Jessicas grotta

Den lilla ekonomen inom mig

Just nu sitter jag med "tappad haka" och vilt uppspärrade ögon. Okej, kanske inte bokstavligt talat (fast det skulle nog se rätt festligt ut), men likväl bildligt.
 
Jag avskyr allt vad matematik och ekonomi heter. En drivkraft till att jag valde att gå samhällsprogrammet på gymnasiet var för att jag inte skulle behöva räkna särskilt mycket matte (haha! Se hur bra det gick ...). En annan - och mycket väsentlig - anledning var att det vid den tiden endast var Öresundsgymnasiet i Malmö (som sedan slogs ihop med Pauliskolan och blev Pauli Gymnasium) som erbjöd ett program (samhällsprogrammet) med juridisk inriktning. Fast om man bortser från det, var matematiken en anledning till att jag inte ville bli naturvetare.
 
Bara för att jag i princip alltid har haft ganska lätt för matematik, har personer i min omgivning alltid trott att jag tycker att det är kul. Helt fel! Visst, en gång i tiden tyckte jag att det var kul, men från och med andra klass tyckte jag inte längre om matten. Anledningen? Vid något tillfälle hade jag räknat fler uppgifter i boken än vad vi hade i hemläxa och stolt berättade jag detta för en tjej som i första klass hade varit min bästa vän. Hon gick sedan och skvallrade för vår lärare, som därefter ropade fram mig och skällde ut mig inför hela klassen. Jag begrep väl att jag bara skulle räkna så långt som hon sagt? När min pappa konfronterade henne med detta under ett utvecklingssamtal, nekade hon helt och hållet. Varför skulle hon ha skällt ut mig? Det var ju klart att man fick räkna så långt man ville i boken och om någon elev gjorde det, var detta något hon skulle uppmuntra. Eftersom mina föräldrar uppfostrat mig till att respektera vuxna och inte avbryta dem, satt jag tyst under det samtalet. Fast jag blängde ilsket på henne. Jag visste att hon satt och ljög för min pappa därför att hon var lite rädd för honom. Han hade tidigare skällt ut henne när hon behandlat min syster illa utan anledning. Som tur var trodde min pappa mer på mig än på läraren, men dessvärre var skadan redan skedd.
 
 
 
Alltså var det med smått motstånd som jag mottog informationen från min nuvarande chef om att hon vill att jag med tiden tar över bokföringen från den revisor som vi har nu. Samma inställning hade jag till att börja på en bokföringskurs för att kunna ta över bokföringen. Fast vet du vad? Jag tror faktiskt att jag börjar tycka att det är kul ... Jag vet hur knäppt det låter - åtminstone för att komma från mig! Jag trodde knappt själv mina öron (även om jag bara tänkte det för mig själv) när jag insåg vid tredje kurstillfället att jag började tycka att det var lite roligt och intressant.
 
Vart är världen på väg ..?


Dagens citat:

"Med överflödig rikedom kan man bara köpa överflödigheter."
(Henry David Thoreau)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Taggar: bokföring, bokföringskurs;
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar:
1 ♥ Evahle.se - en blogg om psykisk hälsa ♥
skriven :

Jag avskyr också matte... :/