Var går gränsen för stat och kommuns ansvar?

Det här är en del av mina funderingar kring juridikpoddens andra avsnitt.
 
Det så kallade "Landskronamålet" handlar om en flicka som blev omhändertagen enligt LVU (Lag [1990:52] med särskilda bestämmelser om vård av unga). Under en period hade kommunen ingenstans att göra av flickan, så hon blev placerad hos sin mamma igen. Problemet var bara att det var mamman och hemmamiljön som var anledningen/anledningarna till att flickan från början blivit omhändertagen. Trots detta menar kommunen att de inte gjorde något fel. Hur som helst, flickan led av pyromani och eftersom mamman hade svårt för att ta hand om flickan, lyckades flickan ta sig till Landskrona centrum och tända på.
 
Följden blev enorma brandskador. De drabbade var bl.a. Åhléns och Hemköp. Enligt Tove står det i domen (jag antar att det är tingsrättsdomen som hon syftar på) att det som kvarstod av Åhléns "var framför allt grunden" och källarvåningen. Hemköp hade kvar en emballagepress. Allt annat förstördes. Försäkringsbolagen betalade ersättning till butikerna och tog därför över rätten att kräva ersättning av den som orsakat skadan, vilket försäkringsbolagen ansåg var kommunen. Man ansåg att kommunen inte borde ha placerat flickan hos mamman, framför allt då det tydligen fanns andra alternativ. I och med att hon blev placerad hos sin mamma är det kommunens fel att flickan lyckades ta sig ut och tända eld. Därför stämde försäkringsbolagen kommunen.
 
 
Fallet behandlar frågorna om stat och kommuns ansvar för medborgarnas brottslighet och när stat och kommun blir ersättningsskyldiga. Tingsrätt och hovrätt ansåg att kommunen var ansvarig för det inträffade och att kommunen därmed var ersättningsskyldig. Dock jämkade (det vill säga sänkte) instanserna beloppet. I skrivande stund har Högsta Domstolen (HD) redan avgjort frågan. Enligt Mårten finns det inget liknande fall tidigare och därför var den här prövningen spännande.
 
Men hur långt är det egentligen rimligt att stat och kommuns ansvar för medborgarnas brottslighet ska gå? Jag är inte särskilt insatt i det här fallet men utifrån det jag har fått veta anser jag att kommunen faktiskt brustit i sitt ansvar. Inte för att flickan orsakade skada för Åhléns och Hemköp, utan för att flickan blev placerad hos sin mamma - orsaken till att hon blivit omhändertagen från början. Man ska alltid utgå från barnets bästa, men jag anser inte att kommunen handlade efter den principen. Enligt försäkringsbolagen hade kommunen andra alternativ att välja bland, vilket kommunen själv förnekade. Om det nu är så att kommunen hade kunnat placera flickan någon annanstans är det illa att de utsatte henne för det de gjorde genom att placera henne i hemmamiljön. Att göra det är inte att se till barnets bästa. Snarare att se till sina egna intressen först. Det är inte okej. Framför allt inte när det handlar om utsatta barn. När det handlar om barn som är i behov av hjälp och stöd.
 
Mårten nämnde att Englas mamma har stämt staten och att en lärare i England mördade en av sina elever. Men för att höra mer om detta får du lyssna på andra avsnittet av juridikpodden. :-)


Dagens citat:

"Ett mål utan en plan är blott en önskan."
(Antoine de Saint-Exupéry)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie