Daisypath Anniversary tickers

Greven av Monte Cristo – Band 2 (Alexandre Dumas)

Andra delen (eller bandet?) av Greven av Monte Cristo tar vid där den första delen slutar och nu får man veta lite mer om den mystiske greven. Trådarna som lämnades lösa i första delen, knyts så smått ihop och man börjar ana samband och kopplingar. Men lösningen är ännu en bit bort.
 
Till min fasa upptäckte jag nu att första och andra delen har blivit mörka på ryggen! Måste bero på att jag har läst i solen. :-(
 
Till skillnad mot första delen var det mer fart i andra delen. Första halvan av den första delen var seg att läsa. Det kan man inte säga om den här delen. Den slukade jag i ett nafs och jag ser fram emot sista delen. Hoppas att det är lika mycket fart i den om det var i den här delen.
 
Man kan inte låta bli att bli lite skrämd över hur hämndlysten en person kan vara ... Tur att detta bara är fiktion!


Dagens citat:

"Det finns mer i livet än strävan att öka dess hastighet."
(Mohandas K. Gandhi)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Savage Garden-nörd - det är jag det!

Tänk vad många av de låtar som jag lyssnade på när jag växte upp är Savage Gardens låtar. Och bra är de också! I princip samtliga. Så fort jag får en chans lyssnar jag på dem och återupplever gamla minnen. Ta The animal song som exempel. Hur bra är inte den liksom? Du kan nog räkna med att jag bäddar in lite Savage Gardenlåtar i inlägg framöver. Vill ju gärna dela med mig av denna glädje. :-)
 
 
 
When superstars and cannonballs are running through your head
And television freak show cops and robbers everywhere
Subway makes me nervous, people pushing me too far
I've got to break away
So take my hand now

Cause I want to live like animals
Careless and free like animals
I want to live
I want to run through the jungle
With the wind in my hair and the sand at my feet

I've been having difficulties keeping to myself
Feelings and emotions better left up on the shelf
Animals and children tell the truth, they never lie
Which one is more human
There's a thought, now you decide

Compassion in the jungle
Compassion in your hands, yeah, yeah
Would you like to make a run for it
Would you like to take my hand, yeah, yeah

Cause I want to live like animals
Careless and free like animals
I want to live
I want to run through the jungle
With the wind in my hair and the sand at my feet

Sometimes this life can get you down
It's so confusing
There's so many rules to follow
And I feel it
Cause I just run away in my mind

Superstars and cannonballs are running through your head
Television freak show cops and robbers everywhere
Animals and children tell the truth, they never lie
Which one is more human
There's a thought, now you decide

Compassion in the jungle
Compassion in your hands, yeah, yeah
Would you like to make a run for it
Would you like to take my hand, yeah, yeah

Cause I want to live like animals
Careless and free like animals
I want to live
I want to run through the jungle
With the wind in my hair and the sand at my feet
 


Dagens citat:

"Sanningen finns alltid nära till hands, inom din räckvidd."
(D.T. Suzuki)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Laglotten - ett nödvändigt ont?

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens femte avsnitt.
 
Om du tror att du får göra vad du vill med din egendom efter din död, tror du fel. Inte bara för att det är praktiskt omöjligt för dig själv att göra något med din egendom när du väl är död. För det lilla problemet kan man ganska enkelt åtgärda - utan att du behöver bli en zombie eller på annat sätt måste återuppväckas. Lösningen stavas T E S T A M E N T E. Fast du får fortfarande inte testamentera som du vill med all din egendom. Inte om du har några bröstarvingar (barn eller deras barn etc.). Varför? För att de har rätt till sin så kallade laglott.
 
Laglotten är hälften av arvslotten och laglotten får aldrig testamenteras bort. För att förklara vad jag menar tänkte jag ta ett exempel. Vi säger att min pappa har dött och kvar är bara min mamma (och jag, min syster och en bror som inte finns i verkligheten). Vid min pappas död ärvde min mamma min och mina syskons andelar med så kallad fri förfoganderätt. När min mamma sedan dör, värderas hennes ägodelar till 150.000 kronor. Eftersom jag, min syster och min (för tillfället påhittade) bror är hennes enda barn, ska dessa 150.000 kronorna delas på tre. De 50.000 kronorna som vi erhåller vardera är vår arvslott.
 
 
 
Fast innan sin död upprättade min mamma ett testamente och eftersom hon var sur på mig för att jag hälsar på så sällan, har hon i sitt testamente skrivit att hon vill att alla hennes ägodelar ska delas mellan min syster och min bror. Om inte laglotten hade existerat skulle jag gått lottlös. Men nu har jag alltså möjlighet att klandra (= protestera mot) testamentet och kräva att få min laglott. I det här fallet skulle det vara 25.000 kronor, eftersom arvslotten var 50.000 kronor.
 
Är det verkligen rätt att man inte ska få kunna testamentera hur man vill om man har bröstarvingar? Tänk om jag under många år har misshandlat min mamma - ska jag verkligen ha rätt att få del av hennes ägodelar? Är jag verkligen värd det? Jag är faktiskt kluven till laglottsfrågan eftersom jag anser att man alltid ska ha rätt att få göra vad man vill med sina ägodelar och om någon av bröstarvingarna har betett sig illa mot en, ska man inte vara tvungen att ge denna någon som helst del av ens egendom om man inte vill det. Fast samtidigt förstår jag tanken med laglottens existens. Om vi för ett ögonblick återgår till mitt exempel ovan: Vi säger att jag visst har hälsat på min mamma ofta och gjort allt jag kunnat för henne, men att hon helt enkelt vill djävlas med mig. I ett sådant fall kan jag tycka att laglotten är bra. Fast ändå ...
 
Det finns både för- och nackdelar. Frågan är bara vilket som ska väga tyngst. Kanske har du någon klok tanke?


Dagens citat:

"Hopp kostar inget."
(Colette)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Under lagens yta

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens femte avsnitt.
 
Till en början kan man lockas att tro att det räcker med att läsa och hänvisa till en författning eller specifik paragraf. Man tycker att det borde räcka. Men det gör inte alltid det.
 
För att förstå betydelsen eller omfattningen av ett visst ord eller uttryck måste man emellanåt kika i författningens så kallade förarbeten, det vill säga de dokument som kom till under lagstiftningsprocessen. Om du är intresserad av hur lagstiftningsprocessen går till, kan du läsa om det här.
 
 
 
Jag tycker att det är fel att förarbetena har så stor betydelse. Givetvis förstår jag att det är omöjligt att få med alla förklaringar till hur man har tänkt i själva författningen och dess paragrafer, men genom att utelämna vissa saker och istället ta med det i förarbetena blir att utesluta en stor del av befolkningen. Hur många känner till att det är där de ska titta för att förstå meningen bakom lagrummet? Det är tillräckligt svårt och jobbigt att navigera i lagstiftningen som det är.
 
I och för sig är det gällande rätt och inte bara lagparagrafer som det ska dömas efter, men jag tycker i alla fall att det borde finnas bättre hänvisningar till vilka förarbeten och var i dessa som man kan hitta en förklaring eller tankegång. Alla ska ha lika stor rätt och chans att förstå vad som menas i våra författningar. Inte bara de som utbildats i juridik. Om jag inte hade pluggat juridik hade jag själv inte känt till att det är till förarbetena (främst propositioner) som man ska vända sig till. Och så ska det inte vara - att vissa utesluts.
 
Skärpning tack, lagstiftaren!


Dagens citat:

"Människor är ensamma eftersom de bygger väggar istället för broar."
(Joseph F. Newton)


Ha det så bra!
Underliga kramar
Jessie

Där hajade jag allt till ...

 
 


Dagens citat:

"Vad nuet än innehåller, acceptera det som om du hade valt det."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Radio- och TV-avgift för dator vs. Lagen

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens femte avsnitt.
 
Syftet med radio- och TV-avgiften är att finansiera SVT, Sveriges Radio och UR. Numera vill Radiotjänst att man betalar avgiften även om man inte har en TV. Det räcker med en dator eller surfplatta. Enligt Mårten är det en person som har bestritt detta och nu ligger tvisten i tingsrätt (om det inte redan har avgjorts när jag skriver det här). Det är hur som helst inte bara den här personen som har reagerat på denna avgiftsplikts riktighet. Tydligen är det även en KTH-professor som menar att datorer, surfplattor etc. inte omfattas av lagens [Lag (1989:41) om finansiering av radio och TV i allmänhetens tjänst] ordalydelse:
  
2 § En TV-mottagare är en sådan teknisk utrustning som är avsedd att ta emot utsändning eller vidaresändning av TV- program, även om utrustningen också kan användas för annat ändamål.
 
2 a § Den som innehar en TV-mottagare ska betala radio- och TV-avgift till Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag (RIKAB).
 
 
 
I lagrummet pratas det om "utsändning" och "vidaresändning". Enligt KTH-professorn är det inte fråga om att ta del av någon utsändning om man självmant söker upp det man vill se på, eftersom detta är en aktiv åtgärd. Därför blir det ingen "utsändning" i lagens mening. Men hur är det med "vidaresändning"? Så här står det i propositionen (2005/06:112), sidan 92:
 
Med utsändning eller vidaresändning avses i enlighet med vad som gäller enligt 1 kap. 1 § radio- och TV-lagen (1996:844) en sändning som är avsedd att tas emot av allmänheten och som samtidigt och utan särskild begäran är tillgänglig för vem som helst som vill ta emot den (rundradiosändning). TV-tjänsten beställ-TV (video on demand) omfattas således inte av definitionen. En sådan tjänst är inte riktad till allmänheten eftersom den sändande inte utan särskild begäran från mottagaren riktar sändningen till vederbörande. Utsändning av IP-TV kan ske bland annat genom s.k. IP-multicastteknik eller IP-broadcast. Dessa tekniker för utsändning eller vidaresändning får jämställas med rundradiosändning ("broadcasting") i lagens mening.
 
Om man ska gå efter denna beskrivning, då är jag nästan beredd på att godta att dator, surfplatta etc. faktiskt ska omfattas av avgiftsplikten. För SVT-play och liknande tjänster är ju tillgängliga för vem som helst. Exakt vad de menar med "utan särskild begäran" kan jag däremot inte svara på ...
 
 
 
Precis som en del andra reagerade jag när jag fick höra det här med att man ska behöva betala avgiften bara för att man har en dator etc. Samtidigt har jag respekt för avgiftens syfte, fast det är inte alla som ser på SVT eller lyssnar på Sveriges Radio. Vi betalar vår radio- och TV-avgift, men precis som älsklingen flera gånger har påpekat, är det sällan som vi ser på SVT (lyssnar på Sveriges Radio gör vi aldrig). Melodifestivalen och Eurovision brukar jag vilja se på varje år och någon gång händer det att jag även ser på nyheterna som SVT visar. Men utöver det ser vi i princip aldrig på SVT.
 
Men tänk om vi aldrig - whatsoever - hade sett på SVT? Varför skulle vi då vara tvingade till att betala avgiften? Bara för att vi har en TV som vi använder till att se på andra kanaler? Visserligen står det i lagen (se mina citat ovan) att det räcker att man har en TV-mottagare för att man ska bli skyldig att betala avgiften. Men är inte det lite dumt på sätt och vis? Dessutom tycker jag att Radiotjänst nästan har börjat med en slags hetsjakt för att få in så många avgifter som möjligt. Så fort jag fyllde 18 år (då bodde jag fortfarande hos mina föräldrar) ringde de mig och ville att jag skulle betala avgiften. Sekunden efter att jag flyttat ihop med älsklingen och bytt adress, ringde de igen ... I mina ögon börjar det bli lite löjligt.
 
Älsklingen kom med ett klokt förslag när det kommer till att betala avgiften för att man har en dator (Radiotjänst motiverar detta med SVT-play om jag inte minns fel). Varför inte skydda SVT-play med en kod? En kod som man får om man betalar TV-avgiften. På så vis kan man själv få välja om man vill ha tillgång till SVT-play eller inte. För bara för att man har en dator (eller TV för den delen) innebär det inte att man är en SVT-användare. Fast om man ser på SVT, SVT-play eller lyssnar på Sveriges Radio ska det vara en självklarhet att betala avgiften.


Dagens citat:

"Varje tanke är ett frö. Om du sår vildapel, räkna inte med att skörda Golden Delicious."
(Bill Meyher)


Ha det så bra!
Avgiftspliktiga kramar
Jessie

Krämig kola- och chokladpaj

Ibland stöter man på bakelser och kakor som är god. Andra gånger upptäcker man sådana som är väääldigt goda. Den krämiga kola- och chokladpajen som finns i receptboken Frestande choklad är en sådan paj. En väääldigt god paj.
 
Jag vet - jag är urusel på att ta bilder så att det ser gott ut ... Men det var gott!
 
Men nu ska jag inte ta åt mig äran, för det var faktiskt älsklingen som gjorde det allra mesta av jobbet. Jag var bara med på ett litet hörn. Men oavsett vilket var den god. Nästan farligt god. Den kan jag verkligen med gott samvete rekommendera!


Dagens citat:

"Motstånd mot detta ögonblick är meningslöst."
(Peter Russell)


Ha det så bra!
Krämiga kramar
Jessie

Man vänjer sig fort

Innan jag hade praktik på tingsrätten hade jag aldrig burit kavaj. Jag hade aldrig behövt det. Men inför praktiken blev jag tvungen att införskaffa en. I början när jag bar den kände jag mig dum. Jag tyckte varken att det var jag eller att jag passade i den. Snart två år senare känner jag inte längre så. Nu är det naturligt för mig att sätta på mig kavajen när jag ska till jobbet.
 
 
Visst brukar det väl vara så med det mesta? Att man vänjer sig fort? Mitt tidigare pendlande till och från hyresnämnden blev en vana. Min teori är att det kan vara en överlevnadsinstinkt. För att klara sig (överleva) behöver man anpassa sig till nya förhållanden och omständigheter. Så har människan gjort i alla tider under mänsklighetens utveckling. Det är därför vi har kunnat ta oss dit där vi är idag. Hela tiden utvecklar och anpassar vi oss. Även när det gäller små och till synes obetydliga saker.
 
Har du exempel på något som du snabbt vant dig vid?


Dagens citat:

"Andas – universum tar hand om resten."
(Okänd)


Ha det så bra!
Utvecklande kramar
Jessie

Juridikpodden - avsnitt 5

Det femte avsnittet kom att till viss del handla om familjerätt, men även några andra "ämnen" genomgicks. Bland annat misstagsbetalningar.
 
 
Det finns en princip som kallas för condictio indebiti och innebär att om man av misstag har betalat pengar till någon, i tron att man var skyldig den personen pengar, har man rätt att få tillbaka pengarna när misstaget uppenbarar sig.
 
Fast, precis som med allt annat finns det begränsningar i denna princip. Eller, snarare en. Om personen som tog emot pengarna, i god tro inrättat sig efter betalningen, behöver inte pengamottagaren betala tillbaka det mottagna beloppet. Vad menas med att någon har "inrättat sig efter betalningen"? Jo, om man exempelvis får tusen kronor mer i lön än vad man egentligen ska ha varje månad och inte har anledning att ifrågasätta riktigheten i utbetalningarna, och därför använt dessa pengar till att betala räkningar, handlat mat etc. Då har man inrättat sig efter betalningen. Fast då krävs det att man inte med säkerhet vet vad man tjänar eller av någon annan anledning inte har skäl att tro att det är något fel med utbetalningarna. Hänger du med? :-)
 
 
 
Jag försökte faktiskt praktisera detta i verkligheten för ett tag sedan å min mammas vägnar. Jag ville i alla fall det, men efter lite efterforskning kom jag och mina föräldrar fram till att vi skulle låta bli. Den här gången i alla fall. Det som störde mig mest var att jag inte kunde hitta ett lagrum att luta mig mot. Jag har för mig att det ska finnas, men kanske har jag fel?
 
Hur som helst tycker jag att condictio indebiti är en bra princip - åt båda hållen. För misstag begår vi alla. Dock kan det bli lite svårigheter när man ska bevisa att man i god tro inrättat sig efter betalningen. För god tro innebär att man inte får ha anat det allra minsta att det har varit något fel med betalningen. För om man känner på sig att det inte stämmer men ändå inte gjort något åt det, försvinner den goda tron och plötsligt kan det bli fråga om att man har handlat i ond tro. Fast ond tro är inte lika farligt som det låter. Det betyder bara att man har varit medveten om något men ändå inte agerat. Exempelvis när man ska sälja sin bil. Om jag vet att min bil är defekt på något sätt, men inte säger detta till köparen har jag varit i ond tro - jag har känt till felet men inte upplyst köparen om det.
 
Jag väljer att skriva om de andra samtalspunkterna i egna inlägg och därför kommer jag i kommande inlägg skriva om:
  • Gifta eller sambor?
  • Laglotten - ett nödvändigt ont?
  • TV-avgiften för dator vs. Lagen
  • Under lagens yta
  • Kränkande fotografering

Vad tyckte du om juridikpoddens femte avsnitt?



Dagens citat:

"Vi är alla här av en anledning. Sluta vara fånge i det förflutna. Var arkitekten för din framtid."
(Robin S. Sharma)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bussåkande är inget för nybörjare!

Det blev en ganska stor omställning för mig när jag hade flyttat ihop med älsklingen i Åker och skulle börja åka buss. På Skånetrafikens bussar finns det alltid något som talar om vilken hållplats som kommer härnäst. Något sådant finns inte på Länstrafikens landbygdsbussar. I alla fall inte i Sörmland. Om man har åkt en viss sträcka ett antal gånger och blivit van vid vägen, är detta inget problem. Men om man är nyinflyttad och åker sträckan för första gången innebär detta ett STORT problem. Det tog mig några gånger innan jag lärde mig vilka hållplatser som jag skulle hoppa av vid. Men jag lärde mig till slut. :-)
 
Vilka fina bilder min mobil tar! *host* Det ska i alla fall föreställa en av skärmarna i Hallandstrafikens bussar.
 
På Hallandstrafikens bussar finns det skärmar längst fram som talar om vilken som är nästa hållplats o.s.v. Fast under mina två första arbetsveckor var dessa skärmar inte särskilt användbara. Mest berodde det på att skärmarna inte var i fas med verkligheten. När hållplatsen ropades upp (för det finns också en röst som talar om vilken som är nästa hållplats) hade bussen redan passerat hållplatsen för ett tag sedan. Andra gånger fanns ingen bild på skärmen, eller så visades fel busstur. När jag ska till och från Falkenberg tar jag buss 351, men när jag skulle hem en dag visades hållplatserna för buss 320 (som inte alls går till Getinge). Fast då fanns i alla fall rätt röst som ropade ut hållplatserna.
 
Det här krånglet har dock inte påverkat mig särskilt mycket. När jag ska till jobbet åker jag till 351:ans ändhållplats och när jag ska hem vet jag faktiskt var jag ska hoppa av - utan hjälp från någon skärm. Och bussen som jag tar mellan Falkenbergs bussterminal och Falkenbergs tågstation tar jag från ändhållplats till ändhållplats, så där uppstår inte heller några problem. Fast det är inte kul att åka buss för första gången på ett ställe. Man är ganska hjälplös. Håller du inte med?


Dagens citat:

"Det du accepterar, det går du bortom. Det du gör motstånd mot, det håller dig fast."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Bussiga kramar
Jessie

Lundensiska brädspel och botanisk trädgård

När jag och älsklingen åkte ned till Malmö för att fira min systersons ettårsdag, passade vi på att besöka (mitt älskade) Lund. Jag har fått frågan om varför jag tycker om Lund så mycket och mitt svar är helt enkelt att Lund är en mysig stad med sina äldre byggnader. Dessutom är det en studentstad. Antagligen måste man plugga där eller (som jag) ha pluggat där för att verkligen förstå vad jag menar, för jag har svårt att riktigt sätta ord på just den känslan. Lund genomsyras helt enkelt av en mysig studentkänsla.
 
En liten bit av Lund - sett ur ett tågfönster.
 
Främsta anledningen till att vi stannade till i Lund var för att besöka brädspelsbutiken på Östra Mårtensgatan. Där hittade vi tre stycken som fick följa med oss hem: The secret of Monte Cristo, Talisman och Blood Bowl Team Manager - the card game. Vi har hunnit testa alla tre (älsklingen hade redan spelat Talisman och Blood Bowl Team Manager på HUG). I vanliga fall är jag ytterst oturlig och vinner sällan när jag spelar, men när vi spelade Talisman och Blood Bowl Team Manager vann jag! Dock med lite hjälp från älsklingen.
 
 
 
När vi var nöjda promenerade vi bort till botaniska trädgården, där vi fastnade en bra stund. Jag hade tänkt att vi skulle ha hunnit med ett besök i stadsparken också, men eftersom tiden flög iväg i botaniska trädgården hann vi inte med det. Men jag klagar inte, för det var trevligt att gå omkring i trädgården med älsklingen. :-) Och så hann jag visa honom UB, UB-parken och SoL-centrum där jag pluggade retorik. Det var älsklingen som sprang runt med kameran i högsta hugg inne i botaniska trädgården.
 
 
 


Dagens citat:

"Den enklaste lösningen på de flesta ekonomiska problem är att spendera mindre."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Otrohetskontroll

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens fjärde avsnitt.
 
Jag vet inte om du känner till det, men det har under det senaste året (om jag inte är helt ute och cyklar) förekommit mål vid domstolarna där män har åtalats för våldtäkt efter att ha utfört otrohetskontroller på kvinnor i deras närhet. Nu vet jag inte om samtliga har åtalats för våldtäkt, men de som jag har hört och läst om har det. Fast det är inte alla som dömts för just våldtäkt.
 
Dessa otrohetskontroller har gått ut på att männen med våld har fört in sina fingrar i kvinnornas underliv för att se om de varit med andra män. Jag har inte själv läst domarna och kan därför inte uttala mig om jag håller med domstolarna eller inte. Vad jag däremot kan prata om är vad jag tycker om denna typ av "kontroller". Var och en bestämmer själv över sin egen kropp. Om jag inte vill att någon ska röra vid mig, eller att bara vissa får göra det, har jag all rätt i världen att ta det beslutet. Lika lite som andra har rätt att ta sig friheter med min kropp utan mitt samtycke, lika lite har jag rätt att göra detsamma mot någon annan.
 
