Jessicas grotta

Åttonde avsnittet av deckarpodden handlade om ens varumärke som författare. Enligt Sofie Sarenbrant och Emelie Schepp blir det mindre skrivande ju längre in i karriären man kommer, eftersom man måste jobba mer och mer med sitt varumärke. Det skulle jag inte klara av. Vad är det roliga i att vara författare om man inte får skriva? Det är ju därför man börjar skriva från början. Åtminstone är det så för mig.

 

 

I och för sig blir inte alla som skriver eller ges ut kända och framgångsrika, men om man har det där ovan i åtanke - vågar man verkligen "bli författare" om det innebär att man får skriva mindre och mindre? Även om jag kan tycka att det kan vara kul att låta andra få läsa det jag skriver (dock är det mest läskigt), föredrar jag att skriva för byrålådan så att säga, om det innebär att jag i alla fall får fortsätta skriva.

 

Fast å andra sidan blir det svårt att nå ut till läsare om man bara skriver för byrålådan. Samma sak om man inte har ett starkt varumärke - då kan man få svårt att stå sig mot konkurrenterna.

 

Jag inser att det är en svår balansgång och kanske är jag ganska naiv, men om jag fick möjlighet att välja fritt skulle jag föredra att hålla mig till att få skriva mycket. Det där med att nå ut till läsare hade jag fått lösa på något vis utan att det skulle inkräkta på mitt skrivande. Tur att jag inte har det bekymret!