Jessicas grotta

Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp döpte sitt fjärde poddavsnitt till "Kollegor och konkurrenter" och diskuterade lite kring detta.

 

 

Nu är jag i och för sig ingen författare och kan därför inte uttala mig om branschen som sådan, men av erfarenhet vet jag att stämningen kan vara väldigt kylig bland åtminstone aspirerande författare. Man tycks vara rädd för att hjälpa varandra - risken finns ju att man själv snubblar på målsnöret och får stå där outgiven. Samtidigt som jag till viss del kan förstå denna rädsla, förstår jag inte varför man inte är villig att erbjuda en hjälpande hand till de som behöver.

 

Visst svider det till om ett förlag hellre vill ge ut någon annans manus än mitt eget, men i den situationen finns det trots allt en anledning till att det blir så. Kanske tycker förlaget att den personen skriver bättre än mig eller att åtminstone detta manus är bättre än mitt eget. Är det inte då bättre att jobba på mina brister än att "minska på konkurrensen"? Jag tror inte att man i längden vinner på att ha taktiken att hålla saker och ting för sig själv och inte vilja hjälpa andra - snarare tvärtom.

 

 

Jag tror på att behandla andra så som jag själv vill bli behandlad och att hjälpsamma/goda gärningar får till slut sin belöning. Jag själv skulle uppskatta mycket att få hjälp när jag behöver det. Varför ska jag då förvägra andra samma sak?

 

Dock kan jag vara lite restriktiv med att delge andra skribenter mina tankar och idéer under arbetets gång. I vissas ögon är det kanske löjligt, men jag tycker bara att det är naturligt att man är lite rädd för att någon annan ska "sno" ens idéer och göra något eget av det. Fast vid närmare eftertanke borde en sådan situation i och för sig inte spela någon egentlig roll. Om det inte rör sig om ren och skär plagiat, brukar vanligtvis två personer inte lyckas åstadkomma exakt samma sak. Å andra sidan är det förståeligt att man vill vara först med sin idé, så i det avseendet kan jag hålla med Sarenbrant och Schepp om att författandet är ett ensamarbete. Fast som jag ser det kan man bolla vissa tankar med andra om det skulle vara så att man fastnat på vägen. Det är lätt hänt att man stirrar sig blind på sitt eget arbete och då kan det underlätta att få någon annans syn på saken.

 

Vad tycker du själv? Hur gör du när du skriver?