Dagarna som försvann

Jag hade två semesterdagar kvar att ta ut det här året (för jag får inte spara några dagar till det kommande året, enligt min chef), så då kom jag och min chef överens om att jag kunde få vara ledig den 22 och 23 december och att vi då skulle ha julstängt på kontoret.
 
Inför den här ledigheten hade jag massvis planerat. Jag skulle göra både det och det och kanske också det där. Jag skulle trots allt ha två arbetsdagar på mig och eftersom älsklingen skulle jobba dessa dagar, hade jag alla dessa timmar helt för mig själv. Nu skulle jag minsann få saker och ting gjorda! Allra mest såg jag fram emot att få sitta ned och jobba med min novellsamling.
 
Jag - sommaren 2014.
 
 
Sammanfattningsvis kan jag väl säga att det inte alls blev som jag hade planerat ... Delvis för att jag inte mådde helt bra, vilket gjorde att allt jag gjorde tog nästan dubbelt så lång tid och så vart jag lite trött nästan hela dagarna. När torsdagskvällen väl hade kommit och älsklingen och jag satt och åt middag i vardagsrummet, kunde jag inte förstå vart alla timmar hade tagit vägen? Jag hade ju knappt gjort något! Fredagen var lite mer produktiv, men fortfarande blev det inte så mycket gjort som jag hade hoppats på.
 
Brukar det hända dig också? Att när du har väldigt många timmar framför dig som du kan ägna åt vad du vill, så blir inte så mycket gjort? Eller är jag ensam om det här?


Dagens citat:

"Vardagliga handlingar blir vidunderliga genom kärlek."
(Percy Bysshe Shelley)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie