Jessicas grotta

Vad musigt!

Just nu befinner jag och älsklingen oss i en samla-och-spela-brädspels-period och ett av tillskotten i vår lilla brädspelsfamilj är spelet Mice and mystics. Ännu ett samarbetsspel, men det här spelet är annorlunda. Det är ett historiebaserat spel.
 
En elak råtta!
 
Historiebaserat? Ja. Spelet inleds med att man ska läsa prologen och kapitel 1. Sedan ska man fortsätta spela där berättelsen tar slut. För att klara kapitlet måste man nå kapitlets mål - levande. När man har klarat det, får man fortsätta till kapitel 2. Under spelets gång stöter man på "story moments" (bortsett från varje kapitel), vilket innebär att någon av spelarna ska läsa den berättelsedelen högt. Detta tycker jag gör spelet lite mer levande, för det påverkar också vad som händer sedan.
 
 
 
 
Men vad handlar spelet om? Kungen har blivit förälskad i en kvinna som han gifte sig med. Hastigt och lustigt blev han sjuk och därmed fick den nyblivna drottningen ta över makten (typ). Några personer som är lojala mot kungen (däribland hans son) misstänker att det inte står riktigt rätt till med detta äktenskap och kungens hastiga sjukdom och bestämmer sig för att gå till botten med detta. Men för att göra det, behöver de förvandlas till möss.
 
 
 
Jag skulle kunna trassla in mig i att förklara reglerna grundligt, men jag tror faktiskt att jag hoppar över den biten. För den intresserade finns det diverse videoklipp på YouTube som förklarar reglerna. Vad jag däremot tänkte säga är att jag tycker att det är ett roligt, men emellanåt ett väldigt svårt spel. Det är inte bara att slå en tärning, gå några steg och sedan är man klar. Man stöter på olika fiender (råttor, spindlar, tusenfotingar ... You name it!) längs vägen och vissa är svårare än andra att ha ihjäl. Ta exempelvis slottskatten Brodie. Han hade ihjäl mig och älsklingen första gången vi spelade. :-( Fast vi fick vår revansch.
 
 
 
Man ska slåss med sina fiender genom att slå ett visst antal tärningar. Under detta moment kan man samla på sig ostbitar, vilket är bra. Man kan se ostbitarna som en sorts valuta för olika saker under spelets gång. Problemet är bara att motståndaren skyddar sig genom att någon slår ett visst antal tärningar för denne. Även fienden kan samla på sig ost, men istället för att själv ha osten, läggs fiendeosten på ett hjul. Detta hjul får max ha sex ostbitar. När det finns sex ostbitar där, måste man flytta upp sidmarkören (se bilden nedan) och en ny fiende dyker upp. Sist jag och älsklingen spelade, blev det game over för oss. :-(
 
 
Som sagt är det ett roligt spel som jag tycker är värt att spelas. :-) Jag hoppas att jag och älsklingen lyckas ta oss vidare. Vill gärna veta vad som händer! Är nästan som att läsa en bok, men man är inte tillåten att fortsätta läsa förrän man klarat x antal uppgifter. Sådan läsning är inte kul. Det är bara grymt!


Dagens citat:

"A clever person solves a problem. A wise person avoids it."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Den konstruktiva kritikens svårigheter

För tillfället läser jag en e-bok som jag fått av författaren själv, i syfte att ge en bedömning. Jag blev smickrad över att få den här möjligheten och gav mig glatt i kast med läsandet.
 
Problemet är bara att boken inte tycks vara något för mig. Om bokens författare läser det här inlägget, vill jag be om ursäkt. Jag menar inget illa, men känner ett behov av att lufta mina tankar redan nu.
 
 
 
Jag har tagit mig igenom två tredjedelar av boken, men har hittills endast hittat ris - saker som skulle behöva förbättras. Betydligt. Fast jag vill inte ge ett omdöme med endast ris. Jag vill väldigt gärna hitta något positivt också. Dessvärre kommer jag vara fullkomligt ärlig i mitt omdöme och om jag då inte har hittat något positivt att säga, kommer jag inte heller säga något positivt. Avskyr att vara elak och just nu känner jag mig väldigt elak. :-(
 
Dock är det bästa att vara ärlig. Om författaren ska ha en chans att utvecklas, tjänar denne inget på att jag är oärlig. Jag vet själv hur värdefullt andras kommentarer är. Jag gör vad jag kan för att hitta något positivt att säga, men som det ser ut nu finns det inget. Inget som jag kan hitta i alla fall.


Dagens citat:

"I was working on the proof of one of my poems all the morning, and took out a comma. In the afternoon I put it back again."
(Oscar Wilde)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Elektronisk handläggning är en balansgång

Som du har märkt genom en del inlägg här på bloggen, föredrar jag elektronisk handläggning. På ett sätt är det mycket mer miljövänligt, eftersom man inte behöver skriva ut en massa papper. Inte alltid i alla fall. Det sparar även utrymme.
 
Fast det finns nackdelar. Man riskerar exempelvis att bli hackad. Det är just den detaljen som stör mig, för om man ska ta med det i beaktande - vilka uppgifter är okej att hantera elektroniskt? På byrån har vi klientsekretess och om vi skulle bli hackade, vore det mycket olyckligt. Därför drar jag mig för att upprätta vissa register i datorn.
 
 
 
Å andra sidan är vår databas redan fylld med klientuppgifter etc. (i och med vårt ärendehanteringsprogram). Så om vi nu skulle bli hackade (vilket jag i och för sig anser är ganska osannolikt), skulle dessa uppgifter ändå finnas tillgängliga. Enda sättet att skydda sig är att ha en helt och hållet fysisk hantering, vilket är tämligen opraktiskt.
 
Återigen: Det finns både för- och nackdelar med elektronisk hantering. Frågan är bara om fördelarna väger upp nackdelarna. Vad anser du?


Dagens citat:

"Lyckan ser alltid liten ut när du håller den i dina händer, men släpp den, och du inser genast hur stor och dyrbar den är."
(Maxim Gorkij)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie