Jessicas grotta

Nyligen läste jag ett av Jasmines blogginlägg. Det här inlägget gjorde mig ordentligt upprörd och fasansfullt arg. Inte på Jasmine såklart, utan på den/dem som inlägget var riktade till. Hennes inlägg bygger på den här artikeln. Sammanfattningsvis kan jag berätta att artikeln handlar om att modellagenturer rekryterar modeller utanför Stockholms centrum för ätstörningar.

 

Läsningen av artikeln fick mig att må illa. Hur tänker dessa människor?! Begriper de inte att patienterna på kliniken är sjuka?! Att de behöver hjälp?! Att de har en felaktig och förvriden kroppssyn?! Att den hjälp som de får från ätstörningskliniken kan raseras på grund av modellagenturernas smicker?! Jag vet ju själv att det som triggade igång mitt eget problem på allvar var just allas kommentarer om hur smal jag blivit. I och för sig hade mitt beteende pågått under flera år, men det var först när "alla" skulle kommentera min viktnedgång som jag på allvar började kämpa för att gå ned "lite" till. Och det blev ännu lättare att göra det när jag hade flyttat hemifrån än när jag bodde med mina föräldrar.

 

 

Jag läste en del av kommentarerna till artikeln och många vill att modellagenturen ska namnges. Med all rätt anser jag. Om man gör något så här pass moraliskt förkastligt anser jag att man får stå sitt kast och ta de konsekvenser som följer. För man gör ju inte sådant här! De förstör människors liv, för de som söker hjälp på kliniken är som sagt sjuka. Det sista de behöver är någon som uppmuntrar deras sjukliga beteende. Det heter ätSTÖRNINGSklinik av en anledning. Det vore ett stort plus om de kunde tänka lite längre än vad näsorna räcker.

 

Jag får ont i magen av det här. Tyvärr har jag inte längre någon respekt för modellagenturer. Inte när de beter sig så här. Jag vet att det är att dra alla över en kam och att det är orättvist att göra så, men det är dessvärre på det sätt som jag känner just nu.