevliga), men borde inte dessa jobb göras om med tanke på att det är en stor del av svenska folket som inte tycker om telefonförsäljning och liknande? Jag har i alla fall fått uppfattningen att det är så.


Dagens citat:

"Det är en bra idé att alltid göra något avkopplande innan du fattar ett viktigt beslut."
(Paulo Coelho)


Ha det så bra!
Nixiga kramar
Jessie

Hur var det med tillgängligheten?

Tidigare har jag nämnt att jag är intresserad av att testa på ljudböcker och en torsdagskväll när jag var ensam hemma tänkte jag göra slag i saken. Jag satte på paddan, letade mig fram till Elib och valde ut en ljudbok att låna. Men sedan tog det stopp. På plattan stod det att man endast kunde låna ljudböcker till en dator.
 
 
 
Om man hade kunnat spara ned en fil till datorn skulle detta inte ha varit något problem för mig, men av förklarliga skäl kan man bara "streama" ljudböckerna. Därför kan jag inte låna ned dem till min mp3. Och att sitta och lyssna vid datorn ... Jag vill hellre lyssna på det när jag diskar eller städar. Eller kanske ligger i soffan/sängen och tar det lugnt. När jag sitter vid datorn håller jag oftast på med saker som kräver min fulla koncentration och om jag då skulle lyssna på en ljudbok, skulle jag missa större delen av vad som sades. Därför hade det varit att föredra om jag kunde streame ljudböckerna till paddan. Den är liksom enklare att starta och placera än exempelvis Doten. Att starta en av våra stationära datorer när jag ska diska eller städa är inget alternativ. Kommer ju ändå inte höra något.
 
Visst finns alternativet att jag kan köpa en ljudbok (finns mp3-filer att köpa), men eftersom jag ännu inte vet om det är något för mig vill jag först låna för att testa. Så det var lite av en besvikelse. Får nog ta och lyssna genom datorn. Ge det ett försök. Se hur det går.


Dagens citat:

"Livets olika skuggor gör målningen vackrare."
(Mike Dolan)


Ha det så bra!
Otillgängliga kramar
Jessie

När ett ord betyder något annat än vad man tror

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens sjätte avsnitt.
 
Tove var modig och erkände att hon helt och hållet missförstått betydelsen av ordet "sanktionera". Vi kan börja med att ge dig en liten stund till att själv fundera över ordets betydelse. *tittar ut genom fönstret under tiden* Klar? Då fortsätter vi med att gå en smula baklänges. Ordet "sanktion" betyder "straffåtgärd". Logiskt sett borde därför "sanktionera" betyda "att förbjuda något" eller "bestraffa". Det var precis vad Tove trodde och när jag lyssnade på avsnittet var det också vad jag trodde. Säkert har jag någon gång fått lära mig ordets betydelse, men just då höll jag med Tove. Fast tydligen är det inte så logiskt som vi trodde. "Sanktionera" betyder inte alls "att förbjuda något / bestraffa". "Sanktionera" betyder rätt och slätt "godkänna".
 
 
Blev du chockad eller kände du redan till denna upptäckt? Jag tycker att det är lite underligt när två liknande ord betyder varandras motsatser. I min värld borde "sanktionera" vara verbets motsvarighet till substantivet "sanktion" och därför ha samma betydelse. I och för sig betyder "sanktion" även "godkännande / stadfästelse / bifall". Men ändå! Varför måste det ordet ha olika betydelser? Betydelser som dessutom är varandras motsatser. Ibland är svenska språket onödigt tillkrånglat. Inte sant?

Dagens citat:

"Slappna av, det här ögonblicket kan inte vara annorlunda än vad det är."
(Peter Russell)


Ha det så bra!
Godkända kramar
Jessie

Bländverk - skräckantologi från Swedish Zombie

Samtidigt som jag inte är särskilt förtjust i skräckfilmer, kan jag inte låta bli att se på dem. Självplågeri? Kanske. Jag har dock inte läst så mycket skräck. Kan faktiskt inte komma på en enda titel för tillfället. Därför var jag sugen att läsa Bländverk. Fast jag blev ganska besviken. Jag tyckte inte att någon av novellerna var särskilt läskig.
 
Många av novellerna är välskrivna och det fanns vissa som jag tyckte bättre om än andra. Under isen (skriven av Finn Cederberg) förstod jag dock inte. Jag satt som ett frågetecken efteråt. Däremot gillade jag Den där saken hon brukade kalla ring (skriven av Johannes Pinter), Byssan lull (skriven av Oskar Källner) och Sakaraja 14:12 (skriven av Jason Meredith). Den där saken hon brukade kalla ring var måhända inte läskig, men poängen/twisten i slutet gjorde den hemsk. Även novellen Barnvakten (skriven av Sofie Trinh Johansson) var välskriven, men inte heller den var läskig, bara ... På sätt och vis var den läskig, men inte på det sättet att jag blev rädd. Den var bara otäck på ett annat sätt.
 
 
 
Jag kände mest irritation när jag läste Malin Rydéns Att stapla döda. Dels för att hon överanvände "så", dels för att hon inte kunde bestämma sig för om den ena karaktären skulle heta Jessica eller Susann. Även i Rydéns andra novell, Flygrakan, överanvändes "så".
 
Egentligen kastar jag sten i glashus när jag kritiserar de här novellerna, eftersom jag själv inte kan skriva skräck. Det är imponerande att de fått ihop den här typen av noveller. Kanske beror mitt kritiserande på att jag har blivit avtrubbad? Att jag inte är lika lättskrämd längre?
 
Måste även tillägga att jag nu känner mig väldigt mätt på zombiehistorier. Dags att komma med något nytt?


Dagens citat:

"Världen är så mycket mer extraordinär än våra tankar om den."
(Jack Kornfield)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Juridikpodden - avsnitt 6

När jag skrev om mina tankar och funderingar kring juridikpoddens andra avsnitt berättade jag om det så kallade Landskronamålet. När sjätte juridikpoddsavsnittet sändes hade Högsta domstolen meddelat dom i frågan. Liksom underrätterna fann HD att kommunen skulle hållas ansvarig för skadorna som uppstått. Ifall du vill veta resonemanget kan du antingen läsa domen eller lyssna på sjätte poddavsnittet.
 
 
Återigen togs ämnet "att komma på ord" upp. Om du vill höra när Mårten berättar om när Jan Hellner kom på ordet "inträngligen", tycker jag att du ska lyssna på avsnittet. Jan Hellners egen kommentar när han vid ett senare tillfälle pratade med Mårten om detta, var lite rolig.
 
 
 
Mårten klagade på att många är snabba med att klaga på domar utan att ha läst dem. Detta är, enligt honom, vanligt förekommande när det gäller sexualbrott. Jag håller med honom om att man ska vara försiktig med att kritisera domar om man inte har läst dem själv. Visst blir man upprörd när man läser om ett domslut i tidningen där domstolen har dömt tvärtemot vad man tycker att domstolen borde gjort. Fast där måste man vara medveten om att tidningen tydligt vinklar situationen i den riktigt som tidningen själv vill. Dessutom är åklagarens beskrivning alltid (av förståeliga skäl) partisk. Med andra ord borde man först läsa domen med dess domskäl innan man börjar kritisera domstolen. Att få tag på domar är enkelt. Om man vet när domen meddelades och/eller vad den handlar om, kan man ta kontakt med den aktuella domstolen (per telefon eller e-post), så tar de fram domen. Svårare än så är det inte. Alla har med andra ord lika stor möjlighet att få tag på domen.
 
I kommande inlägg kommer jag skriva om:
  • Det här med våldtäkt
  • När ett ord betyder något annat än vad man tror

 



Dagens citat:

"När du förenklar ditt liv, blir universums lagar enklare; ensamhet blir ej ensamt, fattigdom ej fattigt, och svaghet ej svagt."
(HD Thoreau)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Plågsam panik

Man vet att alla tittar. Stirrar. Med avsmak. Man behöver inte titta upp för att se det. Man vet ändå. Därför kan man fortsätta att titta ned i bordet. Försöka att inte låtsas om omvärlden medan hjärtat hamrar frenetiskt i bröstkorgen. Hamrar så att man inte får luft. Man tvingas ta djupa och lugna andetag, men ändå hjälper det inte. Hjärtat fortsätter att hamra på. Hamra så att kroppen skälver. Man vet att alla ser det. Alla ser och vet. Det går inte att dölja. Hur skulle man kunna det?
 
När tallriken bärs in får man panik. Man vill springa ut och inte se sig om. Men det kan man inte. Man sitter som fastklistrad på stolen. Börjar fundera på om någon har placerat lim på sitsen. Sett till så att man inte ska kunna fly. Sett till så att man är fångad. Som ett djur i bur.
 
 
Maten blänger illvilligt på en. Försöker psyka. Bryta ned en mentalt så att det inte finns något kvar. Man greppar besticken och gör sig redo att gå till anfall. Det är i alla fall vad man inbillar sig att man är beredd att göra. Fast man vet redan nu att det är lögn. Ren och skär inbillning.
 
Väggarna kommer allt närmare. Människorna runt omkring stirrar. Viskar. "Se på den. Som den vräker i sig. Borde den inte hoppa över en måltid eller två?" Man hör dem inte. Men man vet. För det är trots allt endast sanningen. Man tänker ju samma sak själv.
 
För en sekund gör man sig beredd att fly. Man måste ut. Man klarar inte av att genomlida de andras föraktfulla stirrande. De andras dömande blickar. Man behöver inte se dem för att veta att det är just det de gör. Man vet det ändå. Lika glasklart som att himlen är blå och att grisar inte kan flyga. Men man sitter kvar. Tar djupa andetag. Blundar hårt. Tar en tugga. Inser att detta kommer ta tid. Och bli plågsamt. Mycket. Plågsamt.


Dagens citat:

"När du har nått botten, är du öppen för de största positiva förändringarna."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Kränkande fotografering

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens femte avsnitt.
 
Jag har tidigare skrivit om kränkande fotografering. Rättare sagt, om ett av de lagförslag som lades fram. Då trodde jag att det skulle bli något av det, men nu i efterhand har det visat sig att det har varit lite av en stormig historia. Kort sagt har det i omgångar skett en del ändringar eftersom lagrådet inte godkänt förslaget så som det har sett ut (tror att de är inne på tredje försöket?). Det är i alla fall så som jag har uppfattat det och om jag har fel får du mer än gärna rätta mig. Hur som helst, ett lagstadgat förbud mot kränkande fotografering behövs. För som det ser ut nu är det inte förbjudet att t.ex. filma någon annan i duschen utan att personen som filmas vet om det och det är nämligen just det som har hänt. Ska tillägga att det inte heller är förbjudet att fotografera någon utan personens tillåtelse.
 
 
 
I alla fall, ärendet gick så långt som till Europadomstolen. Det var en man som hade riggat en kamera i en tvättkorg i badrummet och filmade sin styvdotter när hon duschade. Enligt svensk rätt är detta inte otillåtet. Inte om det inte handlar om barnpornografi. Om man inte upptäcker kameran är filmandet inte brottsligt. Därmed kan man inte heller få filmerna raderade. Ifall man däremot upptäcker kameran när man duschar, skulle det kunna rubriceras som ofredande.
 
Det är sjukt! Och även en smula ofattbart att det inte alls finns något förbud mot den här typen av beteende. Jag hoppas verkligen att de får till ett lagförslag som godkänns! Jag menar, det är inte rimligt att ha det på det här sättet.


Dagens citat:

"Du kan inte förändra något om du inte lägger märke till det. Medvetenhet är första steget."
(Dawn Abraham)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Modernitet på högsta nivå!

På mitt jobb har vi den här:
 
 
Den används faktiskt flitigt! Jag har till slut lärt mig att använda den. Hyfsat i alla fall. Fast den används "bara" till att fylla i redan förtryckta blanketter och etiketter till våra akter. Istället för att skriva för hand. Ganska smart. :-) Man känner sig väldigt 2013 när man använder den. ;-)


Dagens citat:

"I'm a bomb, this is not the chick you know. Unpredictable, not afraid to blow, 'cause I ain't got nothing to lose."
(Love Generation - "Just a little bit")


Ha det så bra!
Moderna kramar
Jessie

Gifta eller sambor?

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens femte avsnitt.
 
Mårten är av uppfattningen att man ska gifta sig och hans argument är Stieg Larssons död och vad som då hände med hans sambo (hon fick inte ärva honom eftersom han inte hade skrivit något testamente). Det problemet försvinner om man gifter sig.
 
Med tanke på att mitt examensarbete handlade om skillnader i lagstiftningen mellan gifta och sambor, kändes det här ämnet lite som "mitt" ämne. Jag håller med Mårten om att det finns skäl till att det existerar skillnader mellan de båda lagstiftningarna, även om jag i mitt examensarbete menade att vissa skillnader borde tas bort. Att vara sambo med någon är lite mer kravlöst än att vara gift med någon. Man är inte lika "bunden". Om samboförhållandet inte skulle fungera, upplöser man det genom att flytta isär, medan en tingsrätt måste meddela en dom om att upplösa äktenskapet. Nu vet jag att det inte är en dans på rosor att avsluta ett samboförhållande, men jämfört med ett äktenskap är det enklare.
 
 
 
Å andra sidan har sambor inte samma rättigheter som gifta har. Arvsfrågan är ett exempel, för om det inte finns något testamente som säger annat, ärver inte sambor varandra. Det gör gifta automatiskt. Sambor får inte adoptera gemensamt (däremot får de adoptera var och en för sig). Det får gifta. Sambor måste fastställa faderskapet. I äktenskap antas maken automatiskt vara pappa till barnet.
 
Att gifta sig gör det hela lite enklare, tycker jag. Trots att det krävs en tingsrättsdom för att upplösa ett äktenskap. När jag och älsklingen var sambor levde vi precis som nu - som om vi vore gifta - så att gifta oss gjorde ingen större skillnad. Fast jag respekterar naturligtvis de som väljer att vara sambor, men om man väljer det får man också ta konsekvensen av att man inte har samma rättigheter och skyldigheter som om man hade varit gifta. Vill man åtnjuta de giftas fördelar får man ta och gifta sig. I annat fall får man upprätta diverse avtal. Man kan liksom inte både äta kakan och ha den kvar. Även om det hade varit trevligt.
  
Jag tycker alltså att det är bättre att gifta sig eftersom det gör det hela enklare. Om inte annat slipper man alla dessa olika avtal (bortsett från eventuellt äktenskapsförord). Vad tycker du själv?


Dagens citat:

"Själar går inte sönder, de studsar."
(Okänd)


Ha det så bra!
Giftiga kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!