 
 
Att göra på det sätt som jag beskrev ovan för att kolla om någon varit otrogen eller inte, är sjukt. Man har ingen som helst rätt att göra så. Dessutom har jag svårt att tro att man verkligen kan upptäcka otrohet på det sättet. I mina öron låter det som myten kring det där med att man kan se om en kvinna är oskuld eller inte - för det kan man inte se!
 
Jag var på väg att skriva att om man inte litar tillräckligt på att ens partner inte är otrogen, får man väl göra slut. Fast jag vet att världen är mer komplex än så och att det dessutom inte bara har varit pojkvänner eller makar som utfört dessa otrohetskontroller. Det finns således ingen enkel lösning på detta, men att förgripa sig så här på någon är inte acceptabelt! Om man verkligen måste ta till sådana metoder om man misstänker att en person har varit otrogen, bör man söka hjälp. Omedelbums.


Dagens citat:

"Gör något idag, som ditt framtida jag kommer att tacka dig för."
(Rachel Bråthén)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det är inte alltid tillräckligt

Ibland händer det saker som får en att fundera. Att tänka om. Att se sig själv i ett annat ljus. Jag gör mitt bästa och man har ju alltid fått höra att allt är bra så länge man gör sitt bästa. Men är verkligen ens bästa tillräckligt nog? I alla lägen? Jag har börjat inse att det inte är det. Ibland måste man helt enkelt vara bättre än vad man är, och det kan inte jag. Dock har jag alltid trott att jag befunnit mig på en högre nivå än den jag faktiskt är på. Men jag inser att det bara har varit inbillning. Jag är på den nivån jag är. Oförmögen att ta mig högre upp. Den insikten smärtar. Som hundratals knivstick i bröstkorgen. Som en tyngd av flera kilo - nej, ton! - sten som placerats på ens bröstkorg. Men vad finns det att göra? Det är trots allt bara sanningen. Hur motbjudande den än är.


Dagens citat:

"Today was the worst day I went through hell, I wish I could remove it from my mind."
(Avril Lavigne - "Everything back but you")


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Glass i stora lass

Innan jag och älsklingen blev tillsammans hade jag inte ätit särskilt mycket Sia-glass. Det var älsklingen som introducerade Sia i mitt liv. När jag nu jämför andra glassmärken med Sia, tycker jag oftast att Sia smakar bättre. De vet verkligen hur man gör god glass!
 
Därför blev jag förtjust när älsklingen tog reda på att Slöinge ligger i närheten av Getinge. Vad är det för speciellt med Slöinge? Jo, det är där Sias glassfabrik ligger. Jag blev ännu mer förtjust när älsklingen berättade att de har fabriksförsäljning, precis som Leksands knäckebröd.
 
 
Dagen innan vi åkte till Liseberg, begav vi oss till glassens förlovade land Slöinge. Man kan köpa både första- och andrahandssortering. När vi var där hade de inte väldigt mycket att välja bland, men det fanns ändå en del. Vi köpte Nöt-crème-strutar för 6 kr/st (de såldes i tiopack) och hallonsaltlakritsstrutar för 5,50 kr/st (även de såldes i tiopack).
 
Andrahandssortering innebär att (i det här fallet) det har blivit något "fel" på glassarna så att de inte kan säljas till fullt pris. Knäckglassen kan exempelvis sakna knäck. Fast jag har inte upplevt något så märkbart fel när jag har köpt andrahandssortering. Bara att det är billigare än vanligt.
 
Det är lite farligt att bo så när Sia-fabriken. Men jag och älsklingen får försöka lägga band på oss. ;-) Försöka i alla fall.


Dagens citat:

"Skillnaden mellan elände och lycka är vad vi gör med vår uppmärksamhet."
(Sharon Salzberg)


Ha det så bra!
Glassiga kramar
Jessie

Steel bars

En ny musikfavorit har blivit Michael Boltons Steel bars. Melodin är ljuvlig och texten följer i samma fotspår. Det var faktiskt melodin som jag först fastnade för och sedan lyssnade jag noggrannare på texten och föll även för den! Så är det många gånger för mig - att melodin är den som gör mig uppmärksam på låten.
 
 
 
 
in the night i hear you speak
turn around your in my sleep
yeah...
feel your hands inside my soul
holding on and you won't let go
yeah...
I try to run but theres no where to stay
I keep dangling and i just can't break these

Steel bars wrapped around me
I've been your prisoner since the day you found me
i'm bound forever til the end of time
Steel bars wrapped around this heart of mine

trying hard to recognize
see the face behind the eyes
yeah..
In your heart theres weights like chains
but my heart there still remains
oh..
I'm still running but theres nowhere to hide
my love for you has got me locked up inside these

Steel bars wrapped around me
I've been your prisnoer since the day you found me
i'm bound forever til the end of time
Steel bars wrapped around this heart of mine

every damn step i take
every desperate move i make
it's clear to me
what could all my living mean
the time i tell is so obscene
time itself don't mean a thing
I'm still in love with you

(steel bars wrapped around me
I've been your prisoner since the day you found me
I'm bound forever til the end of time
Steel bars wrapped around this heart of mine)

Steel bars wrapped around me
I've been your prisnoer since the day you found me
i'm bound forever til the end of time
Steel bars wrapped around this heart of mine

 


Dagens citat:

"Färre saker. Mer utrymme."
(Joshua Becker)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Klädkoder

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens fjärde avsnitt.
 
En av anledningarna till att jag tycker att det är jobbigt att komma till nya arbetsplatser är för att jag alltid glömmer att fråga om vad det är för klädkod som gäller. Fast det kan man upptäcka ganska snart. Varken hyresnämnden eller byrån har några strikta klädkoder. Dock är det viktigt att tänka på att vara prydligt klädd (fast det gäller väl på alla arbetsplatser?) och när man ska protokollföra på sammanträden på hyresnämnden är kavaj ett stort plus.
 
Anledningen till att klädkoder kom på tal var för att Tove och Mårten pratade om den motion där två sverigedemokrater ville att svenska domare ska bära domarkappa. Detta vill de därför att en domarkappa betonar lagens objektivitet och rättvishet. Dessutom anser de att domarens person tonas ned och lyfter fram själva yrket.
 
 
Klädkoder har sina för- och nackdelar. Risken för att personalen klär sig opassande minskar, vilket är en klar fördel. En rådman på Stockholms tingsrätt berättade för min paralegalklass att han under en förhandling haft på sig shorts och sandaler. Det är inte okej, trots att han i det här fallet hade en ursäkt till det och att det dessutom inte syns framför bänken där rätten sitter. Jag menar, rätten är "skyddad" bakom bänken så att de andra i salen inte kan se något annat än det som syns ovanför bänken. Men det är ändå inte okej att klä sig så som domare.
 
Vad gäller förslaget om domarkappa tror jag att det är en dålig idé, även om det skulle medföra att domarna inte har på sig shorts (i och för sig kan de ha det under domarkappan, men i och med att de har kappan på sig skulle det nog inte spela någon roll ..?). Det är tillräckligt jobbigt för de inblandade som det redan är. Jag tycker att domarens klädsel idag (kavaj och ibland slips) är tillräckligt formell. En domarkappa skulle bli att domarna fjärmar sig från de övriga för mycket. I alla fall i mina ögon. Givetvis är en förhandling ingen lekstuga och domaren ska inte dalta med de inblandade, men jag tycker att den klädseln som de har idag duger gott och väl.


Dagens citat:

"Din storhet bygger inte på vad du har, utan vad du ger."
(Okänd)


Ha det så bra!
Klädande kramar
Jessie

Våga vägra dialekt i böcker!

Bokbloggsjerka: Vad tycker du om dialekternas vara eller icke vara i böckernas värld?
 
 
 
Kanske avslöjar rubriken vad jag tycker om saken i fråga, men för enkelhetens skull skriver jag ut det ändå. Jag tycker inte om dialekter i böcker, och när jag skriver själv skriver jag aldrig på dialekt eller använder talspråk. Jag tycker att det stör läsningen för mycket och risken finns att man som läsare kanske inte alltid förstår vad som sägs. Det har hänt mig. Då tycker jag att man till viss del har misslyckats i sin roll som författare eftersom det är viktigt att läsaren förstår vad som står i boken.


Dagens citat:

"Sådant sinne, sådan person."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nu har jag också varit där!

Förra söndagen tog jag och älsklingen bilen upp till Göteborg och besökte Liseberg. För mig blev det mitt allra första Lisebergsbesök.
 
Vi hade väldigt fint väder under hela besöket, men trots det var det ändå inte för varmt. Vi åkte i princip allt som gick att åka och vi testade även lyckan i några stånd. Älsklingen vann den här sötnosen åt mig:
 
 
Tyvärr fick jag huvudvärk av det mesta som vi åkte. Jag fattar inte riktigt varför, men troligtvis berodde det på att vi drack dåligt. Kul hade jag i alla fall och det var mest tack vare mitt trevliga sällskap. ^^ Vi vågade oss på att testa AtmosFear, men jag tyckte inte att den skiljer sig så värst mycket från andra typer av fritt fall. Visst gick det hiskeligt fort när man störtade ned, men det var ingen lång sträcka som man föll. Jag tror nog att man faller en längre sträcka när man åker Gröna Lunds fritt fall. Fast jag är inte säker. Det är bara så det känns.
 
Vi åkte Kållerado två gånger och under första turen blev jag dyngsur. Det var som om jag hade stått under en dusch. Vid andra åkturen var det älsklingen som fick sig en dusch. Men det är sådant som man får räkna med om man åker den attraktionen.
 
Emellanåt var köerna ganska långa - den beräknade kötiden var ca 30 minuter för vissa attraktioner. Men vi hade tur flera gånger och vid tre tillfällen fick vi gå före i kön eftersom vi hade fått vars tre expresspass då vi bokade på nätet.
 
Kort sagt blev mitt första Lisebergsbesök lyckat. :-) Har du varit där?


Dagens citat:

"Det är omöjligt att bygga sin egen lycka på andras olycka."
(Daisaku Ikeda)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ettårskalas!

I dag är jag och älsklingen nere i Malmö för att fira min systerson som fyller ett år. Återigen tycker jag att tiden går rysligt fort. Kanske för fort? Hur som helst, vi har fixat present till honom i form av böcker. Jag har tyvärr inte haft ork eller tid att slutföra broderiet till honom, men böcker är ju minst lika kul!
 
 
 
Bland böckerna som han ska få finns det en som är lite extra speciell. Det är en saga som handlar om honom! Kul va? Och nej, det är inte jag som har skrivit den, utan jag beställde den. Jessica, min f.d. kollega på hyresnämnden, tipsade mig om detta eftersom hon själv gett sin systerdotter en sådan bok och den gjorde succé. Hoppas att min systerson uppskattar den när han blir tillräckligt gammal för att veta vad som står i boken.


Dagens citat:

"Du föddes med två öron och en mun. Tala mindre, lyssna mer."
(Swami Satchidananda)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bör jurister följa lagen?

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens fjärde avsnitt.
 
När jag har läst rubriken är min spontana tanke "ja!", men efter att ha hört Mårtens resonemang är jag inte längre lika säker.
 
Enligt Tove är jurister mer benägna att följa lagen (när jag säger "lagen" menar jag författningar) eftersom de känner till den och har respekt för den. Då kom Mårten med sitt inpass om att det ibland finns goda skäl för att bryta mot lagen, t.ex. moralisk övertygelse. Som exempel på ett sådant skäl tog han nazityskland. Där kände jag att det var svårt att argumentera mot Mårten. För låt oss leka med tanken att Sverige på något vis har blivit en diktatur (i så fall vet jag vem som hade varit diktator ... Eller hur Hanan? ). Lagar som är helt uppåt väggarna eller är uppenbart moraliskt förkastliga stiftas. Ska jurister och vi andra bara stå och titta på? Ska vi bara acceptera det?
 
 
 
I det fallet kan jag hålla med om att det är okej att bryta mot lagen, oavsett om man är jurist eller inte. För bara för att det är en lag innebär den inte att den är okej. Men visst, man får inte godtyckligt bryta mot lagen, för då faller idén med ett tryggt samhälle (för det är så jag ser det). Det skulle bli smått kaotiskt. Jag tycker att Tove sade något klokt. Hon menade att man ska tänka att det man själv gör borde vara normen. Uttryckt med andra ord: om jag stjäl bör jag rimligtvis tycka att det är okej att även alla andra gör det. Logiskt, inte sant? Och detta, även om det skulle drabba mig själv. Fast jag är av den uppfattningen att man i första hand (och i princip alltid) ska följa de regler som finns. Dock får jag som sagt böja mig för undantag som jag nämnde ovan.
 
Mårten och Tove sammanfattade diskussionen på ett mycket bra sätt: Man ska följa lagen, men om synnerliga skäl finns (tänk nazityskland) kan man bryta mot den. Om det är moraliskt berömvärt.


Dagens citat:

"Du har inte levt förrän du gjort något för någon som inte kan återbetala dig."
(John Bunyan)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Stadsbondgården i Halmstad

Efter vår rundtur bland dinosaurierna passade vi på att besöka stadsbondgården som ligger i Halmstad. Dessvärre började det regna, så vi hann inte se så mycket och ta så många bilder som jag hade velat. Men än är inte sommaren slut. :-) Det kommer fler tillfällen. Trots att vi bara var där en kort stund var det trevligt. Det fanns en katt som följde efter mig och ville bli klappad, fast med tanke på våra egna lejon vågar jag inte klappa främmande katter eftersom risken finns att jag efteråt bär med mig otrevligheter till våra odjur. Den tröttnade i alla fall på mig till sist.
 
Min stalkare
 





Dagens citat:

"Ju större utmaning, desto större ära i att övervinna den. Stormar och oväder skapar skickliga sjömän."
(Epictetus)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vad är en lagbok?

Det här är mina tankar och funderingar kring juridikpoddens fjärde avsnitt.
 
Det här ämnet har jag nämnt några gånger tidigare här på bloggen, så om du har följt mig ett tar har du nog tröttnat på det. Jag tycker i alla fall att det är värt att upprepas.
 
När ordet lagbok nämns tänker nog de flesta på den blå tjockisen som ges ut på Nordstedts Juridik. Till skillnad från vad man kan tro är detta inte den enda lagboken och den innehåller heller inte alla författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) som finns. Det skulle inte vara möjligt att samla allihop i en enda bok. För tillfället finns det, såvitt jag vet, fyra lagböcker: den blå, den röda, den gröna och den svarta. Vad som skiljer dem åt (förutom färgen) är att de ges ut på olika förlag och har olika disposition. Jag har också för mig att de innehåller olika författningar.
 
 
 
För att använda mig av Tove och Mårtens uttryck: lagböckerna är endast "best of"-samlingar och är anpassade för olika mottagare. Den blå lagboken är anpassad för de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen) och innehåller de författningar som dessa domstolar använder sig mest av och har störst behov av. Om jag inte minns fel brukar den gröna lagboken kallas för studentlagbok eftersom den ska vara anpassad för studenter.
 
