Jessicas grotta

Samtidigt som jag inte är särskilt förtjust i skräckfilmer, kan jag inte låta bli att se på dem. Självplågeri? Kanske. Jag har dock inte läst så mycket skräck. Kan faktiskt inte komma på en enda titel för tillfället. Därför var jag sugen att läsa Bländverk. Fast jag blev ganska besviken. Jag tyckte inte att någon av novellerna var särskilt läskig.

 

Många av novellerna är välskrivna och det fanns vissa som jag tyckte bättre om än andra. Under isen (skriven av Finn Cederberg) förstod jag dock inte. Jag satt som ett frågetecken efteråt. Däremot gillade jag Den där saken hon brukade kalla ring (skriven av Johannes Pinter), Byssan lull (skriven av Oskar Källner) och Sakaraja 14:12 (skriven av Jason Meredith). Den där saken hon brukade kalla ring var måhända inte läskig, men poängen/twisten i slutet gjorde den hemsk. Även novellen Barnvakten (skriven av Sofie Trinh Johansson) var välskriven, men inte heller den var läskig, bara ... På sätt och vis var den läskig, men inte på det sättet att jag blev rädd. Den var bara otäck på ett annat sätt.

 

 

Jag kände mest irritation när jag läste Malin Rydéns Att stapla döda. Dels för att hon överanvände "så", dels för att hon inte kunde bestämma sig för om den ena karaktären skulle heta Jessica eller Susann. Även i Rydéns andra novell, Flygrakan, överanvändes "så".

 

Egentligen kastar jag sten i glashus när jag kritiserar de här novellerna, eftersom jag själv inte kan skriva skräck. Det är imponerande att de fått ihop den här typen av noveller. Kanske beror mitt kritiserande på att jag har blivit avtrubbad? Att jag inte är lika lättskrämd längre?

 

Måste även tillägga att jag nu känner mig väldigt mätt på zombiehistorier. Dags att komma med något nytt?