Jessicas grotta

 

Mårten och Tove nämnde att list- och mängdresonemang har existerat på domstolarna. Med det menas att domstolarna har använt sig av listor (mest använd är nog Sterzels bok "Studier rörande påföljdspraxis m.m.") som talar om vilka påföljder olika mängder beroende på brott ger. Låter det förvirrande? Vad jag menar är att exempelvis om man kör bil rattfull med 0,2 till och med 0,49 promille alkohol i blodet får man 40 dagsböter. Om man bär kniv på allmän plats får man 50 dagsböter.

 

Nu uppfattade jag aldrig om Mårten och Tove menade att dessa listor har försvunnit från domstolarna eller inte, men jag vill i alla fall påstå att listorna med mängdresonemangen fortfarande lever. I alla fall på den tingsrätt där jag hade min praktik och även på den åklagarkammare jag var på. Som exempel från tingsrätten kan jag nämna en förhandling där jag var protokollförare. Den här killen var åtalad för en mängd "småbrott". Med "småbrott" menar jag snatteri, stöld, flera fall av ringa narkotikabrott etc. När påföljden sedan skulle räknas ihop gick man efter Sterzels listor, vilket innebar att man listade varje brotts påföljd (dock bara de brott som han fälldes för såklart!) och sedan räknades detta ihop enligt ett visst mönster. Man får ju så kallad rabatt om man fälls för flera brott samtidigt. På åklagarkammaren använde vi oss dagligen av listor och Sterzel när vi skrev strafförelägganden. Jag har fortfarande kvar dessa listor - det var därför jag kunde ge de två exemplen som jag nämnde i början.

 

 

Detta så kallade list- och mängdresonemang är i mitt tycke både bra och dåligt. Det som är bra är att det blir samma bedömning för alla. Oavsett om det är du eller jag som bär kniv på allmän plats döms vi till 50 dagsböter. Det spelar ingen roll varför vi bar kniv. Att göra det är olagligt och därför ska vi få en påföljd. Om man då går efter list- och mängdresonemang blir det enkelt att döma ut påföljd. Okej, visst spelar "varför" en viss roll. Om vi bar kniv därför att vi gör det i yrket och vi var på väg hem från jobbet är det försvarligt. Då ska ingen påföljd vanligtvis dömas ut.

 

Fast det negativa är att det blir ett alldeles för fyrkantigt tänkande och tyvärr kan juridiken göra en rätt fyrkantig i tänkandet. Man tenderar att inte bry sig särskilt mycket om "varför" utan man ser mest till "vad" det är. Att göra som HD och ta med samtliga omständigheter gör att "varför" får lite större utrymme jämfört med tidigare. Därmed kan det bli en mer rättvis bedömning (även om själva utdömandet av påföljd kan bli "jobbigare"), för det finns kanske många gånger en försvarlig anledning till varför man gjorde som man gjorde. Men då ska det också handla om en verkligt försvarlig anledning.

 

Sammanfattningsvis: Det kan vara lättare för den dömande verksamheten att tänka lite fyrkantigt eftersom det då blir "lika för alla", men genom att ta med samtliga omständigheter kan det bli en mer rättvis bedömning eftersom varje fall skiljer sig från varandra.