"Lagboken" är således ingen helig skrift som domare är tvingade att hålla sig till eller måste använda när de dömer. Det domare ska döma efter är gällande rätt. Gällande rätt är författningar, praxis (tidigare domstolsavgöranden) och doktrin (juridiska faktaböcker).


Dagens citat:

"Vad vi tänker avgör vad som händer oss, så om vi vill förändra våra liv måste vi öppna våra sinnen."
(Wayne Dyer)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nu har vi nått pappersnivån

I dag firar jag och älsklingen två-årig bröllopsdag. Shit, vad tiden går fort! Tänk att det redan har gått två år. Dessvärre jobbar jag i dag, så något märkvärdigt kan det tyvärr inte bli. Fast vi har i alla fall planerat att vi ska ut och äta när jag har slutat på jobbet. :-) Vi har inte bestämt oss var eller vad vi ska äta, så det är än så länge en "överraskning". Vi får se vad vi hittar.
 
Min brudbukett
 
Tydligen firar vi pappersbröllop i dag. Vilken nisse var det som kom på den idén att det skulle heta "pappersbröllop"? Eftersom jag fick bomull av älsklingen förra året, får jag väl ge honom papper i år. ;-)
 


Dagens citat:

"Love has nothing to do with what you are expecting to get - only with what you are expecting to give - which is everything."
(Katharine Hepburn)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Chokladtartelett

Jag berättade tidigare att jag inför att jag skulle sluta på nämnden bakade lite som jag bjöd på (hoppsan vad många "jag" det blev i den meningen ...). Bland detta fanns chokladtartelett. Då smakade jag inte själv på kakan, men det gjorde jag för två helger sedan när jag och älsklingen bakade det. Det var älsklingen som gjorde det mesta jobbet.
 
 
Chokladtartelettens positiva sidor är att den inte innehåller några ägg och den är tämligen enkel att göra. När man har smort fyra ugnsfasta tartelettformar som är ca 10 cm i diameter, ska man smälta 50 g margarin/smör och därefter blanda ned 2,5 dl digestivekexsmulor. Sedan ska man fördela kexblandningen i formarna och trycka ut till en jämn botten och upp på kanten. När det är gjort ska de kylas i 10 minuter. Efter det smälter man 200 g mörk choklad, 2 msk honung och 1 msk margarin/smör. När ingredienserna har smält tar man bort kastrullen från värmen och blandar i 1 dl vispgrädde och röra till en jämn chokladkräm. Sedan portionerar man upp krämen i formarna och därefter kyler dem tills de blivit fasta. Detta tar cirka 3 timmar. Därnäst ska man smälta 50 g vit choklad med 1 msk margarin/smör över vattenbad, för att sedan fördela en klick vit choklad på varje tartelett. Kakorna ska sedan kylas ytterligare 15 minuter innan de tas ur formarna och serveras. Jag lade till riven vit choklad över tarteletterna. Någon skillnad i smak gjorde det dock inte.
 
Det var kanske ingen speciell kaka (då föredrar jag kladdkaka), men den smakade bra. Kanske var den lite för söt, men det är en smakfråga.


Dagens citat:

"Ju mer ljus du släpper in, desto ljusare blir världen du lever i."
(Shakti Gawain)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Juridikpodden - avsnitt 4

I juridikpoddens fjärde avsnitt tillkännagav Tove att hon skulle sitta ting och jag blev glatt överraskad när hon en stund senare förklarade att hon skulle tingstjänstgöra i Nyköping! På samma tingsrätt där jag hade min första praktik. :-) Och jag pratar om att hon gjorde detta (det vill säga i dåtid) eftersom det här är ett gammalt poddavsnitt. Hur som helst, Nyköpings tingsrätt är nog en av de bästa tingsrätter som man kan hamna på. De som jobbar där är supertrevliga och väldigt hjälpsamma. Jag saknar dem allihop.
 
 
 
Mårten var inte sen med att ge Tove tre råd inför hennes tingstjänstgöring:
  • Domstolssekreterarna är alltid din bästa vän (håller du dig väl med dem kommer allt gå smidigt). Som f.d. nämndsekreterare (vilket är hyresnämndens motsvarighet till domstolssekreterare) kan jag inte annat än att hålla med Mårten! Jag och en f.d. kollega från hyresnämnden (som faktiskt jobbar i Varberg hon med numera) pratade om just detta innan hon slutade. Oftast är det sekreterarna som har koll på läget och kan hjälpa till med saker och ting. Och det gäller inte bara på den egna domstolen/nämnden. De advokater och jurister som var schyssta mot mig och behandlade mig väl, var jag trevlig mot och kunde även vara extra hjälpsam. De advokater och jurister som inte hade fattat detta med att sekreteraren alltid är din bästa vän, fick igen med samma mynt. Visserligen var jag fortfarande professionell, men några extra förmåner var bara att glömma. Hyresrådet som var gruppchef för min arbetsgrupp på nämnden berättade en gång för mig att om sommarnotarierna eller gruppjuristerna inte var trevliga och snälla mot nämndsekreterarna fick de inget bra betyg när de slutade.
  • Begå inga brott (exempelvis tjänstefel). Kan kännas som en självklarhet, men tyvärr är det inte det för alla. Tvärtom kan vissa tro att bara för att de jobbar på domstol kan de ta sig friheter. Mårten berättade om när han som tingsnotarie förordnade en person till god man för en kvinna och att den gode mannen sedan plundrade kvinnan på hennes ägodelar. Tove berättade om en kompis som fick sluta sticka runt lyktstolpar när hon blev notarie.
  • Tänk på klädseln (ha inga träskor eller utmanande klädsel). Det som jag tyckte var lite trist på hyresnämnden (och även på mitt nuvarande jobb) var/är att kortbyxor är inget som man får ha. Långbyxor (eller i alla fall byxor som går ned en bra bit på vaden) eller kjol var det som gällde - och jag förstår naturligtvis varför. Att tänka på klädseln är naturligtvis något som man får göra på alla jobb. Fast inom domstolsväsendet är det kanske ännu viktigare. Inbillar jag mig.
 
I kommande inlägg kommer jag skriva om:
  • Klädkod
  • Bör jurister följa lagen?
  • Vad är en lagbok?
  • Otrohetskontroller
Har du några egna synpunkter på det fjärde avsnittet?


Dagens citat:

"Var uppmärksam på hur du frigör din negativitet, så att den inte reflekteras tillbaka i din verklighet."
(Deepak Chopra)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Har överlevt mina två första veckor

Nu har jag jobbat på byrån i två veckor och som det ser ut nu har jag överlevt. :-) Jag höll på att skriva att allt har gått bra, men jag vet inte om jag är rätt person att bedöma det. I mina ögon har det inte gått särskilt bra, för det känns som att jag aldrig lär mig saker och ting och jag känner mig allmänt förvirrad. Det är mycket att hålla reda på. Jag försöker skriva ned så mycket jag kan, men jag har missat att skriva ned en hel del. Men men. Det ska nog bli bra. :-)
 
Mina två första veckor har varit "intressanta". Första veckan inleddes med busstrejk. Redan från kl. 00.00 den 24 juni, som var min första arbetsdag. All busstrafik i Halmstad och det mesta av landsbygdsbusstrafiken var inställd. För min del innebar det att det fanns endast en buss på morgonen som jag kunde ta och det var bussen till Halmstad som gick kl. 5.43. Sedan fick jag ta tåget till Varberg (och då var jag framme kl. 7.02 - jag började jobba kl. 8.00). När jag skulle hem fanns det inga bussar som gick från Falkenberg eller Halmstad så att jag kunde komma hem hyfsat i tid. Därför ställde älsklingen upp och hämtade mig i Falkenberg varje dag. Strejken tog slut på torsdagskvällen. Fast jag hade tur! Först var det planerat att det skulle vara både buss- och tågstrejk. Som tur var kom de överens i fråga om tågpersonalen innan jag började jobba. Annars hade det blivit problem för mig att ta mig till Varberg. När jag hörde att det skulle vara strejk både för bussar och tåg började jag ana att det låg en konspiration mot mig bakom detta ...
 
 
Under andra veckan var det ingen strejk som spökade, men däremot lyckades jag dra på mig en förkylning. Var snuvig, hade ont i halsen och hade även lite feber i kroppen. En riktig superkombination! Behöver jag ens nämna att jag låg halvdöd i soffan på kvällen? Men jag var tvungen att masa mig till jobbet, för jag måste verkligen ta vara på tiden som jag har med sekreteraren som jag ska efterträda. Jag försökte i alla fall kurera mig så gott jag kunde.
 
Jag hatar att vara ny (och sjuk ...) eftersom jag känner mig till besvär och det känns som om jag är i vägen hela tiden. Men det ska nog bli bra. :-) Allt har sin tid.


Dagens citat:

"Var tacksam för det du har."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vatten och salt (Sofie Trinh Johansson)

Det är kring 1913 och den läkarstuderande rikemanssonen Vilhelm Wohlin har sin framtid noga utstakad. Men på en fest får han syn på en otroligt vacker ung kvinna och i den stunden vänds hela hans värld upp och ned. Hans värld kommer aldrig mer bli sig lik.
 
Lagom tills jag skulle börja jobba i Varberg läste jag Sofie Trinh Johanssons Vatten och salt, vilket var väldigt passande eftersom boken utspelar sig i just Varberg. Men det hade jag ingen tanke på när jag valde boken.
 
Jag gillade i alla fall boken. Den var lagom spännande och den rörde upp känslor. Med lagom spännande menar jag att Sofie Trinh Johansson inte drog ut på det "hemliga" onödigt länge. Hon gav läsaren tid att själv fundera, men inte till den grad att man blev irriterad. För det kan jag bli när författare drar ut på det löjligt länge innan läsaren får svaret. Då är det inte längre spännande. Bara ett irritationsmoment.
 
 
Sofie Trinh Johansson lyckades trycka på flera av mina känsloknappar. Att en bok väcker mina känslor så som Vatten och salt gör är bara bra eftersom berättelsen och dess karaktärer blir mer levande då. Vid ett tillfälle vände det sig nästan i magen på mig av obehag. Till viss del berodde det på händelsen i sig, men det hade också att göra med att ena advokaten på byrån är offentlig försvarare i ett mål som påminner om händelsen i boken. En fruktansvärd händelse som sorgligt nog inte är så ovanlig. Utöver det blev jag även bl.a. arg på Vilhelm för att han låter sig styras på det sätt som han blir styrd, och då pratar jag inte bara om hur hans mamma styr honom. Men det är klart att man inte kan rå för sina känslor eller styra dem. Det är känslorna som styr den drabbade.
 
Vatten och salt är långt ifrån en alltigenom lycklig historia. Större delen av den är nattsvart, men Sofie Trinh Johansson lyckas få in ljusglimtar här och var. Trovärdigt är bara förnamnet. Den är så trovärdig att det blir smärtsamt att läsa. Samma sak när det gäller personskildringarna. Hon lyckas måla upp olika typer av karaktärer som alla, i alla fall i mina ögon, har en meningsfull roll.
 
Jag blev ännu mer nyfiken på att undersöka och upptäcka Varberg. Tyvärr blir det inte mycket tid till det när jag jobbar.


Dagens citat:

"Jag bestämde mig för att inte bry mig så mycket om destinationen, utan helt enkelt njuta av resan."
(David Archuleta)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det finns alltid någon som har det värre

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridkpoddens tredje avsnitt.
 
Ibland känns det som om allt och alla ska jämföras med något eller någon. Oavsett om det gäller världens länder eller oss själva. Ibland kan jämförelser vara bra, men sedan finns det situationer då jag inte riktigt förstår syftet i jämförelsen som görs, exempelvis då jag klagar över att tåget återigen är försenat och någon kontrar med att jag inte har något att klaga över när det finns så många människor i världen som svälter.
 
Missförstå mig rätt. Jag menar absolut inte att det inte är synd om de människor som svälter och lever i misär, för det tycker även jag. Men på vilket sätt blir det bättre eller sämre för dessa människor genom att jag klagar eller inte klagar över min egen situation? De får det inte bättre av att jag slutar klaga på tågförseningar. De får det inte heller sämre av att jag faktiskt klagar på dessa tågförseningar. Hänger du med? I mina ögon blir det lite som att jämföra päron med äpplen, det vill säga två skilda ting (de är förvisso frukter båda två, men det är inte samma frukt). Världens länder med sin respektive befolkningar har nått olika långt vad gäller utveckling och har olika ekonomiska förutsättningar.
 
Det kan vara lite svårt att jämföra cirklar med hjärtan (fast det beror så klart på vad det är man vill jämföra).
 
Jag menar inte att vi som har det bättre ställt ska strunta i de som har det sämre och lever i misär. Tvärtom tycker jag att vi som har det bättre ska hjälpa de som har det sämre - om vi själva har möjlighet till det. Men jag förstår inte varför vi som nu lever i i-länder inte får ha rätt att ibland gnälla över hur våra situationer ser ut? Jag förstår att tågförseningar inte hade legat på någon prioriteringslista om Sverige hade varit ett land där befolkningen lever i misär, men nu är inte Sverige ett sådant land och därför får man sätta denna form av gnäll i relation till Sveriges utveckling och välstånd, om det nu är en svensk medborgare som gnäller.
 
Detta gäller förstås inte bara när man jämför olika länder, utan det kan gälla vad som helst. Det som Mårten och Tove tog upp i juridikpoddens tredje avsnitt (och var det som fick mig att börja fundera kring det här) var ett av Uppdrag gransknings avsnitt om hat mot (kända) kvinnor. I debatten som följde fanns det de som tyckte att det var fel att avsnittet handlade om just kvinnohat, för allt hat är lika allvarligt. Visst är det det. Men just nu var det trots allt kvinnohat som togs upp och då får man hålla sig inom den ramen i debatten. Nu blev det kanske en dålig jämförelse, men i samband med denna diskussion i juridikpodden sade Mårten att det alltid finns någon som har det sämre/värre och det var det som jag reagerade på.
 
Bild på EU-parlamentet i Bryssel - i brist på passande bild.
 
Oavsett situation finns det, precis som Mårten sade, alltid någon som har det värre eller sämre. Men ska det hindra att man tar upp ett visst problem? Bara för att det finns andra som har det sämre? Det tycker inte jag, för om man aldrig ska ha rätt att få belysa vissa saker (eller gnälla för den delen), då kan det aldrig ske någon förändring. Då fortsätter saker och ting vara som de är, bara för att det finns andra som har det sämre. Man kan ju inte sitta och vänta på att de som har det sämre får det bättre, för det vet man aldrig när det händer. Och det är kanske inte alltid möjligt för en själv att hjälpa de där som har det sämre och se till så att deras situation förändras.
 
Nu känns det som om jag flummar ut lite. Vad jag ville ha sagt är att när man ska jämföra saker och ting måste man sätta det i relation till hur situationen ser ut (till exempel vem och var det handlar om) och även om det finns de som har det sämre, har man rätt att få ta upp ett visst problem eller få gnälla över det. Det är bara när man belyser problem som det kan ske förändringar. Och ibland mår man bra av att få gnälla. Så det så.


Dagens citat:

"Varför jämföra dig med andra? Ingen annan i hela världen kan göra ett bättre jobb på att vara du än du."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Dinosaurium

Mellan den 15 maj och den 18 augusti 2013 kan man gå och se utställningen Dinosaurium i Halmstad Arena. Inträdet kostar 95 kronor för vuxna och 75 kronor för barn mellan 4 och 15 år. Jag och älsklingen var där en helg och tittade. Dinosaurier har för visso aldrig riktigt varit min grej, men jag kunde inte låta bli att förundras över dessa varelser. Tänk att de faktiskt har levt här på jorden. Att de har sprungit runt där vi nu går omkring. Jag vet att många var stora, men jag har trots det svårt att ändå föreställa mig hur stora de faktiskt var. I jämförelse med mig själv. Och oavsett hur duktiga arkeologer, historiker och andra experter än är, kan vi ändå inte riktigt veta hur de levde, hur deras beteende var, hur stora de faktiskt var etc. Det enda vi kan göra är att gissa, och det gäller även deras utseende. Visst finns det skelett som indikerar hur de såg ut, men vi kan aldrig veta exakt hur de såg ut på utsidan.
 
 
När vi gick omkring och kikade på skelett och avgjutningar funderade jag över hur det skulle ha varit att leva när dessa varelser härskade. Om det hade varit möjligt så klart. Det går nog inte helt att föreställa sig det. Man hade nog ständigt levt i skräck för dessa fasansfullt stora och farliga djur, fast förmodligen skulle denna rädsla ha blivit en vana som man kanske inte skulle tänka på. Inte jämt i alla fall. Jag menar, i dagens samhälle finns det en del faror som vi kanske inte dagligen tänker på även om vi är medvetna om dem. Jag tror nog att vi hade anpassat oss ganska bra. Men det skulle nog ändå vara bra läskigt att möta en T-Rex ... För inte var de så snälla som skelettet är i Natt på museet. Det tror inte jag i alla fall.
 
Ingången till barnens lekhörna. Väldigt häftig. :-)
 
Det var älsklingen som stod för fotograferandet. :-)


Dagens citat:

"Varje gång du avlägsnar negativitet i ditt liv, skapar du utrymme för mer positivitet."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nämndens vårutflykt

Varje år brukar hyresnämnden där jag jobbade ha en vårutflykt. Sista maj var det dags för årets utflykt.
 
Vi började dagen med att jobba cirka två timmar. Därefter tog vi oss bort till en restaurang på Djurgården för att äta lunch. Restaurangen låg vid vattnet, vilket är ett plus i mina ögon eftersom jag älskar vatten! Fast det var inte helt lätt att hitta till restaurangen. Vi var ett gäng som åkte tillsammans från nämnden. Min (numera före detta) kollega Jessica hade med sig programmet för vårutflykten och i det programmet fanns en ... låt oss kalla det för vägbeskrivning, till restaurangen. Dock tyckte jag att de hade skyltat dåligt. Det fanns en skylt, men vi feltolkade den och missade att svänga in på gatan som vi skulle svängt in på. Efter en stund mötte vi några andra från nämnden som även de hade gått fel. Men vi hittade till slut! Till lunch valde jag helstekt makrill och det smakade väldigt bra. Enda nackdelen var att fisken innehöll så himla mycket ben! Jag fyllde hela tallrikskanten med ben. Fast det är sådant som man får räkna med när man äter fisk.
 
 
Efter lunchen gick vi bort till ABBA-museet som ligger vid Gröna Lund, och gick omkring där inne i några timmar. Trots att vi var där i flera timmar hann i alla fall inte jag ta mig igenom allt innan vi skulle vidare. Mitt råd är därför att ta gott om tid på sig om man ska besöka museet. Jag själv är väl inte jätteintresserad av ABBA, även om jag växte upp med deras musik eftersom min mamma tycker om dem, men det var intressant att gå omkring och titta, lyssna och läsa om denna svenska grupp. Vi gick nämligen runt med audioguider och fick höra när medlemmarna själva berättade om olika händelser. Det man gjorde var att placera sin audioguide mot en vit platta som fanns lite här och var och sedan satte man audioguiden mot örat som en telefon och lyssnade.
 
Utanför museet kunde man för en stund bli en av medlemmarna i ABBA
 
Inne i museet fanns en telefon och på en skylt vid telefonen stod det:
 
Gissa vilka fyra personer som menas ...
 
 
Den klippdockan hade jag att leka med när jag var liten!
 
Det fanns olika quiz och spel som man kunde testa på genom att först akivera sin biljett. Anledningen till att man skulle aktivera sin biljett var för att man sedan kunde se sitt resultat hemma i datorn om man valde att spara besöket på sin biljett. Förutom quizen kunde man gå in i ett bås och sjunga och man kunde även få bli femte medlemmen i ABBA! Se bara på klippet nedan:
 
 
Efter besöket på museet tog vi Djurgårdsfärjan över till Slussen och tog oss sedan till kaféet Fåfängan. Fåfängan ligger fint på en kulle, men i värmen var det otroligt jobbigt att ta sig upp. Det kändes som om trapporna aldrig skulle ta slut! Men utsikten var fantastisk! Bra avslut på en trevlig dag. :-)
 
 
 


Dagens citat:

"Långsamt leder också någonstans."
(Lisa Nilsson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Jämställdhetssäkring

Det här är en del av mina tankar och funderingar kring juridikpoddens tredje avsnitt.
 
I samband med att Tove och Mårten pratade om juridiska serier, kom de in på det här med jämställdhetssäkring vad gäller TV-serier och film. Det finns tydligen ett test som heter bechdeltestet, vilket ska mäta hur jämställd serien eller filmen är. Man utgår från följande kriterier:
 
  • Det ska finnas minst två namngivna kvinnliga rollfigurer
  • Dessa rollfigurer ska prata med varandra
  • Samtalet/samtalen ska handla om något annat än män
 
 
 
När Tove räknade upp de här punkterna trodde jag nästan att det var ett skämt, för inte är det väl ett problem att uppfylla kriterierna? Jag menar, det är trots allt 2013 och jag vill gärna tro att vi har utvecklats en del. Men tydligen är det inte många Hollywoodproduktioner som håller måttet. Det gjorde mig väldigt förvånad. Hur svårt kan det vara att skapa två kvinnliga karaktärer som pratar med varandra om något annat än män?
 
Som du förmodligen minns är jag ganska trött på det här tjatet om jämställdhet - framför allt då det nuförtiden verkar som att jämställdhet innebär att ge kvinnor massor av fördelar, medan man ska förtrycka män. Jämställdhet i all ära, men just den definitionen är inget som jag stödjer. Dessutom, innebär det verkligen att en film m.m. är jämställd om man lyckas uppfylla kriterierna? För tydligen räcker det att samtalet äger rum en gång. Å andra sidan är det väl i alla fall en bit på vägen.
 
Jag vet att man inte kan åstadkomma under på en enda gång och det är klart att jag inte tycker att någon ska förtryckas eller behandlas sämre - oavsett skäl. Men för mig känns det lite som att kvinnor gör en höna av en fjäder. Eller så är det helt enkelt jag som blundar för alla orättvisor som tydligen existerar. Vad vet jag.
 
Jag önskar att vi kunde tänka bortom könen och se varje person som en individuell människa istället. Strunt samma vilket kön man har - man är den man är! Kärleken struntar ju i vilket kön personer har, varför kan inte vi göra samma sak?


Dagens citat:

"Ibland måste vi våga hoppa först, och bygga våra vingar på vägen ner."
(Annie Dillard)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!