Jessicas grotta

 

"Tänk dig att din man har skrivit ett brev till dig, ett brev som bara får öppnas efter hans död. Föreställ dig också att brevet innehåller hans djupaste, mörkaste hemlighet. En hemlighet som kan förstöra inte bara det liv och den familj ni har byggt tillsammans, utan också andras. Tänk dig att du hittar det här brevet när din man fortfarande lever?

Cecilia Fitzspatrick är en framgångsrik affärskvinna, en mycket älskad fru och mamma och omtyckt av många. Hennes liv är välordnat och det är också hennes hem. Hennes äktenskap med John-Paul är lyckligt, de har tre döttrar och bor i Sydney, Australien. En dag när hon är uppe på vinden ramlar en kartong ner från en hylla där hennes man sparar gamla kvitton. Ur kartongen faller ett förslutet kuvert. Brevet är till Cecilia från John-Paul, men får öppnas endast då han är död. John-Paul är på tjänsteresa men när han ringer berättar Cecilia om brevet, han avfärdar det och ber henne slänga det utan att läsa. Men Cecilia blir inte lugnad utan ännu mer förbryllad. Varför fanns brevet på vinden, i en obetydlig kartong? Ska hon trots allt öppna brevet och läsa, eller? Plötsligt har hennes liv tagit en helt ny vändning på grund av ett brev från hennes man, ett brev som innehåller något hon aldrig skulle kunna föreställa sig ...

Internationella succéförfattaren Liane Moriarty har skrivit en gripande, tankeväckande roman. Hon berättar om ett äktenskapsdrama med också om flera personers livsdramer. Den brännande frågan är: Hur väl känner vi egentligen den vi lever med?"

 

 

 

 

Till en början blev jag förvirrad av alla namn och karaktärer som man fick följa i Öppnas i händelse av min död, men efter några kapitel fick jag till slut grepp om det och hade en hyfsad aning om vem var och en var.

 

Jag tyckte att Öppnas i händelse av min död var en småmysig berättelse, med inslag av viss spänning rörande ett tjugo år gammalt mord. Trots att Liane Moriarty har skrivit om ganska stora, sorgliga och allvarliga ämnen, lyckas hon lätta upp det en aning med sin humor. Jag blev arg på både den ena och den andra karaktären, men samtidigt kunde jag inte låta bli att fundera över hur jag själv skulle agerat eller reagerat. Det är omöjligt att veta med säkerhet, men det är nog inte säkert att jag hade "gjort det bättre själv". Vi är alla olika och behöver handskas med olika saker på vårt eget vis.

 

Jag har läst att en del läsare inte tyckt om bokens slut, men det gjorde faktiskt jag. Ett tag var jag orolig för att Öppnas i händelse av min död skulle få ett så där sockersött slut. Ett "och så levde de lyckliga i alla sina dagar". Jag är tacksam över att det inte blev så och jag tycker också att slutet blev en bra avrundning på berättelsen. Det kändes realistiskt, utan att bli för mycket.

 

Och så den viktigaste frågan: Hur skulle jag gjort om jag hittat ett brev som var adresserat till mig som älsklingen skrivit, men som jag inte skulle få öppna förrän älsklingen dött? Oj oj oj ... Att göra något sådant mot mig, skulle vara höjden av ondska. Jag är fruktansvärt nyfiken och skulle nog inte ha kunnat tänka på något annat. Åtminstone inte till att börja med. Fast, jag tror nog att jag skulle ha låtit brevet vara. Jag skulle ha försökt fokusera på annat. Det har jag lyckats med i andra sammanhang. Jag litar nämligen på att om älsklingen vill säga mig något superviktigt, skulle han göra det nu och inte efter sin död.

 

Dagens citat:

"Det är endast när vi återupplivar gårdagen genom att föra över den till idag som den sårar oss."
(Joel S. Goldsmith)

Ha det så bra!
Kramar
Jessie