Ett omskakande telefonsamtal

Det är inte ofta jag har varit livrädd i mitt liv, men ganska nyligen blev jag det när jag under en lunchrast fick ett telefonsamtal som jag hoppas att jag slipper få igen. Det var en närstående som ringde till mig och ganska omgående insåg jag att personen stod i begrepp att ta livet av sig.
 
Vad gör man i en sådan situation? Hur kan man förhindra ett stundande självmord? Det mest problematiska var att personen befann sig mer än 20 mil ifrån mig, så jag kunde inte ta mig dit och hjälpa personen. Jag kunde inte finnas där fysiskt. Under hela samtalet hade jag panik och var hela tiden rädd för att personen faktiskt skulle ta sitt liv. Vad skulle jag i så fall ha gjort? Jag kände mig otroligt maktlös. Dock försökte jag låta lugn och koncentrerade mig på att få personen att hela tiden prata med mig. Jag tror att jag faktiskt lyckades få personen att lugna sig lite, för snyftningarna avtog en smula efter en stund. Min tanke var nämligen att så länge jag lyckas hålla igång ett samtal med personen, är risken mindre att något faktiskt händer. Jag försökte samtidigt få personen att tala om var denne var (vilket personen naturligtvis inte gjorde ...), under tiden som jag i tanken febrilt funderade ut en lösning.
 
 
Som tur var lyckades en annan närstående person hitta personen som ringde till mig och lyckades få denne med sig. Inget allvarligt hände och senare fick jag veta att situationen löste sig tillfälligt. Men när jag hade lagt på telefonen skakade mina händer kraftigt och jag började faktiskt gråta - dels på grund av lättnad, dels på grund av alla upprörda känslor som hade rörts upp inom mig.
 
Det hände inget allvarligt den här gången och det är jag tacksam över. Fast frågan kvarstår: Vad gör man i en sådan situation? Hur kan man hindra en person från att begå självmord? Jag tror inte att man egentligen kan förbereda sig för en sådan här situation. Åtminstone inte helt och hållet. Jag vet inte om jag gjorde rätt, men det jag vet är att det aldrig är läge att börja skrika och skälla på en person som är i färd med att ta livet av sig. Om jag hade befunnit mig närmare personen hade det varit enklare, för då hade jag kunnat ta mig dit och göra något. Nu hade jag bara mina ord som hjälpmedel.
 
Vad skulle du ha gjort om du varit i mina kläder?


Dagens citat:

"För alltid börjar här och nu."
(Aleks)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie