Rätt eller fel leksaker?

För att vara ärlig vågar jag knappt köpa leksaker till min systerson. Varför? Jag är rädd för att köpa "fel" leksak. Förr var det bilar till pojkar och dockor till flickor som gällde, men under de senaste åren har det skett en form av revolt. Nu verkar det som om man ska köpa "flicksaker" till pojkar och tvärtom till flickor - bara därför att. För att man kan. För att man ska visa sitt missnöje med de stereotypa roller som finns. Nåde den som köper bilar till pojkar och dockor till flickor.
 
 
 
Jag har redan bestämt mig för att inte köpa Barbiedockor (eller liknande dockor för den delen) till något barn, men det är för att jag tycker att dessa dockor inte förmedlar en bra bild av kvinnokroppen. Jag minns själv att min bild av hur en kvinna ska se ut, delvis formades av att leka med dessa dockor. Jag önskade att jag kunde se ut som dockorna. Vara lika vacker som dem. Därför vill jag inte vara en del av att sprida denna kvinnokroppsbild vidare. Dock hade jag kunnat tänka mig att köpa en annan sorts docka till min systerson, men inte bara för att trotsa någon norm. Jag varken tror på eller stödjer "därför att"-tänkandet. Om jag ska göra något, eller underlåta att göra något, ska det vara för att jag har en anledning. En anledning som är mer än bara "därför att".
 
Den yngre advokaten på mitt jobb har köpt både dockor och bilar till sin son och tycker att han ska få ha rätt att själv välja vad han vill leka med. Den tanken gillar jag! Fast naturligtvis inser jag att risken finns att barnen väljer det som kompisarna leker med för att inte bli retade eller hamna utanför. Det är tråkigt om de baserar sina val på det, men då har de ändå fått välja själva.
 
Kanske är det bäst för min del att hålla mig till att köpa böcker till honom (min plan är ju att göra honom till bokmal - precis som hans moster är!). Det känns som ett säkert kort.


Dagens citat:

"Inget är i sig själv varken ont eller gott, det är tanken som bestämmer vilket det är."
(William Shakespeare)


Ha det så bra!
Lekiga kramar
Jessie
#1 - - Katten Jones:

Det där verkar vara ett vanligt missförstånd :) Det finns nämligen inget "därför att" bland genusförespråkarna (som jag fräckt antar att du syftar på). Syftet med genustänket är precis det som din kollega gör, ge fler möjligheter. Blanda leksaker så att barnet får välja själv. Dvs att man kan köpa både bilar och dockor till exempelvis en flicka. Ta bort det där "tjejleksak" och "killeksak" och bara ha leksaker. Så får barnet välja utan att få höra att hen gör rätt/fel val :) Jag gillar den tanken.

Genusförespråkarna tvingar alltså inte flickor att leka med bilar och pojkar att leka med dockor. De presenterar möjligheten, låter bli att döma och följer sedan barnets önskningar (samt presenterar fler val på vägen om det dyker upp). Så inget "därför att", bara valmöjligheter :)

Många genusmotståndare har fastnar i fördomen att det skulle var någon slags tvärt om filosofi eller "könlöshet" bara för att man inte vill tillskriva vissa föremål ett kön och andra föremål det andra könet. Fast egentligen så tänker många av dem precis som genusförespråkarna! Att barnen väl får leka med vad de vill ;)

Hoppas jag inte blev för tjatig och att jag var tydlig nog nu (inget kaffe än).

Svar: Du var absolut inte tjatig! Det är väl delvis det du pratar om som jag syftade på, fast det var inte de "äkta" genusförespråkarna som jag tänkte på. Jag tänkte på folk i min närhet och andra som jag på olika sätt kommit i kontakt med på nätet som faktiskt tycks tänka "därför att". Att man ska köpa dockor till pojkar bara för att man ska trotsa vad som är "rätt" och att man av samma anledning bara ska köpa t.ex. bilar till flickor. Och det är just det som gör mig tveksam. För jag vill kunna köpa en "typisk" pojkleksak till min systerson om jag vill, utan att behöva ha dåligt samvete för att jag på något sätt fortsätter att bygga på de icke-omtyckta könsrollerna.
Så tanken på att ge barnen egna valmöjligheter tycker jag om och den tanken stödjer jag! För alla, oavsett ålder eller kön, ska få ha möjlighet att själva välja vad hen vill göra. Inser nu att jag kanske var otydlig med vilka jag åsyftade när jag i inlägget pratade om "därför att". :-) Din kommentar uppskattas i vilket fall som helst! :-D
Jessica

#2 - - Katten Jones:

Då förstår jag! Antog alltså helt fel ;)

Tycker du ska gå på din egen linje o ta hänsyn till barnet i fråga i första hand. Själv började jag relativt tidigt köpa böcker till min kusin istället för leksaker då jag tyckte att iaf någon borde uppmuntra det fantastiska som är läsande! Om kusinen sen läser eller inte... Ja, det är helt upp till henne själv. Hon får i alla fall möjligheten :)

Svar: Nja, inte helt fel. :-)
Ja, min systerson verkade förtjust i en tittut-bilderbok som jag köpt till honom. Så det finns ju en chans att han går att forma till en boknörd. ;-) Snart kan jag köpa Stephen King-tegelstenar till honom x-D Men du har rätt. Man ska tänka på barnet och framför allt ge det möjligheter, för i början har ju barnet svårt att riktigt fatta egna beslut (om du förstår hur jag menar?).
Jessica