Den allvarsamma leken (Hjalmar Söderberg)
Uppläsare: Krister Henriksson
"'Mig får du älska på ett hedniskt vis!' säger Lydia Stille till Arvid Stjärnblom. En gång var hon den oskyldiga flickan han hade kysst bakom syrenhäckarna. Nu är hon gift, liksom han själv, men när slumpen sammanför dem efter tio år flammar deras känslor för varandra upp. Och nu är hon en mogen, självständig kvinna som vågar bejaka lidelsens krav, med konsekvenser som han först bara anar. Den allvarsamma leken är en roman om kärleken, om illusionen och resignationen, samtidigt som den ekar av världshändelserna i det idylliska tidiga 1900-talets Stockholm."
Här och där tappade jag koncentrationen när jag lyssnade på Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken, men det gick ganska lätt att komma in i handlingen igen. Fast jag ska inte förneka att boken kräver uppmärksamhet från läsaren, så det gäller att inte ha tankarna på annat när man läser.
Vad tyckte jag då om Den allvarsamma leken? I ärlighetens namn kände jag mig mest uttråkad när jag lyssnade på den. Efter att ha läst om bokens handling, hade jag förväntat mig något mer. Mer spänning. För mig blev karaktärerna aldrig riktigt levande, utan det kändes mest som rena rama redogörelser. Hjalmar Söderberg lyckades inte ens göra mig arg på Lydia för hennes tämligen vårdslösa beteende. Kanske hade den fungerat bättre som vanlig läsning?
Det här ljudboksexemplaret har jag lyssnat på genom Storytel.
Dagens citat:
"Allting har sin skönhet, men alla ser den inte."
(Konfucius)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie