Jessicas grotta

 

"Simone Simonini har levt ett dubbelliv. Till det yttre har han varit en antikhandlare i Paris men bakom den stillsamma fasaden har han ägnat sig åt förfalskningar av brev och andra dokument. Förfalskningar som ändrat historiens gång. På ålderns höst bestämmer sig Simonini för att det är dags att avslöja sanningen. Äventyret kan börja.

Begravningsplatsen i Prag är en fartfylld, myllrande och oavbrutet spännande roman om frimurare, häxor, satanister och tempelriddare i 1800-talets Europa. Med undantag för Simonini har alla de personer, händelser och dokument som Eco berättar om sina motsvarigheter i den faktiska historien; romanen är en "sann" historia om en tid och en värld där sanningen stod mycket lågt i kurs; där allt var lögn, sken och plagiat, där ingenting var vad det utgav sig för att vara."

 

 

 

Jag blev tvungen att sluta lyssna på Begravningsplatsen i Prag efter sjunde kapitlet. Längre än så förmådde jag mig inte att fortsätta.

 

För mig var Begravningsplatsen i Prag alldeles för spretig (tar lång tid innan man fattar vad författaren vill ha fram), pratig och fullproppad med historisk fakta. Dessutom föll inte Simoninis har mig i smaken. Att inleda en bok med så pass mycket förakt och hat mot olika folkgrupper/religioner, är inget att rekommendera. Jag hade kunnat gå med på att det hade kommit senare, för om man då hade hunnit få en relation till huvudpersonen hade det kanske varit lättare att svälja. Men inte nu. Nu fick jag bara en stor dos med avsmak som vägrade försvinna. Tack, men nej tack.

 

Dagens citat:

"Vi måste alla möta valet mellan vad som är rätt och vad som är lätt."
(J.K. Rowling)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie