Nykterism provocerar

På planet från Tromsö till Svalbard, pratade jag med en av de andra expeditionsdeltagarna om att jag inte dricker alkohol och hur omgivningen reagerar på det. Det samtalet fick mig att fundera vidare.
 
Genom åren har jag provat en hel del alkoholsorter (punsch, öl, snaps, vin, drinkar m.m.). Oavsett vilken alkoholhaltig dryck jag dricker, känner jag endast en och samma smak och den smaken tycker jag inte om. Därför bestämde jag mig 2007 eller 2008 för att inte fortsätta testa. Nu fick det vara nog. Jag tycker helt enkelt inte om alkoholsmaken och varför då dricka något som jag inte tycker om?
 
 
Man kan tycka att andra borde respektera detta, men jag har mest upplevt det som att folk blir provocerade av att höra att jag inte dricker alkohol. Till en början fick jag höra dels en maaassa tjat om att jag borde testa "bara denna" och "bara denna", dels ifrågasättande av mitt val, såsom att eftersom alkohol inte smakar något kan jag omöjligt säga att jag inte tycker om alkohol. Till och med inför mitt bröllop fick jag höra gnäll på grund av att vi inte skulle servera någon alkohol (för älsklingen tycker inte heller om den smaken).
 
Varför går man igång på det? Varför är det så svårt att acceptera att jag helt enkelt inte vill dricka alkohol? På vilket sätt skadar det andra? Det är ju inte så att jag förbjuder andra att dricka. Andra får gärna dricka, men jag avstår och det är ett val som jag står fast vid - oavsett hur mycket tjat och gnäll jag får höra.


Dagens citat:

"Skall ögat varsebliva färgerna, måste det först självt vara avklätt alla färger."
(Johannes Eckhart)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie
#1 - - Katten Jones:

Vi har ju en väldigt stark alkoholnorm i det här landet... Jag reflekterade inte riktigt över det förrän i gymnasiet då jag för första gången (som jag minns) träffade en nykterist i min egen ålder. Jag reagerade väl inte mycket mer än att jag frågade hur det kom sig och sen var det inte mycket mer med det. Däremot var det många som gick på hen och försökte övertala hen att smaka och " hur vet du att du inte gillar att vara full om du inte testat" och sådant. Det händer i stort sett varje gång det visar sig att någon är nykterist om man är i ett lite större sällskap. Det är liksom bara vissa anledningar som "räknas". Graviditet, fd missbruksproblem eller att personen kör brukar det vara som funkar. Fast även när de kommer till alternativ två och tre kan det vara lite si och så beroende på sällskapet. Rätt obehagligt när man börjar fundera på det faktiskt. I många alkoholrelaterade sammanhang så förekommer det mycket hets. Det är lite prestige att kunna dricka mer än alla andra på något sätt. Alkoholkultur.

Som du förstår så dricker jag själv alkohol. Jag tycker om smaken på både öl och vin, flertalet drinkar, whisky och annat. Jag tycker också om känslan, det ska inte förnekas även om det låter illa när man säger så. Men jag tycker att det är viktigt att ifrågasätta och fundera över den kultur och norm som finns. Jag tycker att det är väldigt viktigt att respektera och acceptera att alla inte gör samma val eller tycker om samma saker. Risken att det finns de som dricker för att de inte orkar gå emot normen trots att de hellre velat låta bli finns ju och det tycker jag inte alls känns bra.

Svar: Jag respekterar att du dricker och tycker om alkohol. Det får du gärna göra. :-) Ibland önskar jag själv att jag tyckte om det, för vid vissa tillfällen hade det varit roligare om man hade kunnat dricka något festligare än vatten eller saft ...
Men det är nog som du säger om det här med alkoholkultur. Det är ganska skrämmande när man tänker efter. Denna hets driver ju folk till att göra saker de inte vill och i slutändan kan det sluta riktigt dåligt. Usch.

Jag hoppas att det i framtiden visas mer respekt för de som inte följer normen. Precis som exempelvis du har rätt att dricka alkohol när du känner för det, har jag lika stor rätt att avstå. Det är konstigt att det inte är en självklarhet för alla :-(
Jessica