Paganinikontraktet (Lars Kepler)

En unga kvinna hittas drunknad på en övergiven båt som driver omkring i Stockholms skärgård. Samtidigt är två personer försvunna. Kriminalkommissarie Joona Linna anar att det är något som inte står rätt till, men hade inte räknat med den kamp på liv och död som det visar sig bli.
 
Paganinikontraktet är pseudonymduon Lars Keplers andra bok om Joona Linna. Den första heter Hypnotisören. Fast trots att  detta är "tvåan" tycker jag att den fungerar att läsas innan man har läst den första. Lars Kepler nämner vid få tillfällen något om handlingen från Hypnotisören, men inte i den grad att läsningen av Paganinikontraktet blir beroende av den första boken. Fast de förklaringar som man får (om vilka personerna är etc.) är inte på något sätt störande för den som läst första boken. Jag tyckte att det smälte in bra och för mig som glömt en del från första boken var detta en positiv påminnelse.
 
 
Gott om spänning fanns det och det hela knöts ihop på ett bra sätt, även om vissa delar av berättelsen kändes lite för extrema för min del.
 
Vad jag däremot hade problem med, var Lars Keplers dialogskrivning. Att de valde att använda tal-/tankestreck för att markera dialoger har jag inga problem med, eftersom jag själv fram tills nyligen skrev dialoger på det sättet. Det som störde mig var att de satte punkt för tidigt och började en mening där det egentligen skulle ha varit ett kommatecken:
 
- Du vet mycket väl, säger Pontus Salman. Att vi har en lång tradition av...
 

Jag hade föredragit om de hade satt ett kommatecken efter Salman. Det är i alla fall så jag har fått lära mig att skriva dialoger när man använder strecket. Men utöver det fanns det inget att anmärka på. Kepler vet hur de ska dra ut på spänningen att man nästan spricker av otålighet. Jag ser fram emot att läsa nästa del.


Dagens citat:

"När det är tillräckligt mörkt kan du se stjärnorna."
(Ralph Waldo Emerson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie