Nu har jag blivit tokig - på riktigt!

Nu är det nog dags för mig att lägga in mig på St Lars i Lund. Jag har blivit spritt språngande! På riktigt. Utan överdrift.
 
Jag har aldrig gillat ekonomi eller liknande. Det fanns en kort period på lågstadiet då jag tyckte att matematik var roligt, men det lyckades min lärare ganska snabbt få ur mig. Kanske är det en liten inneboende jurist som talar i det avseendet (jurister är ju rätt kända för att inte tycka om siffror). Därför var det till min förskräckelse som jag tog emot beskedet från min chef om att hon vill att jag tar över bokföringen från revisorn som i nuläget sköter den löpande bokföringen. För bara ett par år sedan (tror jag?) fick jag därför ta över bokföringen för min chefs lilla fastighetsbolag (som äger villan där advokatfirman håller till och som hyr ut de två lägenheter som finns en våning upp). Det tyckte både min chef och revisorn skulle vara en bra start. Förra våren fick jag också gå en kortare bokföringskurs för att lära mig grunderna. Jag hade förvisso läst lite företagsekonomi under paralegal-utbildningen, men den läraren var tyvärr inte särskilt bra.
 
 
Hur som helst, jag gick inte till bokföringskursen frivilligt, även om de andra deltagarna och kursledaren var trevliga. Fast efter det har något hänt. Något fruktansvärt. En eftermiddag när jag satt och höll på med fastighetsbolagets bokföring, tyckte jag att det kändes avkopplande.
 
...
 
Förstår du nu hur illa det är med mig? Hur ska det här sluta? Vad kommer det bli av mig?
 
Finns det någon bot mot detta, mån tro?


Dagens citat:

"Att vara andra till lags? Det är med dig själv du måste leva."
(Dag Hammarskjöld)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie