Jessicas grotta

Det händer ganska ofta att min chef ber mig ringa upp vissa personer åt henne. Även om jag kan tycka att det ibland känns ganska onödigt, kan jag faktiskt förstå henne. För tillfället har hon mycket att göra och om jag då ringer upp åt henne, kan hon ägna den stunden åt annat arbete istället för att sitta och vänta på att personen eventuellt ska svara.

 

Dock händer det minst lika många gånger att min chef - strax efter att hon bett mig söka en viss person - själv har börjat ringa andra samtal.

 

 

 

Just det beteendet har jag svårt att förstå. Varför ber man någon ringa upp en person, om man själv ska ringa andra samtal under tiden? Visst, vissa samtal (exempel när jag ringer till vissa häkten) kan ta tid innan jag får tag på den vi söker, men oftast får jag tag på personen ganska omgående om personen ifråga svarar. Vid åtminstone ett tillfälle har jag blivit tvungen att - direkt efter att jag fått tag på en klient som då befann sig på ett häkte - be att få ringa upp senare. För mig är det otroligt pinsamt när det händer. Vad tror egentligen den uppringde om oss? I just det fallet har jag för mig att jag slätade över det med att min chef blivit tvungen att ta ett annat brådskande samtal - en oskyldig vit lögn.

 

Har du varit med om något liknande?