Jessicas grotta

Trappor kan vara fina skapelser. Dock svor jag mest över dem när vi var på bröllopsresa i Rom för snart tre år sedan, trots älsklingens tappra försök att lura i mig att trapporna byggdes i syfte att romarna skulle kunna gå nedför dem. Haha ... Jag må vara blondin (rödblond närmare bestämt), men fullt så dum är jag inte! Inte alltid i alla fall ...

 

 

Hur som helst, jag tycker att trappor är trevliga inomhus - som hos oss. Fast jag har insett något mycket viktigt. Trappor är - trots sin charm - livsfarliga! Jag skojar inte. Trappan i vår lägenhet har redan försökt sig på att ha ihjäl både mig och hankatten, dock utan att lyckas. Att både jag och hankatten har en tendens att vara klumpiga, har ingen som helst betydelse i sammanhanget ... Vår lille kisse verkade inte ta någon större skada. Inte jag heller. Jag blev bara blåslagen (snarare svart) på ben, rumpa och rygg. Men det har gått över nu. Nu är jag nästan som ny. Om det ändå vore så väl.

 

Jag vill alltså med det här inlägget utfärda en allmän varning gällande trappor: Se upp (eller snarare ned)! Du vet aldrig när du stöter på nästa mordiska trappa. Själv får jag dagligen leva med en ...