Offerrit (Johannes Källström)

Uppläsare: Anders Ekborg
 
"Tiderna är svåra. Industrin lägger ner och den lilla orten i skogen hotas av undergång. Svea, ortens kommunalråd, famlar efter halmstrån. Ett samarbete med bygdens förlorade son Oscar Vigelius, numera designer med världsrykte, ska gjuta nytt liv i näringslivet och mod i invånarna. Men Vigelius kommer inte ensam. I hans kölvatten följer ond bråd död, människor försvinner spårlöst och någonting illavarslande rör sig i det lilla samhället. Någonting alldeles under ytan. Kriminalkommissarie Owe Tycho kallas in, men det som börjar som en vanlig mordutredning förvandlas snart till en kaotisk kamp på liv och död. Owe står ansikte mot ansikte med nattsvarta krafter och i sin strävan att stoppa dem ställs han inför ett till synes omöjligt val. Offerrit är en berättelse om gott och ont, om människans bräcklighet, och frågan om vad i livet som är värt att ge upp allt för."
 
 
Det här är antagligen den första skräckberättelse som jag verkligen har känt har passat in i genren. Visserligen blev det emellanåt lite för övernaturligt för min smak och jag blev inte heller så pass skrämd att jag var tvungen att "ha lampan tänd" när jag lyssnade, men på det hela taget tyckte jag att Johannes Källström har lyckats bra med Offerrit. Språket flyter på bra och även om han gärna hade fått stryka lite till (däribland onödiga upprepningar), finns det ett driv framåt.
 
Jag läser gärna mer av Johannes Källström.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Halmstads bibliotek.


Dagens citat:

"Om det inte borde vara som det är, då hade det inte varit som det är."
(Ajahn Chah)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie