Jessicas grotta

"Han tar till pennan för att värja sig när döden fingrar på honom. I sin anteckningsbok med de svarta mollskinnspärmarna skriver han om de fem tumörerna på lungorna och om den pipande andningen, om en egendomlig tveksamhet när han ska svälja och om ljusspringan från badrummet som hjälper mot nattskräcken. På små lappar skriver han meddelanden till den kvinna som lovat att vara med honom till slutet och gömmer dem för att hon en dag ska kunna hitta dem. Han sörjer sig själv och sitt liv, och han prövar att vänja sig vid tanken att allt en gång ska fortsätta utan honom, lågmält men med stort mod försöker han förstå det obegripliga som väntar."

 

 

På framsidan av Fjärilen i min hjärna står det att detta är en roman, men jag skulle nog hellre vilja kalla det för en redogörelse över Anders Paulruds sista tid i livet. Detta är hans tankar och anteckningar från sjukdomstiden med de fem tumörerna på lungorna.

 

Det är alltid lika svårt att säga att en sådan här bok är bra eller dålig - detta är trots allt författarens egen bild av verkligheten. Även om jag berördes av dessa anteckningar och tankar, var detta ingen bok för mig. Men den är fint skriven. Väldigt poetisk. Om man tycker om det, borde Fjärilen i min hjärna vara något att läsa.