Falkenbergs egen bergsget

En kväll när det fortfarande var fint väder (det hade varit det hela dagen), passade vi på att åka bort till Källstorps våtmark här i Falkenberg. Vår förhoppning var att få se lite fåglar.
 
Vi parkerade bilen och promenerade sedan bort till "gömslet", vilket var en liten stuga där man kan spana på fåglar. När vi hade suttit där en liten stund, bestämde vi oss för att även testa lyckan vid fågeltornet som finns där. Kanske kunde vi ha större tur där!
 
 
 
 
Till och från "gömslet" passerar man ett område med vass (tror jag det var?). Ideligen hörde vi prasslande och plaskande, men kunde inte se något djur. Måhända en konspiration ..?
 
På väg till fågeltornet gick vi förbi en hage med nötkreatur (jag är inte säker på att det bara var kossor och kalvar nämligen). De tittade nyfiket på oss och en och annan kalv var på väg att ta sig fram till oss, men vågade inte riktigt.
 
 
 
Till vår förtret såg vi inga fåglar alls vid fågeltornet, men vi tröstade oss med att det i alla fall var skönt att vara ute.
 
Utflykten avslutades ute vid Falkenbergs hamn, där vi klättrade omkring på stenarna som ligger staplade. Älsklingen sprang vigt i förväg för att försöka få lite bra bilder på ett fågelpar som simmade omkring. Själv traskade/skuttade jag på i maklig takt och var hela tiden livrädd för att ramla och slå ihjäl mig. Jag kände mig lite som en bergsget när jag klättrade omkring på stenarna. Det bör väl påpekas att jag knappast kände mig som någon särskild smidig sådan. Långt därifrån. Fast jag klarade mig från att ramla! Bara det är ett mirakel.
 
 


Dagens citat:

"Nattens mörkaste timme infaller strax för gryning."
(Paulo Coelho)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie