Daisypath Anniversary tickers

När skriver man som bäst?

En annan sak som Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp tog upp i deckarpoddens sjunde avsnitt var när på dygnet man skriver som bäst.
 
Jag har funderat så det knakat, men har slutligen kommit fram till att jag antagligen inte har någon särskild tidpunkt då jag skriver som bäst. Så länge jag har tillräckligt med inspiration och flyt kan jag skriva när som helst.
 
 
Fast det är ju klart, jag skulle kunna tänka mig att morgonen kan vara en bra tidpunkt - förutsatt att man har fått sova ordentligt under natten. Om man stiger upp när man är utvilad bör man ha ganska mycket energi och klar tankeverksamhet. Dock får var och en avgöra när det är morgon och när denna morgon slutar. Jag som absolut inte är en tidig morgonmänniska, går gärna upp efter klockan åtta på morgonen (på helgerna sover jag helst till minst nio). Därför tycker jag synd om mig själv (nåja, bara lite) som måste stiga upp kvart i sex på vardagarna, för att hinna till jobbet. Så tidigt skulle jag aldrig kunna sätta mig och skriva. Aldrig i livet. Om jag tvingades till det skulle jag antagligen avlida.


Dagens citat:

"Följ ditt väsen så tätt inpå livet det bara går och varje stund blir till en ny upptäckt."
(Henry David Thoreau)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När en flicka talar skånska

Den här "gamla" Stråhed-låten spelades ofta i min mammas skivspelare när jag växte upp, men det är först nu som jag har kommit att uppskatta den. När jag hör När en flicka talar skånska fylls jag av en känsla av hemtrevnad. Jag antar att vissa ränder aldrig går ur.
 
 
Jag faller lätt som en plätt för en Malmöflickas sätt
och en tös från Helsingborg är go' å drömma om
Ystadtösernas uttal är det grannaste jag vet
När hon pratar så kan jag sitta å lyssna i all oändlighet

När En Flicka Talar Skånska, ett språk som jag förstår
då känns det lite extra hur mitt hjärta slår
Stockholmskan är vacker, Göteborgskan har sin charm
men När En Flicka Talar Skånska är det nåt som gör mig så varm

Jag drog en spader madam och hon kom från Simrishamn
men en hjärter dam från Lund, hon har förtrollat mig
Flickorna ifrån Klippan har nåt tydligt mjukt och lent
å Kristianstadtösernas snack, det är så klingande å rent

När En Flicka Talar Skånska, ett språk som jag förstår
då känns det lite extra hur mitt hjärta slår
Stockholmskan är vacker, Göteborgskan har sin charm
men När En Flicka Talar Skånska är det nåt som gör mig så varm

I Landskrona å Eslöv mä, där faller jag på knä...

När En Flicka Talar Skånska, ett språk som jag förstår
då känns det lite extra hur mitt hjärta slår
Stockholmskan är vacker, Göteborgskan har sin charm
men När En Flicka Talar Skånska är det nåt som gör mig så varm


Dagens citat:

"Vart du än går, gå med hela ditt hjärta."
(Konfucius)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Offerrit (Johannes Källström)

Uppläsare: Anders Ekborg
 
"Tiderna är svåra. Industrin lägger ner och den lilla orten i skogen hotas av undergång. Svea, ortens kommunalråd, famlar efter halmstrån. Ett samarbete med bygdens förlorade son Oscar Vigelius, numera designer med världsrykte, ska gjuta nytt liv i näringslivet och mod i invånarna. Men Vigelius kommer inte ensam. I hans kölvatten följer ond bråd död, människor försvinner spårlöst och någonting illavarslande rör sig i det lilla samhället. Någonting alldeles under ytan. Kriminalkommissarie Owe Tycho kallas in, men det som börjar som en vanlig mordutredning förvandlas snart till en kaotisk kamp på liv och död. Owe står ansikte mot ansikte med nattsvarta krafter och i sin strävan att stoppa dem ställs han inför ett till synes omöjligt val. Offerrit är en berättelse om gott och ont, om människans bräcklighet, och frågan om vad i livet som är värt att ge upp allt för."
 
 
Det här är antagligen den första skräckberättelse som jag verkligen har känt har passat in i genren. Visserligen blev det emellanåt lite för övernaturligt för min smak och jag blev inte heller så pass skrämd att jag var tvungen att "ha lampan tänd" när jag lyssnade, men på det hela taget tyckte jag att Johannes Källström har lyckats bra med Offerrit. Språket flyter på bra och även om han gärna hade fått stryka lite till (däribland onödiga upprepningar), finns det ett driv framåt.
 
Jag läser gärna mer av Johannes Källström.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Halmstads bibliotek.


Dagens citat:

"Om det inte borde vara som det är, då hade det inte varit som det är."
(Ajahn Chah)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bokryggspoesi

När Lottens bokblogg skrev att hon hade åstadkommit lite bokryggspoesi med sina böcker (och självklart presenterat sin poesi i inlägget), blev jag inspirerad att försöka mig på något liknande. Jag lyckades med dessa tre;
 
 
Dödligt villospår,
begravt i glömska,
i skydd av mörkret,
till dess din vrede upphör.
 
 
 
Skuggor från det förflutna,
i mördarens rum.
Dolda hemligheter,
när mörkret faller.
 
 
 
Bilden av pappa;
rymmaren.
som James Dean, fast snyggare.
greven av Montecristo.
 
Det här var faktiskt kul, så det är inte omöjligt att du får se mer av den här varan i framtiden.
 


Dagens citat:

"Den som en gång upplevt belåtenheten som kommer ur att helt enkelt vara belåten, kommer aldrig mer vara annat än belåten."
(Lao Zi)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det är inte lika kul i verkligheten som det ser ut

Man kan inte påstå att mitt första möte med den italienska huvudstaden var alldeles angenäm, för när vi väl klivit av planet och fått tag i vårt bagage, bar det av till hotellet i en så kallad "shuttle bus". Under den resan trodde jag allvarligt talat att vi skulle dö. Tydligen visar Roms hastighetsskyltar minimihastighet och på de allra mest trånga smågator är det plattan i mattan som gäller. Fast till min lycka överlevde vi!
 
När jag ser på videon nedan återvänder jag i tanken till kvällen ovan och oavsett hur mycket skratt som än hörs i videon, är det INTE roligt! Fast vissa tycker kanske om att ha hjärtat i halsgropen medan hjärtat slår i vild panik ...
 
 
 


Dagens citat:

"En gnista sanning kan bränna ner ett berg av lögner."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Tankar kring omfånget

När jag lyssnade på det sjunde avsnittet av deckarpodden - som döpts till "Den ångestladdade skrivprocessen" - började jag fundera kring mitt eget skrivande och däribland mina tankar kring omfånget.
 
 
Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp pratade bland annat kring ifall de tänker i sidantal eller tecken när de skriver. Bland de skrivbloggar som jag följer, verkar tecken vara det vanligaste tänket. För mig var det tvärtom när jag var yngre: då var det viktigt att varje kapitel bestod av så många sidor som möjligt (det var åtminstone så jag tänkte när jag i tioårsåldern påbörjade mitt första romanprojekt som jag dock aldrig avslutade).
 
Nu säger jag inte att något av tänken är rätt eller fel, men spelar det egentligen roll hur många sidor eller tecken ens berättelse består av? Är det verkligen det som är det viktiga? Är det inte bättre att fokusera på själva innehållet och hur väl man lyckas förmedla sin berättelse? I min värld är risken stor att man antingen fyller berättelsen med onödig utfyllnad eller styckar den för mycket för att nå ett visst antal tecken eller sidor. För mig är inte exempelvis 600 sidor ett bevis på att boken är bra. Jag anser att kvalitet går före kvantitet. Fast å andra sidan vet jag inte hur förlagen resonerar och tråkigt nog måste man oftast anpassa sig till dem och deras tänk ...
 
Vad tycker du själv? Det skulle vara intressant att höra dina åsikter om saken.


Dagens citat:

"Jag vet att vi kan leva i morgon, men jag tycker inte vi ska vänta."
(Laleh)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det sällsamma fallet Benjamin Button (F. Scott Fitzgerald)

Benjamin Button lever ett liv som är olikt alla andras - han föds som gammal gubbe och istället för att åldras som vanligt folk, blir han bara yngre och yngre med åren.
 
Det var ett tag sedan jag såg filmen Benjamin Buttons otroliga liv, där Brad Pitt spelar huvudrollen som Benjamin Button, men såvitt jag minns tyckte jag om filmen och berördes av den. Därför var mina förväntningar på den här novellen stora.
 
 
Tråkigt nog föll de platt till golvet och jag kan lugnt konstatera att Det sällsamma fallet Benjamin Button inte alls är något för mig. För att vara ärlig tyckte jag att Benjamin Button rent ut sagt var vidrig emellanåt och inte alls som den Benjamin de framställde i filmen. I filmen var han sympatisk (om jag inte är helt ute och cyklar?).
 
Dessutom: var tog alla kvinnor vägen? Uppenbarligen måste Benjamins mamma ha varit på sjukhuset när han föddes, men den enda gången då hon överhuvudtaget nämndes var när pappan frågade läkaren om hon var okej och tydligen var hon det. Men i övrigt existerade hon inte.
 
Nej, jag rekommenderar dig hellre att se filmen. Den var mer intressant och hade en huvudkaraktär som man kunde tycka om.
 
Det här e-novellsexemplaret har jag läst i Mofibos app.


Dagens citat:

"Att vara medveten om en enda brist hos dig själv är bättre än att vara medveten om tusen hos någon annan."
(Dalai lama)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Om att nästan bli kidnappad

Genom tågfönstret kunde jag äntligen se havet - något som jag inte kunnat under den mörka vintern. Till slut började mörkret ge vika och insikten om detta fyllde mig med glädje och irritationen från dagens arbetsdag rann långsamt av mig.
 
När tåget en stund senare stannade vid "min" station, klev jag gäspande av och följde efter horden av kvällströtta pendlare som var på väg till bussen som gick in till stan.
 
Medan ljudboken, som jag för tillfället lyssnade på, strömmade ur hörlurarnas öronpluggar, stämplade jag mitt pendlarkort samtidigt som jag artigt hälsade på busschauffören. Därefter vandrade min blick runt bland de passagerare som hunnit sätta sig, tills jag hittade en ledig plats nästan längst bak. Knappt hade jag hunnit sätta mig förrän en något äldre kvinna bänkade sig snett mittemot mig.
 
Under hela färden in till stan såg jag ut i det mörka och försökte låta bli att snegla på kvinnan mittemot när hon halvviskande pillade med sin telefon. Tur att bussresan bara var runt sju minuter!
 
 
 
Nästan samtliga passagerare steg av vid Stortorget och när bussen sedan fortsatte till ändhållplatsen, var vi bara tre stycken kvar; jag, en ung kille samt den halvtokiga kvinnan mittemot mig.
 
Smidigt och elegant gled bussen in till hållplatsen och stannade. Småseg i kroppen reste jag mig och ställde mig vid den bakersta dörren tillsammans med de andra två. Vi väntade. Och väntade. Och väntade ...
 
När ingenting hade hänt på en stund, tittade vi tre bort mot chauffören och jag var säker på att vi fick ögonkontakt med honom - fast det hände fortfarande ingenting! Det började krypa i kroppen på mig och jag funderade på om jag skulle ropa till chauffören.
 
"Ursäkta!" Den unge killen hann före mig och då tycktes chauffören vakna som ur en trans.
 
"Förlåt mig, jag trodde att bussen var tom."
 
Med ens gled dörrarna upp och jag kunde äntligen andas frihet igen.


Dagens citat:

"Tålamod är visdomens följeslagare."
(Augustinus)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Konsten att sälja sig

När jag lyssnade på Sofie Sarenbrants och Emelie Schepps sjätte avsnitt av deckarpodden, kom jag att börja fundera på det här med hur viktigt det är att sälja sitt varumärke när man är författare.
 
 
Hur går man egentligen tillväga? Jag har insett att jag själv är rätt dålig på det där, även om jag i och för sig inte har särskilt mycket att visa upp på min skrivblogg och hemsida. Mitt problem är att varje gång jag ska försöka göra reklam för mig själv, känns det som om jag skryter och jag hatar att skryta. Med andra ord behöver jag försöka komma över den känslan.
 
Fast jag antar att det inte räcker med att bara sprida information om sig själv. Eller? Jag känner mig ganska vilsen på det här området och vet inte alls hur man ska göra.
 
Har du några tips på hur man bäst bygger upp och säljer sitt varumärke? :-)


Dagens citat:

"Stanna. Titta. Lyssna."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

"17 ord du bara förstår om du är skåning"

 
Artikeln finns här.
 

I videon säger jag att jag får det till 19 ord, men om man ska vara riktigt petig är det 20 ord och ett skämt. Och ja, jag är oartig och klipper videon innan jag säger hejdå, men det är för att det blev så "pratigt" och jag bara upprepade mig. Jag hoppas att du förstår.


Dagens citat:

"Det handlar inte om vad de kallar dig. Det handlar om vad du svarar på."
(W.C. Fields)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ris och ros minus ros

Alla tycker olika och det är väl i och för sig tur att det är så? Även om man gärna vill att andra ska tycka om det man skriver, måste man vara medveten om att det kommer finnas de som inte gör det. Just ämnet "elaka recensioner" var vad som diskuterades i deckarpoddens femte avsnitt.
 
 
Jag är en person som har svårt att ta åt mig av positiv kritik, men har däremot lättare för att suga åt mig av negativa kommentarer. Även om det inte är någon tröst, är jag inte ensam om det här. Frågan är varför vi gör så mot oss själva? Varför är det svårt att tro på de positiva orden, men lätt att haka fast sig vid de negativa?
 
Jag inbillar mig att det ibland kan bero på hur någon utformar sin kritik. Att ge bra konstruktiv kritik är svårt - svårare än att säga att något är dåligt. Punkt. Sedan finns det de som är rätt och slätt elaka och endast är ute efter att såra. Det är något som jag faktiskt inte förstår mig på - vad får man egentligen ut av att vara elak mot någon? Trots att jag kanske inte tycker om en viss bok, skulle jag aldrig skriva till författaren att det som denne har skrivit är värdelöst etc. Jag försöker alltid vara så mild i tonfallet som möjligt och försöka komma med förslag på hur det skulle kunna göras bättre. Då har jag åtminstone försökt hjälpa till.
 
 
När man skriver och framförallt om man blir utgiven, gällder det nog att träna upp sig i att vara en smula hårdhudad. Självklart ska man inte vifta bort alla negativa kommentarer, för om man tar till sig vissa åsikter kan ens skrivande faktiskt förbättras - om det nu behövs. Däremot ska man inte ta emot allt ris som om det vore dödliga knivhugg. Jag tror att det är viktigt att komma ihåg att alla faktiskt tycker olika. Det som någon tycker om, ogillar en annan. Sådant är livet.
 
Jag vet att det inte är någon dans på rosor och jag behöver själv lära mig att inte gå under på grund av negativa åsikter. Det här inlägget är därför lika mycket riktat till mig själv som till någon annan. Mitt sätt att ventilera lite tankar.


Dagens citat:

"När någon gör något fel, var ödmjuk. Glöm inte allt de gjort rätt."
(Kristen Butler)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Med den rösten behöver man inte förstå

Jag minns inte om det var hösten 2006 eller 2007 som jag förälskade mig i Josh Grobans underbara sångröst, men å andra sidan spelar det ingen roll när jag gjorde det. Huvudsaken är att jag gjorde det.
 
Det är svårt att välja endast en favoritlåt, men visst finns det vissa som sticker ut mer än andra. Un alma mas är en sådan låt. Jag förstår inte alls vad det är han sjunger, men melodin är vacker och refrängen gör mig glad. För min del krävs det inte mer än så. :-)
 
 
Solo se
que ojo por ojo no ves
que lo que siembre lo cosechare
si doy recibire
porque amar es un acto de fe

No prives al mundo de amor
sin sol y lluvia no crece la flor
el milagro esta en ti
no lo dejes morir...

Un alma mas
y al fin marcharan
ejércitos de esperanza
Una voz mas
y al fin se oiran
los gritos de los que callan
uno mas y otro mas
probandonos que
amar es un acto de fe.

Si
te guardas la luz para ti
te cegaras de egoismo y asi
por las sombras iras
y un dia te olvidaras de reir…

Hay tantos hombres llorando dolor
buscando un manana mejor
ve y abrazolos
y aprenderas a sentir…

Un alma mas
y al fin marcharan
ejércitos de esperanza
Una voz mas
y al fin se oiran
los gritos de los que callan
uno mas y otro mas
probandonos que
amar es un acto de fe.


Dagens citat:

"När jag ser tillbaka på all denna oro, kommer jag att tänka på mannen som på sin dödsbädd sa att han haft många bekymmer i sitt liv, varav de flesta aldrig inträffat."
(Winston Churchill)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Gojichoklad

Det var svägerskan som introducerade mig för gojibär, när hon hade det i något av de téer om hon gjort själv och som vi fick i bröllopspresent. Efter det har jag köpt dessa bär med jämna mellanrum. Jag gillar smaken och tycker att de till viss del påminner en aning om russin.
 
Hur som helst, jag fastnade för det enkla receptet på gojichoklad när jag letade efter recept på smågott att ha i frysen och kunna ta fram när suget griper tag i en. Det man gör är att man smälter kakaosmör ovanför ett vattenbad. Sedan rör man ned kakaopulver, agavesirap och salt. Man häller därefter smeten i formar och när det börjat stelna lite grann, strör man över gojibär och ställer formarna i frysen. När chokladen har stelnat helt kan man ta ur den ur formen. Väldigt enkelt.
 
 
 
Nu har jag förvisso endast testat det med gojibär, men jag kan tänka mig att man för all del kan byta ut bären mot andra torkade frukter eller bär, eller varför inte nötter? Nästa gång jag testar det här receptet hade jag tänkt ta cashewnötter istället för gojibär. :-)


Dagens citat:

"Det spelar ingen roll hur långsamt du rör dig, så länge du inte stannar."
(Konfucius)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Den ensamma författaren

Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp döpte sitt fjärde poddavsnitt till "Kollegor och konkurrenter" och diskuterade lite kring detta.
 
 
Nu är jag i och för sig ingen författare och kan därför inte uttala mig om branschen som sådan, men av erfarenhet vet jag att stämningen kan vara väldigt kylig bland åtminstone aspirerande författare. Man tycks vara rädd för att hjälpa varandra - risken finns ju att man själv snubblar på målsnöret och får stå där outgiven. Samtidigt som jag till viss del kan förstå denna rädsla, förstår jag inte varför man inte är villig att erbjuda en hjälpande hand till de som behöver.
 
Visst svider det till om ett förlag hellre vill ge ut någon annans manus än mitt eget, men i den situationen finns det trots allt en anledning till att det blir så. Kanske tycker förlaget att den personen skriver bättre än mig eller att åtminstone detta manus är bättre än mitt eget. Är det inte då bättre att jobba på mina brister än att "minska på konkurrensen"? Jag tror inte att man i längden vinner på att ha taktiken att hålla saker och ting för sig själv och inte vilja hjälpa andra - snarare tvärtom.
 
 
 
Jag tror på att behandla andra så som jag själv vill bli behandlad och att hjälpsamma/goda gärningar får till slut sin belöning. Jag själv skulle uppskatta mycket att få hjälp när jag behöver det. Varför ska jag då förvägra andra samma sak?
 
Dock kan jag vara lite restriktiv med att delge andra skribenter mina tankar och idéer under arbetets gång. I vissas ögon är det kanske löjligt, men jag tycker bara att det är naturligt att man är lite rädd för att någon annan ska "sno" ens idéer och göra något eget av det. Fast vid närmare eftertanke borde en sådan situation i och för sig inte spela någon egentlig roll. Om det inte rör sig om ren och skär plagiat, brukar vanligtvis två personer inte lyckas åstadkomma exakt samma sak. Å andra sidan är det förståeligt att man vill vara först med sin idé, så i det avseendet kan jag hålla med Sarenbrant och Schepp om att författandet är ett ensamarbete. Fast som jag ser det kan man bolla vissa tankar med andra om det skulle vara så att man fastnat på vägen. Det är lätt hänt att man stirrar sig blind på sitt eget arbete och då kan det underlätta att få någon annans syn på saken.
 
Vad tycker du själv? Hur gör du när du skriver?


Dagens citat:

"Kom ihåg att det ibland är en riktig lyckträff att inte få det du vill ha."
(Dalai lama)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Superbia (Amalia Vilde)

"Olivia synade mannen medan han beställde. Frossade på hans vackra profil, på de breda axlarna och jeansen som hängde på de smala höfterna. Oj, oj, oj. Hon slickade sig om läpparna för att inte dregla."
 
 
Efter att ha läst Adonis, hade jag höga förväntningar på Amalia Vildes Superbia. Tyvärr infriades inte dessa. :-(
 
Även här var språket målande och lekfullt, men hettan som fanns i Adonis saknades här. När sista sidan var färdigläst kände jag mig mest förvirrad.
 
Jag kommer gärna läsa mer av Amalia Vilde i framtiden, men jag hoppas på att det kommer hålla samma klass som Adonis.
 
Det här e-novellsexemplaret har jag läst i Mofibos app.


Dagens citat:

"Alla vill leva på bergets topp, men all lycka och tillväxt sker medan du bestiger det."
(Andy Rooney)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Min relation till nobelpristagare

Bokbloggsjerka: Vilka nobelpristagare kan man hitta i din bokhylla alt. vilka nobelpristagare har du läst?
 
*ställer mig i skamvrån*
 
Jag må vara en boknörd och har läst/lyssnat på en del böcker i mina dagar, men när det kommer till nobelpristagare i litteratur finns det inte mycket att skryta om. Här hittar du en fullständig lista på pristagarna.
 
Så här på rak arm kan jag konstatera att jag i varje fall har läst Harry Martinsons När nässlorna blomma och Selma Lagerlöfs Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige. Om jag har läst någon av de andra nobelpristagarna, är det i så fall inget som jag minns nu.
 
 
Angående vilka som man kan hitta i min bokhylla, kan jag med säkerhet säga att en foliantutgåva av Selma Lagerlöfs "Nils Holgerssons ..." står och tronar i en av hyllorna. Det är möjligt att det finns nobelpristagare bland de böcker som jag fått av svärmor och mina föräldrar, men det är inget som jag har riktig koll på i skrivandet stund.
 
Inspirerad av Nobelprisprojektet, hade jag själv tänkt försöka mig på att beta av nobelpristagarna i litteratur, en efter en. Fast i och med att jag under 2015 ska försöka läsa så många som möjligt av de olästa 192 böckerna i hyllorna här hemma, får detta bli nästa års projekt.
 
Hur ser din egen relation till nobelpristagarna ut?


Dagens citat:

"I rätt ljus, i rätt tid, är allt extraordinärt."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Saffransbollar

Min stora last här i livet är antagligen att jag jämt och ständigt är sugen på något - helst onyttigt. Kanske är det det vita sockret som är boven i dramat och som lindat mig riktigt hårt runt sitt finger. Jag försöker i alla fall göra mig av med detta sug, bit för bit.
 
Men om nu suget ändå skulle dyka upp, är dessa goda saffransbollar bra att ha i frysen! De nästan smälter i munnen och smakar lagom mycket saffran. Eftersom de inte innehåller något vitt socker (endast cashewnötter, dadlar, kokosolja och saffran), känns de okej att äta och man känner sig ganska snabbt nöjd. Förhoppningsvis hjälper dessa till så att mitt sug snabbt avtar. :-)
 
 
Trots att de innehåller saffran (en krydda som jag ganska ofta förknippar med jul), tycker jag att de passar året runt!


Dagens citat:

"Frihet är när man inte är bunden vid någonting."
(Laura Dekker)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Att ha en koppling till något - utan att veta om det!

 När jag var liten slukade jag en mängd olika tecknade filmer och serier. Min pappa brukade banda en del av det som visades på TV. Sedan satt jag och min syster och såg om och om igen på det. Bland dessa serier fanns Ewokerna.
 
Det var en serie som jag tyckte mycket om när jag var liten. Därför var det med viss nostalgisk glädje som jag upptäckte första gången som jag såg Star Wars-filmerna, att det där finns några figurer som kallas för ewoker och som liknar de tecknade väldigt mycket. Om jag inte tar miste, såg jag Star Wars första gången 2012.
 
 
Antingen var det strax innan eller under julhelgen som Star Wars-filmerna återigen visades på TV. Än en gång påpekade jag för älsklingen att jag som liten haft en favoritserie som handlade om figurerna med samma namn som de ludna varelserna i filmerna. Eftersom älsklingen inte hade sett den tecknade serien, sökte jag upp introt ovan. Då påpekade han något som jag helt missat: serien är baserad på George Lucas små Star Wars-varelser.
 
Tänka sig. Och jag som trott att jag fram till 2012 (kanske?) helt missat allt som hör Star Wars till. Tji fick jag!


Dagens citat:

"Den största gåva du kan ge en annan människa är din egen personliga utveckling. Jag brukade säga 'Om du tar hand om mig, så tar jag hand om dig.' Nu säger jag istället 'Jag tar hand om mig för din skull, så tar du hand om dig för min skull.' "
(Jim Rohn)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Låtsad erfarenhet

I deckarpoddens tredje avsnitt pratade Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp om att skriva om något som man inte har erfarenhet av.
 
För mig är det en stor utmaning och hittills har jag därför själv föredragit att skriva om sådant som jag har erfarenhet av. Men när jag väl kryper ut ur min säkerhetszon, använder jag mig av två taktiker.
 
Först och främst brukar jag försöka läsa mig till det jag ska skriva om, men om det inte skulle vara tillräckligt försöker jag fråga någon som har den erfarenhet jag söker.
 
 
 
Det skulle bara kännas fånigt och pinsamt att inte ha kött på benen när jag skriver och jag tror också att det är lättare att skriva trovärdigt om man åtminstone har lite hum om det man skriver om. När jag läser är det viktigt för mig att det känns trovärdigt. Det spelar många gånger ingen roll om inte alla detaljer är korrekta, men om författaren inte lyckas övertyga mig om att det skulle kunna vara sant brukar jag ha svårt att i övrigt fångas av berättelsen.
 
Med andra ord kan jag tycka att det i varje fall krävs viss research om man saknar erfarenhet och/eller kunskap inom ett visst område. Kanske ingen grundlig research, men lite arbete tycker jag att man gott får lägga ned.


Dagens citat:

"Världen som vi skapat den är resultatet av vårt tänkande. Den kan inte förändras om inte vi förändrar vårt tänkande."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Nostalgiskt guldgrävande

I slutet av förra året när vi satt och spelade något av våra brädspel, reagerade jag på en låt som spelades på radion. Först tyckte jag bara att den var bekant och kunde inte riktigt placera var jag hört en liknande låt tidigare. Till slut slog det mig - det var en engelsk version av När vi gräver guld i USA.
 
 
Senare frick jag veta att det var Amanda Jenssen som i TV-programmet Så mycket bättre hade gjort den här covern. Jag, som är väldigt fäst vid GES:s original, tycker att covern är bra även om originalet ändå kommer förbli snäppet bättre.
 
Det är med nostalgisk glädje som jag minns gymnastiklektionerna på lågstadiet. Som uppvärmning skulle vi alltid jogga runt salen, samtidigt som vår lärare spelade musik. Jag minns inte om hon spelade musik under hela lektionen eller om det endast var under uppvärmningen och jag minns inte heller om hon brukade variera sig. Vad jag minns är att hon i alla fall alltid spelade När vi gräver guld i USA. Det är alltså vad jag minns varje gång jag hör låten - min låg- och mellanstadieskolas gymnastiksal.
 


Dagens citat:

"Sinnet skapar avgrunden, hjärtat korsar den."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När saker och ting slutar vara det de alltid har varit

Är tomat en grönsak eller frukt?
 
Banan är faktiskt ingen frukt, utan ett bär!
 
När jag på högstadiet fick höra att vissa personer ihärdigt hävdade att tomat minsann är en frukt och inte någon grönsak, brukade jag skratta högt och tyckte att de borde lägga ned den där diskussionen. Skulle tomat vara en frukt? Haha, har man hört något så löjligt.
 
Påståendet att banan inte är en frukt utan ett bär, mötte jag med tvivlande min. Fast lustigt nog hade jag lättare för att svälja det och ändra mina kunskaper än det om tomaten. Banan-påståendet kom trots allt från en trovärdig källa.
 
 
Fast nu tror jag att jag faktiskt börjar bli tokig(are), för nu har älsklingen visat mig att ingenting är längre som det alltid har varit. Det som mina lärare och mina föräldrar har lärt mig, visar sig nu vara ren och skär lögn! Åtminstone om man ska tro på Allt om vetenskap, för när man läser den artikeln kan följande konstateras;
 
  • citrusfrukter = bär

  • gurka = bär

  • tomat = bär (!)

  • vattenmelon = bär

  • banan = bär

  • körsbär = stenfrukt

  • hallon = stenfrukt

  • jordgubbe = skenfrukt (den tror att den är en frukt, men egentligen är den ingen riktig frukt)

  • äpple = skenfrukt

  • ananas = skenfrukt

  • bananträd = ört (!)
 
Min värld håller på att rasa samman! Jag tror inte att jag klarar det här längre! Vad kan man egentligen tro på? Vad är sanning? Vad är lögn ..?


Dagens citat:

"Vänta inte på att människor ska vara vänliga. Visa dem hur."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

När livet tar en oväntad vändning

I höstas skrev jag ju att jag skickade in ett bidrag till Ariton Förlags novellantologi Över en fika. Min novell blev inte utvald till att vara med, men däremot ville de samla alla noveller som inte kom med, i en e-bok. De skulle återkomma om detta under hösten.
 
 

Jag hörde inte av förlaget i höstas, men däremot fick jag ett mail nu i januari där jag fick förklarat för mig att de ändrat planerna lite. Jag vet inte om de har släppt tanken på e-bok, men nu vill de i alla fall göra en tryckt uppföljare till Över en fika. Denna uppföljare ska få heta Över en höstfika och de vill ha med min novell Det är ditt val! :-D Så himla spännande! Alla författare som deltar ska anordna ett fikaevent i sin hemstad. Jag ska få mer information från förlaget så snart de fått svar från alla de kontaktat.

Ja, nu känner jag mig allt lite stolt. :-) Och nervös! Tänk att jag fick en andra chans!


Dagens citat:

"Kärleken – håll fast den och du skall förlora den, släpp den fri och den återvänder till dig tusenfalt."
(Eileen Caddy)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det var en gång ...

Gillar du att berätta historier? Tycker du att det är kul att improvisera? Då borde kortspelet Once upon a time vara något för dig! Jag fick det i julklapp av älsklingen och tycker att det är kul!
 
 
Det finns berättelsekort och slutkort (det vill säga hur berättelserna ska sluta). Varje spelare får ett slutkort och x antal berättelsekort. Bland berättelsekorten finns olika typer av kort; karaktärer, händelser, platser, egenskaper och saker. Med dessa kort ska man sedan berätta en historia och den som först blir av med alla sina kort och slutkortet har vunnit.
 
 
Under berättandets gång kan man avbryta varandra på olika sätt. Man kan exempelvis spela ut ett "avbryt"-kort eller ett kort som stämmer in på det som den berättande spelaren nyss sade och då får man själv ta över. Om den som berättar tvekar för länge, upprepar sig utan att komma någon vart etc, kan man avbryta den spelaren och själv få fortsätta. Det finns fler regler än så, men för enkelhetens skull väljer jag att inte gå in på det mer än så här.
 
 
Det kan vara lite klurigt, men när man väl kommer in i det är det riktigt kul. När jag och älsklingen spelade det första gången, handlade vår berättelse i korthet om en tiggare som bodde i en stuga i utkanten av en by och var omringad av en skog som han älskade. Jag minns inte exakt hur vi berättade den och genom att se på bilden nedan blir jag inte mycket klokare. Men vi hade åtminstone roligt under tiden!
 
Vänster rad är korten som älsklingen spelade ut och den högra är de kort som jag spelade ut.
 


Dagens citat:

"En lycklig människa är för nöjd med nuet för att kunna grubbla för mycket över framtiden."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Dale dale!

Nu har jag äntligen tagit reda på ännu en låt som instruktören använder på zumbapassen på onsdagarna - Dale dale! Det är en riktigt bra låt och när jag hör den har jag svårt att sitta still. Varje gång är jag nära att ställa mig upp och börja göra rörelserna som vi gör - åtminstone de jag kommer ihåg. Jag hittade ingen video där de gör exakt som vi, men den här videon gör de åtminstone snarlika rörelser. I varje fall några. Undertill kan du kika på originalvideon - den är rätt snygg!
 
 
 


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Peppning när man behöver det som mest

Musik har så länge jag kan minnas påverkat mig på olika sätt. Det är inte ovanligt att en sorglig ballad kan få mig att känslosamt minnas tillbaka på saker och ting, eller att jag blir på bra humör när jag hör Savage Gardens Affirmation eller The animal song. Varför det är så kan jag inte riktigt sätta fingret på.
 
Nu när jag har bestämt mig för att komma igång med träningen, försöker jag gå till gymmet åtminstone en gång i veckan för att springa på löpbandet (utöver de pass som jag bokar in mig på). Det är ju inte alltför roligt att springa på Vallarna när det är blött och geggigt ...
 
Någon särskilt bra kondition har jag aldrig kunnat skryta med och första gången när jag sprang på det där löpbandet, orkade jag endast 1,5 km. När jag var där andra gången var jag på väg att ge upp när jag hade passerat 1,5 km. Men då började Takidas låt Brimstone spelas i min mp3 (min "ljudboks-mp3" var hemma och laddades). Tack vare den låten fick jag ny kraft och energi och orkade jogga mina 2 km! Tänk vad lite musik kan åstadkomma. :-)
 
 
I will come again

Watching the winds turning
I said I was lost but I think I'm learning
I'm fine

You can drown me in the water and shoot me down in flames
But I will come again
I got a taste of brimstone and you try to make me leave
I will come again

I will come again

I want to believe in and I want this to be real, oh, no
I'm still in want of a place but I can fell
I can feel it now

You can drown me in the water and shoot me down in flames
But I will come again
I got a taste of brimstone and you try to make me leave
I will come again

Anxiety and pain used to bring me down
All these skills of late made me now
But now I see what I am, what you are
Loving so, I am not alone

Watching the winds turning
I thought I was lost but I'm learning
I'm fine, I'm fine
And you're fine, we're fine

You can drown me in the water and shoot me down in flames
But I will come again
I got a taste of brimstone and you try to make me leave
I will come again

You can drown me in the water and shoot me down in flames
But I will come again
I got a taste of brimstone and you try to make me leave
I will come again



Dagens citat:

"När allt det som var byggnaden har rivits ner och forslats bort finns alltid rummet kvar, fyllt av solstrålar."
(Lars Norén)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Bekännelsen (John Grisham)

Uppläsare: Peter Andersson
 
"För varje oskyldig som skickas till fängelse så finns det en oskyldig som klarar sig undan.

1998 våldtog och ströp Travis Boyette en omtyckt cheerleader i östra Texas. Han grävde ner hennes kropp så att den aldrig skulle hittas, sedan följde han fascinerat hur polisen och åklagaren häktade och dömde Donté Drumm, en ung fotbollsstjärna, till döden.

Nu, nio år senare, har Travis frisläppts i Kansas för ett annat brott - och Donté har fyra dagar kvar till sin avrättning.

Travis lider av en dödlig hjärntumör och för första gången i sitt liv bestämmer han sig för att göra något etiskt rätt, nämligen syndabekänna.

Men hur kan en skyldig man övertyga advokater, domare och politiker att de är på väg att avrätta en oskyldig man?"
 
 
 
Liksom John Grishams Den oskyldige mannen, handlar Bekännelsen om dödsstraff och dess följder, dels för den dömde, dels för personerna runt omkring. För mig blir det ganska tydligt vilken ståndpunkt Grisham själv har i frågan.
 
Jag vågar inte berätta mycket av handlingen, eftersom jag är rädd för att avslöja för mycket. Vad jag däremot vågar säga är att Grisham levererar en känsloladdad historia som får en att tänka och reagera. Jag får dock erkänna att den stundvis är seg och det drar ned lite på helhetsintrycket, men på det stora hela lyckas Grisham - återigen - beröra och samtidigt kritisera med hela handen. Redan från början trodde jag mig veta hur det skulle sluta, men så blev det inte alls och det ska Grisham ha beröm för.
 
När jag var yngre ansåg jag att dödsstraffet var en rimlig påföljd, beroende på vilket brott man begått. Jag vet inte om det är för att jag har vuxit ifrån det eller om Bekännelsen till viss del har ett finger med i spelet, men nu kan jag inte se tjusningen med dödsstraffet och är glad för att vi själva avskaffade det 1921 (fredstid) resp. 1973 (krigstid).
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Varbergs bibliotek.
 


Dagens citat:

"Belöningen för en väl utförd uppgift är att ha utfört den."
(Ralph Waldo Emerson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Där krossades mitt hjärta

Olyckor händer så lätt och man har ju hört att de sällan kommer ensamma. När vi skaffade ninjan och fåntratten visste jag att våra ägodelar skulle få riskera livet - men det är det väl värt? Bland annat har en figurkruka som jag fått av min syster fått sätta livet till i lejonens vilda framfart. Nu senast var det dessvärre en värmeljushållare som jag fick i studentpresent och som jag höll mycket kär:
 
 
 
Vad jag dock inte kan förstå är hur de i hela fridens namn lyckades komma åt den, för den var placerad högst upp på vår expedithylla. Nåväl, det värkte i mitt hjärta ett ögonblick när jag stod och såg på kvarlevorna. Efter en stund viftade jag emellertid bort den känslan, för vet du vad? Det är bara en sak. Något som man kan ersätta. Det skulle ha varit mycket värre om någon av katterna hade kommit till skada! De små liven kan man inte ersätta. Såvitt jag kunde se verkade de inte skadade, som tur är.
 
Fast det var bra synd ändå. Jag tyckte om den värmeljushållaren. :-(


Dagens citat:

"För evigt slår Det Stora Hjärtat och med varje hjärtslag skapas ett nytt universum."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Hej tomtegubbar!

När vi bodde i Åker såg jag vid något tillfälle några pepparkakstomtar som de bakat på Coop Forum i Strängnäs. Det året försökte jag mig på att göra något liknande.
 
2014 var jag sugen på att göra ett nytt försök och så här blev resultatet den här gången:
 
Nej, det blev inga ögon i år.
 
De är enkla att göra. Man bakar pepparkakshjärtan och när de har svalnat, doppar man hjärtspetsen i smält choklad. När chokladen har stelnat kan man börja dekorera! Tofsen, mössans nedre kant och mustaschen åstadkom jag genom att spritsa ut glasyr (gjord på florsocker, äggvita och citronsaft). Första gången jag gjorde tomtarna doppade jag den yttersta spetsen i vit choklad som jag smält, men den här gången testade jag glasyr. Det blev bättre tyckte jag. Näsan - en godislins - sattes fast med hjälp av en "dutt" glasyr.
 
Kanske ska även dessa få bli en ny jultradition? :-) Brukar du göra något roligt utav dina pepparkakor?


Dagens citat:

"Den är rikast vars nöjen är billigast."
(Henry David Thoreau)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Säljer lite på Tradera

Jag vill bara tipsa om att jag idag har lagt ut några annonser på Tradera med saker som jag skulle vilja bli av med. Om du vill kan du alltid kika och se om det är något som intresserar dig. Du hittar annonserna här.


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Falkenberg by night

I höstas/vintras - innan min cykel bestämde sig för att djävlas - brukade jag välja att cykla vid Ätran när jag skulle hem från tåget. Jag som älskar vatten tycker att det är väldigt mysigt där - året runt. Framför allt på ett visst ställe, varifrån man kan se stan.
 
Här är en bild från förra våren:
 
 
 
När jag ändå var ute och filmade/fotade juldekorationerna i stan, passade jag på att ta en bild när det var mörkt (nästan samma ställe som ovan):
 
 
 
Falkenberg är mysigt. :-) Nästan lika mysigt som Åker.


Dagens citat:

"Träd som växer långsamt bär den bästa frukten."
(Molière)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!