Jessicas grotta

Susan Maushart nämnde i sin bok Nedkopplad att hon behöver tystnad omkring sig när hon arbetar och det fick mig att fundera över mig själv och mina egna behov.

 

Till skillnad från Susan Maushart, kan jag inte koncentrera mig om det är tyst i rummet där jag är. Det har jag aldrig kunnat. När jag i grundskolan och på gymnasiet satt och gjorde mina läxor, brukade jag ha på musik i bakgrunden (antingen radio eller kassettband/CD-skivor). Dock kopplade jag alltid bort musiken när jag behövde koncentrera mig på det jag gjorde och "kopplade tillbaka" det när jag behövde ta paus.

 

 

Visst låter det märkligt? Att jag ändå inte lyssnade på musiken som spelades? Även i mina egna öron låter det konstigt, men det var så det var och fortfarande är. Jag har svårt att koncentrera mig om det är tyst. Jag har försökt. Vad det kan bero på vet jag inte, men jag anar att det till viss del kan ha att göra med att under min uppväxt hade vi ständigt igång radion i köket. Fast kan det verkligen prägla mig så mycket?

 

När jag läser spelar det ingen roll om det är tyst eller ljud i bakgrunden - jag kan läsa oavsett vilket. Däremot behöver jag ha musik i bakgrunden när jag skriver och vilken typ av musik jag behöver just då, beror på vilken text jag skriver. Oftast fungerar Linkin Park eller Evanescence bäst. Åtminstone för närvarande.

 

Hur är det för dig? Hur ser din relation till tystnaden ut?