Änglavakter (Kristina Ohlsson)

Änglavakter är fortsättningen på Tusenskönor och därmed tredje delen om Fredrika Bergman och Alex Recht. Det kan med andra ord förekomma spoilers i inlägget.
 
***
 
Uppläsare: Mirja Turestedt
 
"En ung kvinna hittas styckad och begravd i ett skogsparti i Midsommarkransen utanför Stockholm. Hon identifieras som Rebecca Trolle, en student som varit försvunnen i två år.

Medan Alex Recht och hans utredningsgrupp försöker förstå varför Rebecca gick ett så våldsamt öde till mötes, görs fler fynd på brottsplatsen. Den rymmer hemligheter som visar sig vara flera decennier gamla. Någon har vid upprepade tillfällen återvänt till skogen för att dölja sina offer för omvärlden.

På ett ålderdomshem sitter en stum barnboksförfattarinna. Om och om igen dyker hennes namn upp i polisutredningen kring morden i Midsommarkransen, men hon sluter sig i sin tystnad.

Spåren leder till den mörkaste av sanningar och obönhörligen dras både Fredrika Bergman och Peder Rydh in i historien kring graven och den döda studenten. Fredrika ställs inför ett svårt dilemma när hennes älskade Spencers namn dyker upp i utredningen. Är det verkligen möjligt att han är en del av gåtans lösning? Och vilken roll spelar egentligen den stumma författarinnan?

Med en stark undergångston närmar sig utredningsgruppen fallets upplösning och till sist kvarstår bara en fråga att besvara: Vems tur är det att läggas i graven då mördaren återigen beger sig till Midsommarkransen?"
 
 
 
 
 
Jag tror att Änglavakter är den bäst skrivna delen hittills i serien om Fredrika Bergman och Alex Recht. Språket har definitivt förbättrats och nu har man börjat komma in under skinnet på karaktärerna och lära känna dem. Jag hade lite svårt för Fredrika Bergman i första boken, men nu börjar jag nog tycka om henne.
 
Man blir inte skriven på näsan som läsare och det är ett stort plus! Kristina Ohlsson har blivit bättre på att gestalta berättelsen. Ett annat plus är att hon på ett smidigt sätt lyckas förklara saker från de andra två böckerna som man kan behöva veta för att hänga med ordentligt i berättelsen. Jag tror därför att man skulle kunna hoppa in när som helst i den här serien utan att känna sig så förvirrad att man inte kan ta till sig det hon skriver, för det är annars en risk man tar om man inte läser serier från början. Jag gjorde ju det misstaget med serien om Kurt Wallander. Jag började med Innan frosten (som då var den senaste) och därefter hoppade jag hej vilt mellan de andra delarna. Men trots att Kristina Ohlsson förklarar dessa saker, tycker jag inte att det känns som någon onödig upprepning. Visst, jag hade klarat mig utan det eftersom jag fortfarande har det i färskt minne, men hon lyckas baka in det så smidigt att man knappt märker det. Bra gjort!
 
Själva intrigen är ganska invecklad och det är först i slutet som man någorlunda får en förklaring till hur allt hänger ihop och trots att jag egentligen vill tycka att berättelsen är lite väl otrolig och en aning orealistisk, kan jag inte annat än att köpa det med hull och hår - så pass bra lyckas Kristina Ohlsson övertyga mig! Under lyssnandets gång hade jag svårt för att lägga ifrån mig Änglavakter. Jag blev fångad redan från början och sedan lyckades Kristina Ohlsson hålla kvar mig ända fram till slutet. Det var till och med nästan så att jag blev förvånad när berättelsen slutligen tog slut.
 
Jag ser fram emot nästa del i serien!
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lånat på Varbergs bibliotek.


Dagens citat:

"Om du hämtar fram det som finns inom dig, kommer det du hämtar fram att rädda dig."
(Elaine Pagels)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie