Jessicas grotta

Personligt vs formellt?

Ibland är det en balansgång med hur personlig eller formell man ska/kan vara i vissa sammanhang. Beroende på hur pass personlig man väljer att vara, bestämmer man också samtidigt hur andra kan komma att uppfatta en.
 
Inför att vi skulle söka LiA-platser när jag gick på paralegal-utbildningen, blev vi påminda om att vi skulle se över våra e-postadresser. För- och efternamn var att föredra framför exempelvis "sexylady@...". I och för sig borde en e-postadress inte spela särskilt stor roll, men ärligt talat ger t.ex. "kalle.blomkvist@..." seriösare intryck än "sexylady@...". Vissa av min chefs (vuxna) klienter har e-postadresser som påminner om den sistnämnda och tyvärr händer det - i varje fall första gången jag får höra personens e-postadress - att jag funderar kring mognad etc. Fast det är klart, det finns oftast en historia och anledning bakom e-postadresser och liknande. Mitt eget bloggnamn (DreamingTiger) och den e-postadress som är kopplad till den här bloggen är inte heller särskilt seriösa, vilket jag har pratat om i ett tidigare inlägg. Dock skulle jag aldrig få för mig att använda den när jag exempelvis söker jobb eller om jag anlitar en advokat eller liknande. Fast det är bara hur jag själv känner.
 
 
 
Något annat som jag har funderat på är ens röstbrevlåda. Vissa spelar in ett eget meddelande, medan andra låter operatörens automatiska meddelande vara kvar. Själv föredrar jag - främst när jag ringer å jobbets vägnar - när man spelat in ett meddelande där för- och efternamn framgår. På det sättet vet man att man inte ringt fel, ifall personen man ringt till inte svarar. En annan av min chefs klienter (även denna vuxen) har spelat in ett meddelande som inleds med att man har kommit till en helt vanlig tjej som tänkte på en grej. Just ett sådant meddelande kan jag tycka är en smula olämpligt och inger (i mina ögon) lite av ett oseriöst intryck. Fast naturligtvis bestämmer var och en själv över sin egen röstbrevlåda.
 
Vad jag enkelt ville ha sagt var att trots att sådana saker som e-postadresser och meddelanden i ens röstbrevlåda egentligen inte ska spela någon roll, bör man ändå fundera på hur man kan komma att uppfattas av en potentiell arbetsgivare eller liknande. Visst är det bra att man har barnasinnet kvar eller att man är bekväm med att vara personlig även mot främlingar, men alla är vi människor och oavsett om det sker medvetet eller omedvetet, kan vi bli bedömda i vissa sammanhang. Det gäller helt enkelt att med omsorg välja hur man själv vill framstå.
 
Vad tycker du själv? Är jag helt ute och cyklar?


Dagens citat:

"Inget universitet kan lära dig att bli dig själv."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie
Namn:
Kom ihåg mig?
Mailadress (publiceras ej):
URL/bloggadress:
Kommentar: