Vad är en lagbok?

Det här är mina tankar och funderingar kring juridikpoddens fjärde avsnitt.
 
Det här ämnet har jag nämnt några gånger tidigare här på bloggen, så om du har följt mig ett tar har du nog tröttnat på det. Jag tycker i alla fall att det är värt att upprepas.
 
När ordet lagbok nämns tänker nog de flesta på den blå tjockisen som ges ut på Nordstedts Juridik. Till skillnad från vad man kan tro är detta inte den enda lagboken och den innehåller heller inte alla författningar (lagar, förordningar och föreskrifter) som finns. Det skulle inte vara möjligt att samla allihop i en enda bok. För tillfället finns det, såvitt jag vet, fyra lagböcker: den blå, den röda, den gröna och den svarta. Vad som skiljer dem åt (förutom färgen) är att de ges ut på olika förlag och har olika disposition. Jag har också för mig att de innehåller olika författningar.
 
 
 
För att använda mig av Tove och Mårtens uttryck: lagböckerna är endast "best of"-samlingar och är anpassade för olika mottagare. Den blå lagboken är anpassad för de allmänna domstolarna (tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen) och innehåller de författningar som dessa domstolar använder sig mest av och har störst behov av. Om jag inte minns fel brukar den gröna lagboken kallas för studentlagbok eftersom den ska vara anpassad för studenter.
 
"Lagboken" är således ingen helig skrift som domare är tvingade att hålla sig till eller måste använda när de dömer. Det domare ska döma efter är gällande rätt. Gällande rätt är författningar, praxis (tidigare domstolsavgöranden) och doktrin (juridiska faktaböcker).


Dagens citat:

"Vad vi tänker avgör vad som händer oss, så om vi vill förändra våra liv måste vi öppna våra sinnen."
(Wayne Dyer)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie