Daisypath Anniversary tickers

Fem udda saker

När jag såg Evas inlägg om sex udda saker med henne, blev jag inspirerad till att göra det här inlägget. Fast innan du börjar titta, bör du kanske leta reda på någon som du kan hålla i handen. ;-) Det här är riktigt knäppa och läskiga saker! :-D
 


Dagens citat:

"Det finns inga misstag, endast lärdomar."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Val av miljöer

Det är viktigt att noga välja sina miljöer när man skriver och just miljöval var ämnet i det fjotonde avsnittet av deckarpodden.
 
 
När jag skriver noveller brukar jag inte specificera mig, utan där kan det bli vilka miljöer som helst. Annars brukar jag välja miljöer som jag känner till. Handlingen i den bok som utgjorde mitt och Hanans projektarbete blev förlagd till Malmö (framförallt Pauli gymnasium - där vi gick). "VAKT" kommer utspela sig i Malmö den med och "B" i sörmländska Åkers Styckebruk.
 
För mig - och troligtvis för de allra flesta - är det enklare att skriva om jag känner till platsen väl. Det är lättare att få det att kännas mer äkta då. Egentligen är det ganska naturligt kan man tycka, men det behöver inte vara så för alla. Det finns kanske de som klarar att skriva om ett ställe utan att känna till det särskilt väl. Jag däremot skulle inte känna mig tillräckligt bekväm med att skriv om t.ex. Nyköping. Förvisso praktiserade jag där i tre månader, men då var det mest tingsrätten och tågstationen som jag såg.


Dagens citat:

"Ingen kan bli fullt medveten om en annan människa utan att älska henne."
(Viktor Frankl)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Förvirrat missförstånd

På grund av att tåget var försenat en onsdag, hann jag inte hem för att byta kläder inför kvällens zumbaträning. Därför fick jag åka raka vägen till Falkhallen och stod sedan utanför och väntade på älsklingen.
 
Medan jag stod och väntade, kom plötsligt en bil krypkörandes längs foten av trappan. I bilen satt en man och en pojke och pojken stirrade intensivt på mig genom bilrutan. Det kändes lite obehagligt, men jag tänkte inte mer på det utan fortsatte att lyssna på min spelningslista "Starta dagen".
 
Efter en liten stund steg mannen ur bilen och frågade om jag var där för zumban. Smått osäkert svarade jag att jag var det och började febrilt fundera på varför han undrade det. Han sträckte då fram en påse och sade att det var tränarens nycklar. I påsen låg en tag och något till en mikrofon. Förvirrat tog jag emot påsen och svarade något i stil med "okej". Jag tänkte att tränaren kanske hade glömt sin nyckel och att mannen nu bad mig ge den till henne när hon kom.
 
 
 
Han gick tillbaka till bilen och stod där en stund innan han sade att om det inte fungerade, kunde jag ringa henne.
 
...
 
Lika förvirrat som tidigare svarade jag återigen "okej" och försökte återgå till min musik. När bilen inte körde iväg, suckade jag inombords eftersom jag inte var på humör för krångel. Till slut steg mannen ut igen och frågade - nu var även han förvirrad - om tränaren inte hade pratat med mig?
 
...
 
Nej, det hade hon inte gjort? Då kom en tjej som också brukar vara med på passen och han vände sig mot henne och frågade om det var hon som skulle hålla i dagens pass, vilket hon skulle. Ungefär då trillade polletten ned för mig. Han bad mig om ursäkt och sade att tränaren bara sagt att han skulle ge nyckeln till en tjej som väntade utanför Falkhallen.
 
Haha, ibland är jag allt bra korkad ...


Dagens citat:

"Det anses ofta vara ett mirakel att gå på vatten eller att sväva i luften. Jag tycker det verkliga miraklet är ... att gå på jorden."
(Thich Nhat Hanh)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Lilla stjärna (John Ajvide Lindqvist)

Uppläsare: John Ajvide Lindqvist
 
"Under en svamputflykt hittar svensktoppsartisten Lennart ett spädbarn nedgrävt i en plastpåse. Han räddar flickan till livet och hennes första skrik gör honom stum. Ur den lilla kroppen stiger en serie perfekt träffade toner. Han tar med flickan hem och gömmer henne i källaren. Hennes obefläckade musikalitet ska ge hans liv mening. Hon är Flickan med den gyllene håret. Vid samma tid föds en annan flicka i en mellansvensk stad. Hennes liv rymmer inte många glädjeämnen. Hon upplever sig själv som grå och alldaglig med få begåvningar och ännu färre vänner. Hon tröstar sig med elaka hyss och trollande på olika nätforum. Hon är Den andra flickan. Så småningom korsas de två flickornas vägar. En brinnande vänskap växer fram, med förödande konsekvenser för alla som kommer i dess närhet. Lilla Stjärna är en historia om kärlek och besatthet, om en röst ifrån en annan värld och idoldyrkan driven till sin spets."
 
 
John Ajvide Lindqvists Lilla stjärna är både obehaglig och skrämmande. Med sitt enkla språk beskriver han vad personer med dålig självkänsla och som inte känner att de passar in, kan göra på jakt efter samhörighet. I det avseendet är boken inte alldeles otrovärdig och emellanåt kommer jag att tänka på sekter.
 
Starten var en smula seg och det tog ett tag innan det började hända något, men när det väl började satt jag som på nålar och hade svårt att slita mig. John Ajvide Lindqvist sköter sig bra som uppläsare.
 
Om man är på jakt efter en berättelse som kryper in under skinnet på en, är Lilla stjärna rätt val. I alla fall i ljudboksformat.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Falkenbergs bibliotek.


Dagens citat:

"Gräl skulle inte bli långvariga om felet endast låg hos den ena parten."
(François de La Rochefoucauld)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Den korrekturlästa novellen

Jag trodde att hjärtat stannade till för ett ögonblick när jag för cirka ett par veckor sedan såg att jag hade fått mail från förlaget och att det var korrekturläsningen av novellen Det är ditt val. Det var nu som det skulle avgöras. Hur mycket skulle jag behöva ändra ..? Enligt förlaget skulle det finnas två olika färgmarkeringar; turkost innebar att korrekturläsaren hade ändrat, medan gult innebar att korrekturläsaren föreslog att man skulle ändra men att det är upp till författaren att ändra om man vill.
 
 

Det var därför med stor förvåning som jag öppnade dokumentet och såg att det bara fanns en enda turkos markering. Först trodde jag att mobilen hade blivit knäpp eller att det var för ljust så att jag inte kunde se ordentligt, men när jag öppnade dokumentet i datorn också, insåg jag att det bara var den lilla turkosa markeringen i hela novellen. Det var dessutom ingen farlig markering. Jag hade skrivit "dem ..?" och nu vill korrekturläsaren att mellanslaget mellan "dem" och "..?" ska tas bort. Jag var rätt säker på att det skulle vara ett mellanslag där, men eftersom jag inte kunde hitta stöd för det i någon av de böcker jag har hemma, tog jag bort mellanslaget innan jag skickade tillbaka novellen till förlaget.

Behöver jag ens nämna att jag är glad? :-D Tänk att det där mellanslaget var det enda som korrekturläsaren ville ändra. Fast å andra sidan innebär det inte att denne tycker att kvaliteten på novellen är bra. Det kan ju också vara att det inte finns något annat grammatiskt att anmärka på. Jag vet faktiskt inte vilka direktiv korrekturläsaren fick.

Men jag är ändå glad! :-)


Dagens citat:

"Det krävs mod att växa upp och bli den du verkligen är."
(E.E. Cummings)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Jag bits bara om du ber om det

Minns du att jag berättade om ett tillfälle då jag fick ett felskickat sms till mig och inledde en konversation med personen - en konversation som avslutades tvärt när han fick veta att jag är gift? Nyligen var jag återigen med om en liknande händelse.
 
Under lunchen en fredag startade jag en Wordfeud-match med en slumpvis utvald motspelare. Jag blev förvånad när denne motspelare startade matchen med att chatta istället för att spela. Men visst, jag gillar att lära känna nya personer, så det var i och för sig en trevlig upplevelse. Jag svarade artigt på hans frågor och ställde samtidigt lite motfrågor. "Samtalet" påminde lite om den sortens chatt då man en gång i tiden addade någon på MSN och chattade med personen där för första gången (jösses vad gammal jag kände mig när jag skrev det där ...). Till slut frågade han om jag var "singel, gift?" och när jag svarade att jag är gift sedan snart fyra år tillbaka, slutade han både spela och chatta.
 
Visst, han fick kanske annat att göra och inte hade tid att vare sig chatta eller spela, men jag tror att det är mer sannolikt att det beror på att jag sade att jag är gift.
 
 
 
Varför vill man inte prata med någon som är gift? Det är knappast så att vi som är gifta går omkring och bär på ett smittsamt virus (eller så är det precis det vi gör och att det bara är jag som är omedveten om det ...). Visserligen kan jag inte gå i god för samtliga gifta personer, men såvitt jag vet bits vi inte bara sådär. Jag bits exempelvis bara när jag blir ombedd att göra det. ;-)
 
I och för sig minns jag själv att det var lite roligare att ha kontakt med andra singlar på den tiden då jag var det, för det fanns trots allt en chans att det kanske kunde bli något. Nu säger jag inte att jag hela tiden var på jakt efter en pojkvän och bara såg potentiella pojkvänner i varje singelkille jag fick kontakt med, men det var mer sannolikt att det kunde mynna ut i något mer än vänskap än med upptagna killar. Fast detta hindrade ändå inte mig från att prata med just "upptagna" personer. Som jag skrev tidigare har jag alltid tyckt att det är kul att lära känna nya personer. Har man tur kan man hitta riktigt bra vänner.
 
Jag förstår inte varför gifta människor skulle vara ointressanta att prata med om man är singel. Det kan väl knappast vara så i allmänhet? Jag vill gärna tro att jag bara har råkat på undantag.
 
Det skulle vara intressant att höra dina åsikter om saken. :-)


Dagens citat:

"Se upp när du slåss mot monster, så att du inte själv blir ett monster."
(Friedrich Nietzsche)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det där med att få ihop vardagen

Det trettonde avsnittet av deckarpodden handlade om att få ihop vardagen som författare. Även om jag inte är författare, känner jag allt som oftast att det kan vara svårt att få ihop min egen vardag.
 
 
Eller, de viktigaste sakerna, såsom matlagning, mathandlande, städning etc., har jag och älsklingen fått en rätt bra rutin på. Vad som däremot kan vara svårt att få ihop, är annat som jag vill göra - vilket jag upprepade gånger redan har skrivit om.
 
Jag har av olika anledningar inte riktigt kommit igång med planering av min tid, men så snart bokföringskursen är slut har jag tänkt ge det ett försök. Just nu finns det så himla mycket som jag skulle vilja göra, så jag känner mig mest splittrad. Fast det har jag bestämt mig för att få ordning på. Kanske kan jag börja må bättre om jag äntligen kommer igång och gör åtminstone en del av det som jag vill göra? Kanske kan det bidra till att jag får tillbaka orken och lusten att göra även andra saker i mitt liv än det allra mest nödvändiga?
 
Alla är vi olika, men för min del tror jag att listor (= tydlig planering av min tid) kan vara en lösning. Om man är osäker på vad som är rätt för en själv, tror jag att det gäller att testa sig fram. När man vet vad som fungerar, kan man börja styra upp sin vardag och få tiden att räcka till.


Dagens citat:

"Det lilla vasstrået böjde sig av vindens kraft, och stod sedan upprätt igen så snart vinden passerat."
(Aesop)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bittrare än döden (Camilla Grebe och Åsa Träff)

Det här är en (fristående?) fortsättning på Någon sorts frid. Det kan därför förekomma spoilers i det här inlägget.
 

"En regnig höstkväll, någonstans i Stockholm, blir femåriga Tilde vittne till hur någon sparkar hennes mamma till döds. Gömd under köksbordet bevittnar flickan det brutala mordet. Samtidigt träffar terapeuten Siri och hennes kollega Aina en helt ny grupp med patienter: De har åtagit sig att leda en självhjälpsgrupp för kvinnliga brottsoffer, och under ett antal mörka höstkvällar berättar kvinnorna i gruppen den ena grymma historien efter den andra om omöjlig kärlek, våld och förnedring.

Där finns Kattis, som blivit misshandlad av sin före detta pojkvän och som lever med en ständig hotbild, och Malin, den unga, lovande friidrotterskan som blev våldtagen efter att ha dejtat en kille hon träffat på internet. Där träffar vi också Sofi, tonårstjejen som blivit misshandlad av sin styvfar, och Sirkka, en äldre kvinna som först efter många års äktenskap förstått att hon blivit fysiskt, men kanske framför allt psykiskt, misshandlad under decennier.

En mörk bild av kärleken och mäns våld mot kvinnor växer fram. Samtidigt finner sig Siri vid ett vägskäl i sitt eget liv - ska hon själv våga lita på kärleken, den som svikit henne och de andra kvinnorna tidigare?

Stegvis flätas lilla Tildes öde samman med Siris och kvinnornas i gruppen, och sökandet efter försoning och återupprättelse förvandlas till en mördarjakt."
 
 
 
Det var ett bra tag sedan jag läste Någon sorts frid (förra våren närmare bestämt) och därför mindes jag inte allt när jag läste Bittrare än döden. Fast det gjorde ingenting, för Camilla Grebe och Åsa Träff lämnar ut tillräckligt med information i lagom stora portioner för att man ska minnas, men ändå inte bli uttråkad. Av den anledningen får de båda författarna ett plus av mig.
 
I övrigt tyckte jag att berättelsen och dess språk var ganska tråkig och platt. Siri får mig inte att känna något, förutom det ständiga tjatet om alkohol. Kanske var jag bara på fel humör när jag läste boken, eller så var det här helt enkelt ingen bok för mig. Jag får se när och om jag tar mig an Innan du dog.
 
Det här exemplaret har jag fått.


Dagens citat:

"Så som du tror dig vara, så tror du att världen är."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En limerick från förr

*sitter och ler stort*
 
Tänk vad mycket man egentligen glömmer och hur mycket man faktiskt kommer ihåg när man blir påmind. Ta limericken nedan som exempel. Under en svensklektion på gymnasiet skulle vi skriva en egen limerick (och även egna dikter). Detta hade jag glömt fram tills jag senast var hos mina föräldrar och rensade lite bland mina gamla saker.
 
 
"En vacker kvinna från Lund,
var en dag ute med sin hund,
som ville springa i grannens rabatt,
för att jaga deras svartvita katt,
som med åren hade blivit alldeles för rund."
 
 
Undertill har min lärare skrivit: "Skönt med något lite mer oskyldigt ..." Haha, ja jag har inte tillräckligt fräck fantasi för att skriva någon snuskig limerick. Ska bli intressant att se vad jag mer kan hitta bland mina gamla gömmor. Jag återkommer!


Dagens citat:

"All kunskap lärs inte ut i skolan."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Hemska ord?

I det fjärde avsnittet av juridikpoddens femte säsong, kom Tove in på ämnet ord i svenska språket som är hemska. De exempel som gavs var kulspruta och vårtgård.
 
 
Ända sedan jag hörde avsnittet, har jag suttit och funderat på vilka svenska ord som jag inte gillar. Jag vet att jag har reagerat för vissa ord, men oavsett hur mycket jag än funderar kan jag inte komma på något exempel nu. Jag tror jag behöver suga på den karamellen lite till.
 
Medan jag gör det, tänkte jag ställa frågan till dig; Vilket eller vilka ord i svenska språket tycker du låter hemska? Varför?
 


Dagens citat:

"Jag är realist. Jag förväntar mig mirakel."
(Wayne Dyer)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Att skapa andra

Karaktärsbyggande var ytterligare en sak som Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp pratade om i deckarpoddens tolfte avsnitt.
 
När jag själv skriver finns aldrig mina karaktärer på riktigt. Med det menar jag att jag aldrig avbildar någon verklig person rakt av. Visst kan jag låna vissa karaktärsdrag, men då blir det endast något enstaka drag i taget. I "VAKT" har jag låtit huvudpersonen låna ganska många av mina egna erfarenheter, men hon är ändå inte jag. Hon är fortfarande en egen person, liksom de andra karaktärerna i den berättelsen.
 
 
I "B" kommer det bli lite klurigare, eftersom jag har tänkt mig att skapa huvudkaraktären helt från grunden. Med andra ord finns det ingen så här på rak arm som jag känner som har liknande drag som jag vill ge honom. Jag har dock ännu inte haft riktigt med tid att fundera så mycket mer på honom. Inte mer än att han ska vara ganska speciell.
 
I mina ögon är det naturligt att man lånar egenskaper och utseenden här och där när man skriver, fast för mig är det viktigt att inte göra det till den grad att jag återskapar en verklig person fullt ut. Det skulle jag endast göra med den personens medgivande.
 
Vad tycker du själv? Hur mycket är det okej att låna från verkliga personer när man skriver?


Dagens citat:

"Var som ett barn: istället för att försöka vara det ena eller det andra, var lycklig över att vara."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Den lilla ekonomen inom mig

Just nu sitter jag med "tappad haka" och vilt uppspärrade ögon. Okej, kanske inte bokstavligt talat (fast det skulle nog se rätt festligt ut), men likväl bildligt.
 
Jag avskyr allt vad matematik och ekonomi heter. En drivkraft till att jag valde att gå samhällsprogrammet på gymnasiet var för att jag inte skulle behöva räkna särskilt mycket matte (haha! Se hur bra det gick ...). En annan - och mycket väsentlig - anledning var att det vid den tiden endast var Öresundsgymnasiet i Malmö (som sedan slogs ihop med Pauliskolan och blev Pauli Gymnasium) som erbjöd ett program (samhällsprogrammet) med juridisk inriktning. Fast om man bortser från det, var matematiken en anledning till att jag inte ville bli naturvetare.
 
Bara för att jag i princip alltid har haft ganska lätt för matematik, har personer i min omgivning alltid trott att jag tycker att det är kul. Helt fel! Visst, en gång i tiden tyckte jag att det var kul, men från och med andra klass tyckte jag inte längre om matten. Anledningen? Vid något tillfälle hade jag räknat fler uppgifter i boken än vad vi hade i hemläxa och stolt berättade jag detta för en tjej som i första klass hade varit min bästa vän. Hon gick sedan och skvallrade för vår lärare, som därefter ropade fram mig och skällde ut mig inför hela klassen. Jag begrep väl att jag bara skulle räkna så långt som hon sagt? När min pappa konfronterade henne med detta under ett utvecklingssamtal, nekade hon helt och hållet. Varför skulle hon ha skällt ut mig? Det var ju klart att man fick räkna så långt man ville i boken och om någon elev gjorde det, var detta något hon skulle uppmuntra. Eftersom mina föräldrar uppfostrat mig till att respektera vuxna och inte avbryta dem, satt jag tyst under det samtalet. Fast jag blängde ilsket på henne. Jag visste att hon satt och ljög för min pappa därför att hon var lite rädd för honom. Han hade tidigare skällt ut henne när hon behandlat min syster illa utan anledning. Som tur var trodde min pappa mer på mig än på läraren, men dessvärre var skadan redan skedd.
 
 
 
Alltså var det med smått motstånd som jag mottog informationen från min nuvarande chef om att hon vill att jag med tiden tar över bokföringen från den revisor som vi har nu. Samma inställning hade jag till att börja på en bokföringskurs för att kunna ta över bokföringen. Fast vet du vad? Jag tror faktiskt att jag börjar tycka att det är kul ... Jag vet hur knäppt det låter - åtminstone för att komma från mig! Jag trodde knappt själv mina öron (även om jag bara tänkte det för mig själv) när jag insåg vid tredje kurstillfället att jag började tycka att det var lite roligt och intressant.
 
Vart är världen på väg ..?


Dagens citat:

"Med överflödig rikedom kan man bara köpa överflödigheter."
(Henry David Thoreau)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När kommunikationen inte fungerar

Ibland kan jag tycka att det är intressant hur uppmaningar följs eller inte följs.
 
I slutet av förra året bytte vi webbhotell på jobbet och det har funnits både för- och nackdelar med det nya webbhotellet. Fördelen är att det är lättare att få tag i dem när något krånglar. En dag upptäckte jag att mailen plötsligt inte fungerade. Det gick att skicka mail, men vi kunde inte ta emot några. Därför ringde jag dem. Antagligen för att det nästan var lunch, kom jag endast till deras telefonsvarare. Jag talade in ett meddelande om vårt lilla problem och sade även att vi nu skulle ha lunchstängt mellan tolv och ett och att de därför kunde ringa efter ett. Därefter gick jag för att äta min lunch.
 
 
Tro det eller ej, men när klockan var kvart över tolv ringde de. Jag satt lugnt kvar och åt min lunch och tänkte att de fick ringa efter ett, precis som jag hade sagt. I och med att vi faktiskt har lunchstängt och att det står dels på vår hemsida, dels hör man det på meddelandet när man ringer och vi inte svarar, tycker jag att jag inte ska behöva passa telefonen även på lunchen. Även om jag oftast äter min lunch på kontoret, kan det hända att jag ändå går ut och äter eller gör något annat på min lunch. Det är trots allt min lediga tid.
 
Visst, de kanske chansade och hoppades att det ändå skulle finnas någon på kontoret som kunde svara. Fast om någon säger att det kommer vara lunchstängt mellan vissa tider och att man därför får ringa efter ett visst klockslag, borde man inte förstå att det antagligen inte är lönt att ringa förrän dess? Eller är det bara uppenbart i mina egna öron?


Dagens citat:

"Att ha en gåva är bra. Att vara en gåva är bättre. Alla är gåvor."
(Gil Fronsdal)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Min egen kiosk!

När jag var liten drömde jag bland annat om att bli lärare, författare, sångerska och skådespelerska. Aldrig i min vildaste fantasi hade jag kunnat föreställa mig att jag skulle bli kioskägare, men det blev jag;
 
 
 
Åtminstone under ett kurstillfälle på bokföringskursen. Ska bli spännande att se vad det kan bli härnäst. ;-) Jag hade inte klagat på en egen bokhandel eller ett förlag.
 
UPPDATERING: Det visade sig att "mitt" nästa företag blev en tygaffär. Inte lika upphetsande som en bokhandel eller förlag, men det var inte illa. Jag gillar ju att sy etc. Fast jag håller fortfarande tummarna för något av ovanstående företag. ;-)


Dagens citat:

"Alla resor har dolda destinationer, som resenären är omedveten om."
(Martin Buber)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Är ett namn verkligen bara ett namn?

I och med att jag inte har så mycket att säga om deckarpoddens elfte avsnitt - som handlar om bokmässan i Göteborg - gör jag inget inlägg av det. Däremot fick avsnitt tolv mig att fundera.
 
 
 
 
Till att börja med fick Emelie Schepp mig att reagera när de pratade om hur man kan hitta namn till sina karaktärer. Enligt henne är det bara att googla fram ett bra namn och sedan kan man använda det. Fast är det verkligen så enkelt?
 
När jag var yngre och satt och skrev på en berättelse som påminner lite om "VAKT", bläddrade jag i telefonkatalogen på jakt efter spännande efternamn att använda. Jag hittade ett och underrättade glatt min pappa om detta - han satt nämligen bredvid mig i soffan. Min glädje blev inte särskilt långvarig, för ganska snart förklarade pappa för mig att man inte kan ta vilka namn som helst. Vissa efternamn är speciella och kanske de enda av sitt slag. Han ansåg att jag skulle vara tvungen att fråga dessa personer först, annars fanns det risk för att de skulle känna sig uthängda och därför dra igång rättsliga processer mot mig.
 
 
 
Har man laglig rätt att göra så om någon använder ens speciella efternamn i en bok? Så här säger i alla fall namnlagen;
 
"Särskilt skydd för egenartade efternamn
20 §
Har någon förvärvat ett egenartat efternamn, får ett namn som lätt kan förväxlas med detta användas av någon annan endast om han eller hon enligt denna lag kan åberopa rätt till namnet eller om han eller hon eller släkten av ålder eller annars enligt ortens sed har burit det som tillnamn.

Ingen får obehörigen, till nackdel för den som har förvärvat ett egenartat efternamn, i näringsverksamhet använda en firma, ett varumärke eller ett annat kännetecken som lätt kan förväxlas med namnet. Med firma likställs beteckning för stiftelse, ideell förening eller därmed jämförlig sammanslutning.

Ett efternamn skall anses som egenartat, om det är ägnat att utmärka tillhörigheten till en viss släkt."
 
 
 
Fast en bok är ju varken firma eller varumärke. Skulle det dock kunna räknas in i "annat kännetecken"? Jag försökte kolla i lagens förarbeten, men kunde inte hitta något om det. Det är möjligt att det bara var jag som missade det. Det även vissa regleringar i varumärkeslagen, men det passar inte heller inte in på en roman. Inte om namnet används i boken. Det är en annan fråga om man använder sig av en pseudonym som innehåller det där speciella efternamnet. Jag kunde inte heller hitta några rättsfall som handlade om just detta. Inte heller mina sökningar på nätet gav något resultat.
 
Vad är egentligen brukligt att göra? Hur skulle jag själv reagera om jag hade haft ett speciellt efternamn som någon använde i sin bok? För risken finns - precis som min pappa påpekade - att en person vars speciella efternamn förekommer i boken, kan känna sig utpekad. Och tänk ifall personen i boken är en mördare eller annat hemskt? Om man är den enda i Sverige som bär det efternamnet, är det ganska lätt för personer i ens omgivning att förknippa en med karaktären i boken.
 
Jag skulle nog föredra att först göra efterforskningar kring namnet som jag vill välja och se hur pass vanligt det är. Om det är väldigt ovanligt, tror jag nog att jag faktiskt skulle försöka komma i kontakt med den/de som bär efternamnet och fråga. Det känns som det mest artiga och ärliga. Fast är det så författare brukar gå tillväga?
 
Känner du till något om detta? Vad skulle du själv gjort?


Dagens citat:

"Livet är inget man ska 'klara av'."
(Birgitte Söndergaard)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det är med dessa som jag startar min dag - del 2

Sedan förra inlägget, har min "starta-dagen"spellista utökats med ytterligare låtar. Men oavsett vilket, tänkte jag presentera ytterligare fem av låtarna som finns på listan.
 
Pandoras "I won't look back"
Nu minns jag inte hur jag fick upp ögonen för Pandoras låtar, men jag har ett svagt minne av att det har att göra med min syslöjdslärare/klassföreståndare på  högstadiet (hon nämnde något om att hon hade designat kläderna som Pandora hade i Melodifestivalen det året). Nåväl, oavsett hur det än började, fanns låten I won't look back till hands när jag under en jobbig period på gymnasiet behövde den för att kunna gå vidare. Det känns som om jag blir lite starkare varje gång jag hör låten.
 
 
Fredrik Kempes "Vincero"
Om jag inte tar miste, spelas denna i Göta Kanal 2 och eftersom min syster hade en period då hon skulle se om den filmen om och om igen, var det oundvikligt att snappa upp ett och annat. Fredrik Kempes fantastiska operaröst ingjuter både styrka och glädje i mig, så det känns inte fel att börja dagen till denna mäktiga stämma.
 
Tina Turners "The best"
Lyssna gärna på eller läs låttexten till denna peppande låt. Det är som sagt aldrig fel att börja dagen med att höra att man är bäst. Dessutom får den mig att tänka tillbaka på studenten och min gymnasieklass. När vi skulle ha våra utsparkslekar, skulle varje klass göra en klassflagga. Så här såg vår ut:
 
 
 
Rikard Wolffs m.fl:s "Var beredd"
Trots att jag är 25 år, älskar jag fortfarande Lejonkungen, men till skillnad från när jag var liten, tycker jag mer om Scar än om Simba. Rikard Wolffs prestation är enastående! Den här har därför blivit en av mina favoritlåtar.
 
Hans Zimmers "Drink up me hearties yoho"
Ända sedan jag såg första Pirates-filmen har jag varit fast och smått förälskad i Captain Jack Sparrow. Dock anser jag att de borde ha satt punkt efter tredje filmen. Drink up me hearties yoho fyller mig med energi och gör mig lika glad varje gång jag hör den. :-)
 


Dagens citat:

"Ju mer du eftertraktar någonting, desto troligare är det att du förlorar det."
(Eileen Caddy)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Utan nåd (Simon Kernick)

Uppläsare: Coach Bengtsson
 
"John Meron är en lyckligt gift tvåbarnspappa som aldrig har varit i trubbel. En dag får han ett telefonsamtal som kommer att förändra hans liv för evigt. Hans kompis Jack Calley, en uppåtsträvande advokat i storstan, skriker på hjälp i telefonluren. Medan Meron lyssnar blir Calley mördad. Hans sista ord till sin mördare är de två första raderna i Merons adress.

Förvirrad och skräckslagen lyckas Meron samla ihop sina barn och lämna huset. I sista sekunden. Inom ett par minuter stannar en bil utanför huset och tre män stiger ur. De har kommit för att hämta honom. Han är jagad och har ingen aning om varför.

Samtidigt saknas hans fru och det ligger en oidentifierad kropp på hennes kontor. Polisen jagar nu Meron för mord och hans liv har förvandlats till ett helvete."
 
 
Utan nåd är en helt okej deckare/thriller med en hel del vändningar, så man kan inte med rättvisa påstå att det här är en förutsägbar historia. Kanske var det lite för många vändningar, för mot slutet kände jag mig bara matt.
 
Däremot sänkte Simon Kernick berättelsen genom dels upprepningar (läsaren behöver inte få höra samma sak tre gånger, bara för att andra karaktärer blir informerade om vad som hänt), dels att han gång på gång skrev läsaren på näsan. Jag vet att det inte alltid är lätt att veta hur mycket man ska tala om för läsaren, men ibland är det okej att lämna saker och ting underförstått. Som författare måste man våga lita på sina läsare och deras förmåga att dra sina egna slutsatser.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Halmstads bibliotek.


Dagens citat:

"Hat upprör aldrig genom hat. Hat upprör endast genom kärlek."
(Buddha)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tips på hur man ska rensa porerna?

Jag hoppas att jag inte är ensam om detta "problem" och ännu mer hoppas jag på att du kan hjälpa mig. Min näsa är full av svarta pormaskar. Det är en av anledningarna till att jag inte är så förtjust i att ta en närmare titt på mig själv.
 
Jag har testat lite olika saker för att försöka bli av med dessa ... snyggingar. Bland annat köpte jag hem Neutrogenas "Visibly clear blackhead eliminating" och använde den ett tag, utan att kunna skönja något särskilt märkbart resultat. Nu senast försökte jag mig på att göra ett eget pormaskplåster genom att blanda gelatinpulver och mjölk som man sedan värmer i mikron och därefter smetar på sig. Jag testade detta två gånger och som bäst fick jag kanske bort sammanlagt en pormask. Med andra ord tvingades jag genomlida den otrevliga lukt som varm mjölk utgör i mina näsborrar, helt i onödan! Vilket slöseri med tid.
 
Därför vänder jag mig till dig; jag sitter på mina bara knän och ser på dig med valpögon. Har du möjligtvis ett tips på hur jag ska bära mig åt för att bli pormaskfri? Jag tar tacksamt emot samtliga förslag!


Dagens citat:

"Livet är kärlek och kärlek är livet."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vissa saker går inte att översätta

När Kvantum sålde ut några badartiklar, fastnade jag för en burk med badsalt och köpte den. Dock visade det sig att det inte blir något skum utav detta salt (vilket jag är van vid att det blir).
 
 
 
Nåväl, det är väl i och för sig inte hela världen. Jag upptäckte även detta när jag tog mig en närmare titt på burken;
 
 
 
Jag antar att vissa saker helt enkelt inte går att översätta. Eller så var översättaren helt enkelt lite lat. Vad vet jag ..?


Dagens citat:

"Uppvaknandet är ett fallskärmshopp från drömmen."
(Tomas Tranströmer)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Fantasins för- och nackdelar

Vilken tur att jag lyssnade på Sofie Sarenbrants och Emelie Schepps tionde avsnitt av deckarpodden! Nu behöver jag inte längre känna mig så ensam när fantasin skenar iväg - vilket var ämnet i avsnittet som de hade döpt till "Deckarskalle".
 
 
Jag vill inte påstå att jag har en deckarskalle, men jag kan hålla med om att min hjärna arbetar jämt och ständigt och att minsta lilla händelse eller intryck kan bli en idé till en novell (eller roman). Det hände mig faktiskt nyligen när jag spelade Wordfeud mot en slumpvis utvald (och för mig okänd) motspelare. Jag ska försöka ta mig tid att få ihop den berättelsen.
 
 
Att ha det så kan vara både bra och dåligt. Det negativa är att man, som tjejerna också påpekar, aldrig är riktigt ledig. Hela tiden jobbar hjärnan och ibland kan det vara svårt att koncentrera sig på saker och ting. Jag kan bli irriterad/frustrerad om jag får en kanonidé, men inte har möjlighet att skriva ned den just då. Fast om man ska se positivt på det hela, behöver man inte oroa sig för att ha tråkigt i och med att fantasin kan underhålla en (och ibland även skrämma upp en). :-) Exempelvis kan alla möjliga sorters scenarion spelas upp i huvudet om man upptäcker en man på tåget som sitter och stirrar intensivt på en (vilket faktiskt har hänt mig!).


Dagens citat:

"När du slutar söka efter det du förlorat, då ser du tydligare det du har."
(Karen Salmansohn)


Ha det så bra!
Fantasikramar
Jessie

Stjärneklok (Ann-Charlotte Alverfors)

"På Vintergatan i en svensk småstad bor Mea och sonen Tryggve. Tryggve som är 47 år, hemmason och begravningsentreprenör, är en drömmare som i sitt troskyldiga pojkhjärta bär en längtan efter kärlek och frihet.

Med en moderskärlek som är totalitär och skoningslös försöker Mea kontrollera Tryggves liv. Hon lyckas nästan, tills plötsligt en dag då kärlekens nåd uppenbarar sig. Den kommer med den vackra Hanna som med mod och gåtfull styrka uppmanar Tryggve till uppror. Hans liv förvandlas, blir som ett äventyr där pojkdrömmar och kärlekslängtan förverkligas. En kärlekslängtan som kräver sin tribut av grymhet och död."
 
 
 
Bit för bit lägger Ann-Charlotte Alverfors pusslet som Stjärneklok utgör. Poetiskt bygger hon upp förväntningar och min hjärna arbetade febrilt med att försöka förutsäga vad som komma skulle; skulle Tryggve lyckas slita sig loss eller skulle Mea vinna detta smutsiga spel?
 
Därför är det med viss besvikelse som jag konstaterar att berättelsen mot slutet blev en aning förvirrande, innan den återigen tycktes återfå balansen. Jag hade gärna sett ett lite annorlunda slut, men det är min personliga åsikt.
 
Som helhet var Stjärneklok en okej berättelse, men som tyvärr emellanåt blev en smula för flummig och förvirrande. Dök den där Hanna verkligen upp varje gång eller var det så att Tryggve fantiserade ibland?
 
Det här exemplaret har jag fått.


Dagens citat:

"Ingen är en större slav än den som anser sig vara fri utan att vara det."
(Goethe)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tidsbegränsad flykt

Vi har nyligen fått ännu ett tillskott i den brädspelssamling som sakta men säkert håller på att växa fram hemma hos oss;
 
 
 
Spelet heter Escape - The curse of the temple och går ut på att man ska ta sig ut från ett tempel på tio (verkliga) minuter.  För att hålla koll på denna tid, finns det en skiva som man kan lyssna på. Nu tänker du att det kanske inte är särskilt svårt, men det finns naturligtvis regler kring denna flykt.
 
 
 
Man har fem tärningar till sitt förfogande och för att få upptäcka ett nytt rum måste man slå två gröna gubbar. För att sedan kunna ta sig in i rummet, behöver man de två tärningar som anges i ena hörnet (i rummet ovan behöver man två gröna gubbar). Om man får svart mask på sin tärning, får man inte slå om den förrän man lyckats få en gul mask. Spelet inleds med en samling smaragder och man får inte lämna templet förrän man först och främst hittar utgången, men när man väl gjort det måste man slå lika många blå nycklar som det finns smaragder samt ytterligare en blå nyckel. Det finns sätt att bli av med dessa smaragder - rummet ovan är ett sådant exempel.
 
 
Det finns ytterligare småregler som komplicerar det hela, såsom gonggongen och förbannelser, men jag ska inte tråka ut dig med att lista upp allt detta. Däremot kan jag konstatera att det är ett väldigt roligt, men stressigt spel. Nu har visserligen jag och älsklingen lyckats ta oss ut ur templet varje gång, men ibland har det varit på håret.
 
Jag kan verkligen rekommendera det här spelet, men om du är lättskrämd borde du nog ha någon att hålla i handen. Skivan kan vara lite läskig att lyssna på. ;-)
 
 
Om du är intresserad av att få veta mer om spelet, kan du se informationsvideon nedan;
 


Dagens citat:

"De bästa egenskaperna i vår natur kan, likt daggen på frukten, bevaras endast genom den mest varsamma hantering."
(Henry David Thoreau)


Ha det så bra!
Flyktiga kramar
Jessie

Falsk okändhet

Kanske har jag vid något tillfälle redan tagit upp detta här på bloggen och om så är fallet, hoppas jag att du har överseende med att jag "tjatar" om det igen.
 
Pseudonym.
 
Jag kan givetvis förstå tanken med en pseudonym och varför man använder det - exempelvis om man lever i en diktatur och inte vill att ens verkliga identitet ska förknippas med den bok man skrivit, för boken är kanske kritisk mot samhället och regimen. Jag respekterar om någon väljer att använda pseudonym. Vad jag dock har svårt att begripa är varför man väljer att skriva under annat namn när alla ändå redan vet vem man är?
 
 
I vissa fall har det säkert inte varit meningen att den verkliga identiteten ska komma ut, men i andra fall handlar det om en känd författare som medvetet går ut med att denne skriver under annat namn. Ta Nora Roberts som exempel. På omslaget till boken Mord med guldkant som står i min hylla, står det: "Nora Roberts skriver som J.D. Robb". Kanske har det tillkommit i efterhand vid översättningen och inte alls varit författarens ursprungliga avsikt, fast det tror jag inte. Om författaren medvetet går ut med att den skriver under annat namn - varför göra det? Varför skriver denne inte under sitt vanliga namn? Pseudonym är i det fallet fullständigt onödigt.
 
Visst kan det finnas berättigade anledningar till att dölja sin verkliga identitet. Men om man inte har sådana anledningar, varför gör man ändå det? Handlar det om att man inte vågar stå för det man skriver? Om det förhåller sig så, borde man nog fundera på ifall man överhuvudtaget ska skriva det man skriver. I mina ögon är det fegt att inte våga stå för det man skriver (utom i fall som exemplet ovan, avseende diktaturer), fast det är som sagt endast min egen åsikt.
 
Vad tycker du själv?


Dagens citat:

"Vad som är rätt för en person, behöver inte vara det för en annan."
(Eileen Caddy)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Vår egen lille Sheldon

Sedan några år tillbaka, har jag och älsklingen följt serien The Big Bang Theory. Kanal 5 brukar visa nya avsnitt varje tisdagskväll (fast nu när Telia har tagit bort Kanal 5 från vårt utbud, får vi se på det på Kanal 5 Play istället). Dock tror jag att ninjan har sett för mycket på denna roliga serie. När Cherry var här och hälsade på, insåg vi att han har tagit efter Sheldon Cooper för mycket. Framför allt när det gäller sittplats.
 
Om du har sett serien, förstår du nog vad jag menar. Om inte, föreslår jag att du ser klippet nedan.
 
 
Intet ont anande satte sig Cherry i den hörna där ninjan (och ibland även fåntratten) brukar ligga. Först såg ninjan lite småsurt på henne. Sedan hoppade han upp och skulle prompt tränga sig in mellan armstödet och Cherry. När hon inte flyttade nämnvärt på sig, försökte han med en ny taktik. Han lade sig helt enkelt på andra sidan om henne och försökte tränga ut henne från soffan, bit för bit.
 
Ninjan kan vara envis om han vill, men om jag ska vara ärlig tror jag nog allt att Cherry vann den här striden. Fast vi får se hur det blir nästa gång - ninjan kommer kanske sätta en annan (antagligen ondskefull) plan i verket om den här situationen uppstår igen. Det skulle inte förvåna mig. Den som lever får se.


Dagens citat:

"Smärtan du känner i dag, kommer att vara styrkan du känner i morgon."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Blir aldrig densamma igen

Vem har inte hört Bryan Adams låt (Everything I do) I do it for you? Om du mot förmodan inte har hört den, kan du göra det här:
 
 
Jag har alltid tyckt att den är fin och har blivit berörd av låten. Fast nu kan jag inte längre höra den. Inte efter att ha sett avsnittet av Family Guy där bebisen Stewie gör en "cover". Efter det avsnittet ser jag bara Stewie framför mig varje gång jag hör låten. :-( Och det är ingen behaglig bild.
 
På sätt och vis är det intressant hur något sådant kan få en att förknippa en låt med något annat än vad man gjorde från början. Jag menar, borde inte det man förknippade den med från början vara djupare betingat än det nya? Hur som helst hoppas jag att Stewie med tiden kan blekna bort så att jag återigen kan få njuta av Bryan Adams.
 
Har du inte sett covern? Du hittar den här, men jag varnar dig; du ser den på egen risk.


Dagens citat:

"Du kanske inte ser det nu, men svårigheten du går igenom kommer att stärka dig. Ditt hjärta kommer att växa sig klokare och din själ starkare. "
(Jack Kornfield)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Om att vara debutant

Deckarpoddens nionde avsnitt handlar om när man debuterar som författare och Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp diskuterar bland annat höga förväntningar och när det är okej att ge bort sin bok.
 
 
Jag är kluven kring huruvida jag själv kan säga att jag har debuterat eller ej. Jag och Hanan skrev förvisso en bok som blev upptryckt, fast den blev aldrig utgiven. Inte på riktigt. Jag har därför inte fått uppleva en "riktig" utgivning och allt vad det innebär. Fast mina förväntningar på en (eventuellt) kommande förlagsutgivning har för länge sedan filats ned. När jag var yngre trodde jag att det skulle vara en dans på rosor och om man var bra, skulle man kunna leva på skrivandet. Visst kan vissa leva på sitt skrivande, men det är långt ifrån alla - oavsett hur duktiga de är. Med tiden har jag också förstått att marknadsföring kan vara svårt och att det inte alltid är så enkelt att nå ut till läsare. Kort sagt kan man väl säga att jag knappast har en glittrande bild av författandet och att bli utgiven.
 
Så var det där med när det är okej eller inte okej att ge bort sin bok. Innan jag tog mig i kragen och rättade min och Hanans bok från stavfel, hade jag inte riktigt det problemet. I ärlighetens namn skämdes jag ganska mycket över den, för jag kunde (och kan fortfarande) inte förstå hur vi och vår handledare kunde undgå att upptäcka alla dessa fel? Efter rättningen tycker jag att den faktiskt är en helt okej bok. Givetvis har jag utvecklats i mitt skrivande sedan den skrevs, men om man tänker på vilken nivå jag befann mig på på den tiden, är resultatet helt okej.
 
 
 
Fast frågan återstår; när är det okej att ge bort sin bok? Jag vet faktiskt inte. Jag som inte gillar att skryta, har sedan rättningen tampats lite med den frågan. Jag var på väg att skicka ett exemplar till en författare som jag haft kontakt med, men valde till slut att inte göra det. Jag var rädd för att denne skulle tycka att jag skröt och dessutom; skulle personen tycka om att få en bok som denne inte efterfrågat? Personen har väl annat att göra än att läsa en bok som jag är medförfattare till ..?
 
Hur skulle jag själv reagera om jag fick en bok, bara sådär? Det är svårt att säga så här hypotetiskt, men jag tror ändå att jag skulle bli glad - tänk att författaren har valt ut mig till att få läsa dennes bok! Fast det är bara som det känns nu. Jag känner kanske på ett annat sätt imorgon.
 
Det är knepigt var gränsen går för när det är okej eller inte. Vad tycker du själv?


Dagens citat:

"Förlåt dem, de vet inte vad de gör."
(Jesus)


Ha det så bra!
Debuterande kramar
Jessie

Fallhöjd (Nick Hornby)

Uppläsare: Gunnel Fred och Johan Ulveson
 
"Taket på Hopparnas Hus en nyårsafton. Det är norra Londons populäraste plats att begå självmord på, men fyra främlingar upptäcker att det där med att ta sitt liv inte är så enkelt när man blir avbruten hela tiden.Det är den alltid lika solbrända TV-personligheten Martin som tyckte han hade allt men som sumpade rubbet. Det är Maureen som ständigt plågas av att hennes handikappade son aldrig lyckats lära sig tala eller gå. Det är ministerdottern Jess som är alldeles galen av hjärtesorg, ensamhet och ungdomlig ångest, för att inte tala om stora mängder öl och Bacardi. Och det är pizzabudet JJ, en lång cool amerikan som skulle bli rockstjärna men aldrig lyckades.Det är fyra främlingar som snart upptäcker att de har ännu mindre gemensamt än de trodde..."
 
 
 
I mina ögon är Fallhöjd både tragisk och humoristisk. Nick Hornby försöker här på ett lättsamt sätt och med ett enkelt språk - dock med lite väl många svordomar - behandla ett så tungt och dystert ämne som självmord. I slutändan lyckas Hornby inge hopp i mig med denna lättsmälta roman, även om han ett flertal gånger balanserar på gränsen till tramsighet.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Falkenbergs bibliotek.


Dagens citat:

"Jag har levt merparten av mitt liv. Jag har mindre framför mig än bakom mig. Antingen blir man morbid eller så säger man: Från och med nu kommer alla upplevelser att bli mycket rikare, eftersom de är begränsade."
(Sting)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Påskfina Falkenberg

Minns du att jag i julas berättade om att Falkenberg julsmyckats så himla fint? Nu till påsk vill kommunen inte vara sämre och har lyckats åstadkomma detta:
 
 
 
Jag minns inte att de dekorerade på det här sättet till förra påsken, fast jag kan självklart minnas fel. Hur som helst vill jag med detta inlägg önska dig en riktigt glad påsk. :-)


Dagens citat:

"När vi litar på att vi är havet, då är vi inte längre rädda för vågorna."
(Sayadaw U. Pandita)


Ha det så bra!
Påskiga kramar
Jessie

Porträttbildsfotografering

När Cherry ändå var nere i Falkenberg och gjorde stan osäker, ställde hon gärna upp på att ta en porträttbild på mig som jag kan skicka in till förlaget ihop med min presentation. Jag har inte kommit någonstans på min författarpresentation, men jag tar en sak i taget. Dock kommer jag inte skicka in något förrän jag fått läsa avtalet. Det skulle kommit i förra veckan, men i skrivande stund har det ännu inte kommit.
 
Jag är fortfarande nervös och vet inte riktigt vad som är viktigt att veta om mig. Fast jag kommer säkert komma på något. Det gäller bara att slå bort tanken på att det kommer vara rätt många som ska läsa den där presentationen ...
 
Cherry lyckades ta en extremt sexig bild på mig när vi var ute på promenad:
 
 
 
Jag känner redan på mig att mitt snygga nylle kommer göra dundersuccé i antologin! Tror du att förlaget kommer tycka detsamma? ;-D


Dagens citat:

"Töm ditt sinne på framtid och förflutet, så att det kan fyllas av nuet."
(Steve Taylor)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nutellacheesecake

Innan Cherry kom för att besöka mig, hade vi i förväg bestämt att vi skulle baka något. Eftersom Cherry var sugen på Nutellacheesecake, fick det bli det.
 
 
I och för sig var det Cherry som gjorde det mesta av jobbet (jag behövde fixa middagen vi skulle ha), men jag var ändå med på ett litet hörn! Den är inte alls svår att göra och det går relativt snabbt. Annat positivt är att det inte är särskilt många ingredienser att hålla reda på.
 
Vi struntade i att rosta hasselnötterna, utan nöjde oss med att endast hacka dem och stö över dessa när kakan var klar. Digestivekexen krossade vi direkt i paketet med kötthammaren/-yxan här hemma.
 
 
Cherry gick ordentligt lös på kexen med hammaren/yxan. Vem behöver betala för terapi för sin ilska när man kan krossa digestivekex?
 
 
 
Kakan är väldigt mättande med otroligt god! Den kommer jag nog göra snart igen, fast då ska jag försöka göra egen raw nutella. Ska bli intressant att se hur den smakar då.


Dagens citat:

"Allt och alla du någonsin har förlorat förblir levande och närvarande i ditt hjärta."
(Jack Kornfield)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!