Att sova kräver mer än att enbart sova
Jag brukar inte uttala mig särskilt mycket i den våldtäktsdebatt som pågått under en tid. Det händer en och annan gång, men oftast försöker jag att hålla mig neutral. Visst håller jag med om att lagen kring våldtäkt behöver göras om en del och nu verkar det som om ett relativt rimligt förslag på förändring har lagts fram.
Vad jag däremot inte gör, är att hålla med de som anser att domstolarna borde se mer mellan fingrarna och inte hålla så hårt vid bevisning. Bara för att en åklagare påstår att någon har begått en våldtäkt, innebär det inte per automatik att personen faktiskt gjort det. Det finns trots allt de kvinnor som faktiskt ljuger om att de blivit våldtagna. Jag tycker att det är bra att vi har högt ställda krav när det kommer till bevisning. Jag förstår inte hur man kan tycka att det är bättre att en och annan oskyldig döms, bara för att kunna lagföra fler som begår brott. Att döma en oskyldig är aldrig okej. Oavsett vad det gäller.
Vad jag dock reagerade över för ett tag sedan, var det här inlägget på Twitter:
...
Ursäkta?! Givetvis var jag tvungen att klicka mig in på själva artikeln och läsa vidare och då framgick detta:
Det här känns bara löjligt. Hur tusan ska någon - oavsett könstillhörighet - kunna signalera att man sover NÄR man faktiskt sover?! Visst finns det de som pratar i sömnen (det gjorde jag själv under många år och jag hade även ovanan att traska omkring i sömnen. En gång tog jag mig ända ut i trappuppgången, innan min pappa lyckades få stopp på mig), men då säger man knappast något vettigt. Och med tanke på att kvinnan sov, hur ska hon kunna redogöra för hur mannen betett sig som bevisar att han förstått att hon sovit? HON SOV JU!
Jag har inte läst själva domen, så jag uttalar mig alltså inte om huruvida jag anser att det var riktigt eller ej att han friades. Jag reagerar bara över resonemanget som hovrätten tycks ha haft. Hur tycker de att man ska signalera att man sover? Brukar de själva göra det? Och hur mycket uppfattar de själva av omgivningen när de sover? Hade det varit första april, skulle jag ha trott att hela artikeln var ett aprilskämt - för jag har fortfarande svårt att ta till mig att någon vettig människa resonerar på det här sättet.
Har du några egna tankar och funderingar kring detta?
Dagens citat:
"När det blir stilla omkring dig och du stannar i skräck, ser att arbetet blivit en flykt undan ångest och bort från ansvar, altruismen en nödtorftigt maskerad masochism, känner igen stäppvargens skadeglada, grymma hjärtelag – döva dig då inte genom att åter söka jäktet. Utan håll fast bilden tills du nått dess botten."
(Dag Hammarskjöld)
Ha det så bra!
Kramar
Jessie