Daisypath Anniversary tickers

Ingen vinst i Hallands Nyheters novelltävling

I februari i år upptäckte jag en novelltävling som Hallands Nyheter anordnade som en del av satsningen "Hela Halland läser". Temat/ämnet var "Utanförskap" och eftersom jag själv (tyvärr) har upplevt en del av det under åren, kände jag att det här var en tävling för mig! Jag skrev därför ihop ett bidrag, skickade in och höll tummarna för att det skulle fungera.
 
 
 
 
 
Den 25 mars publicerade Hallands Nyheter vem som hade vunnit. Jag var dessvärre inte en av vinnarna. Jag ska dock försöka läsa de bidrag som vann, eftersom jag tycker att ämnet är intressant.

Trots att min novell inte blev utvald, hänger jag inte läpp för det. Nix. Jag har hela tiden haft en tanke på att om den novellen inte vann, skulle den få vara med i min andra novellsamling - som jag ska arbeta med aktivt när mina andra skrivprojekt är klara. I den novellsamlingen har jag nämligen tänkt samla noveller som behandlar själslig smärta. Jag har till och med ett namn på novellsamlingen, men tills vidare håller jag det namnet för mig själv.


Dagens citat:

"Någon form av handling är ofta bättre än ingen handling alls, särskilt om du har suttit fast i en olycklig situation under lång tid. Om du gör ett misstag lär du dig åtminstone något. Om du fortsätter att sitta fast lär du dig ingenting."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

"Misshandel på krogen"

Under mitt första gymnasieår genomförde klassen ett rättegångsspel, som en del av rättskunskapsundervisningen. Det handlade om en misshandel som ägt rum på krogen. Vi var några stycken som hjälptes åt att vara åklagare, men tyvärr gick det inte så bra för oss.
 
På paralegalutbildningen skulle vi också ha rättegångsspel och till min förvåning var det exakt samma fall som vi hade på gymnasiet! Fast i och för sig var det inte särskilt underligt att vi på paralegalutbildningen hade just det fallet, eftersom en av våra lärare på utbildningen var en av författarna bakom det här rättegångsspelet. Hur som helst, den gången fick jag istället vara målsägande.
 
Varför tar jag då upp det här nu? Jo, därför att jag har sett att Sveriges Domstolar har gjort en kort filmatisering av det här rättegångsspelet. Den visar väldigt bra och tydligt hur en brottmålsförhandling (obs! inte brottsmål...) vid tingsrätt går till, vilket jag tycker kan vara en nyttig kunskap att ha med sig. Svenska domstolsförhandlingar skiljer sig ganska mycket från de amerikanska man då och då ser på tv. Dessutom kan det vara en liten trygghet att känna till gången, för det fall man någon gång skulle bli en del av en brottmålsprocess.
 
Ta dig gärna tid att se videon. :-) Det har jag själv gjort. ;-)
 
 


Dagens citat:

"Arbeta som du skulle leva i evighet. Älska som du skulle dö idag."
(Lucius Annaeus Seneca)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Lättnaden när saker och ting löser sig

Alla gör vi ibland misstag och det händer att saker och ting krånglar till sig. Vid sådana tillfällen har jag en tendens att ofta göra en höna utav en fjäder och förstora upp problemet onödigt mycket, vilket egentligen är fullkomligt onödigt att göra. Jag menar, det är sällan det händer att det inte går att lösa problemet eller att man inte på något sätt kan ställa saker och ting till rätta. Visst hade det varit bra om problemet aldrig hade uppstått, fast man måste ändå vara beredd på att saker och ting inte alltid går som man tänkt sig. Och som sagt går det oftast att lösa.
 
 
Ätran förra sommaren. ^^
 
Om man då har gjort som jag och förstorat upp allt onödigt mycket, brukar lättnaden som kommer när allt löser sig vara minst lika stor som problemet hunnit bli. Åtminstone för mig. Jag vet att det här är en riktig klyscha, men för mig brukar det kännas som om en tyngd lyfts från mina axlar och mitt bröst. Glädjen som följer brukar jag inte kunna stoppa och det händer att jag sitter och ler för mig själv ganska länge.
 
Fast jag önskar att jag kunde lära mig att inte göra en så stor sak av de problem som uppstår. Jag skulle må bättre i längden av att inte göra det.


Dagens citat:

"Att vara stark betyder inte att du inte känner smärta. Det betyder att du känner det och försöker förstå det, så att du kan växa av det."
(Karen Salmansohn)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Liv på min paralegalblogg igen!

Under min paralegalutbildning var jag rätt aktiv på min blogg Livet som paralegal. Efter att jag tog min examen minskade aktiviteten och under tiden här på advokatbyrån har jag i princip inte publicerat något inlägg. Inte sedan den 18 september 2013. Åtminstone inte förrän nu!
 
Jag ser min paralegalblogg som en informationsblogg och därför har det inte gjort så mycket att den inte uppdaterats aktivt. Den fyller ju sitt syfte - inte minst med tanke på att den besöks dagligen av ett rätt okej mängd läsare (trots att den inte uppdaterats på 3,5 år) och fortfarande får jag mail med frågor kring utbildningen.
 
 
 
 
 
Fast nyligen fick jag ändå lite dåligt samvete över att inte ha uppdaterat bloggen på länge, så därför skrev jag ihop ett inlägg om de arbetsuppgifter som jag har på advokatbyrån. Egentligen skulle jag ha skrivit det inlägget för länge sedan, men som du vet har jag haft det tungt på olika sätt de senaste åren. Men nu så!
 
När det finns tid till det, ska jag se om det finns fler inlägg som jag kan skriva. Det känns trots allt bättre om bloggen ändå uppdateras med jämna mellanrum.


Dagens citat:

"Du kan inte kontrollera allt som händer dig, men du kan välja hur du hanterar det."
(Maya Angelou)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

De laglösa cyklisterna

Egentligen blir det här inlägget lite som att kasta sten i glashus, då jag under en tid själv faktiskt bröt mot gällande trafikregler i egenskap av cyklist. Fast till mitt försvar måste jag ändå säga att det hela var ett missförstånd från min sida. Men ändå. Jag bröt mot gällande trafikregler. Jag borde ha kollat upp det tidigare.
 
Nåväl, trots ovanstående tänker jag ändå ge mig i kast med det här inlägget.
 
Nu vet jag inte om de cyklister som omfattas av det här inlägget gör dessa saker medvetet och anser sig att de står över all vett och etikett och alla trafikregler, eller om de - som jag var - är omedvetna om att de beter sig som busar. Det ska jag låta vara osagt och jag vill passa på att förtydliga att detta är mest en reflektion från min sida. Naturligtvis finns det två sidor av ett mynt, men jag väljer nu att skriva inlägget utifrån en fotgängares och bilförares perspektiv. Då kör vi!
 
 
 
 
Som fotgängare vågar jag ibland inte vara ute och promenera, eftersom det helt plötsligt kan komma en cyklist farande. Cyklister har nämligen en tendens att cykla lite var och hur de vill. Cykelbana, trottoar/gångbana, väg/gata ... Allt tycks vara en och samma sak för vissa cyklister och om de skulle komma farande på en trottoar/gångbana, väjer de sällan för fotgängare. I dessa cyklisters värld tycks cyklister ha företräde - oavsett var de befinner sig.
 
När det kommer till övergångsställen (obs! Jag menar ej cykelöverfarter eller kombinerade övergångsställen och cykelöverfarter), anser sig cyklister vara likställda med fotgängare - och ibland till och med stå över fotgängarna. Det är bara att cykla på i full karriär när man kommer till ett övergångsställe - oavsett om cyklisten ska ta sig över gatan eller korsa övergångsstället. Om en fotgängare håller på att ta sig över det övergångsställe som cyklisten ska korsa, anser sig cyklisten ha all rätt att bara svepa förbi - fotgängaren får skylla sig själv om denne blir skadad. Alla vet ju att det är en ytterst komplicerad process att stanna en cykel och som cyklist förlorar man värdefulla sekunder på att låta fotgängaren passera i lugn och ro.
 
 
 
 
Körriktning är helt irrelevant för cyklisten - det fungerar väl att cykla åt precis vilket håll som helst? Varför ska man ödsla tid och energi på att ta hänsyn till åt vilken riktning det är tänkt att cykeltrafiken ska gå? Mötande cyklister får helt enkelt väja!
 
Nej, jag är långt ifrån en perfekt cyklist de gånger jag själv är en sådan. Fast jag försöker alltid att visa hänsyn och följa de trafikregler som jag känner till. Uppenbarligen är det långt ifrån alla cyklister som tänker på samma sätt - i alla fall vad det verkar som.


Dagens citat:

"Medvetandet själv är den främste målaren. Hela världen är en tavla."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Rättegångspodden

En podd som jag verkligen har fastnat för är Rättegångspodden. Det är en podd som fördjupar sig i olika rättsfall och sammanställer ljudklipp från förhandlingarna till avsnitt med "dokumentärliknande upplägg".
 
Även om vissa avsnitt är mer intressanta än andra för mig, tycker jag som helhet att Rättegångspodden är intressant att lyssna på. Ibland förundras man över hur de tilltalade tänker - när de är motbevisade så det stänker om det, men ändå vidhåller en annan förklaring. Naturligtvis kan det vara så att de har rätt, fast det blir svårt att tro på dem när bevisen säger något annat.
 
 
 
 
Jag saknar min praktikperiod som jag hade på Nyköpings tingsrätt under hösten 2011. Det var så himla intressant att få sitta och protokollföra under förhandlingarna och därför blir väl Rättegångspodden lite som ett substitut för mig. Kanske är det bara för att jag är juridikintresserad i allmänhet som gör att jag tycker att förhandlingar är spännande.
 
Nåväl, jag ska inte bli så långrandig idag. Jag tycker att Rättegångspoddens avsnitt kan tala för sig själva. Lyssna gärna! Det är en sak att läsa om olika fall i tidningen, men en helt annan att höra vad som sades under själva förhandlingen. Ibland blir man nästan mörkrädd.


Dagens citat:

"De flesta framgångsrika människor jag känner är sådana som lyssnar mer än de pratar."
(Bernard Baruch)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Angående min eventuella paus framöver

Jag vet inte om du noterade att jag tidigare - lite i förbifarten - nämnde att jag eventuellt kommer behöva ta en paus från bloggen längre fram. Det är fullt förståeligt om du inte reagerade på detta och jag har medvetet undvikit att gå närmare in på varför. Fast nu känner jag att det är dags att förklara vad det är jag syftar på, så du vet vad du har att vänta dig.
 
Jag är gravid. Barnet beräknas komma i början av augusti.
 
 
Ogravida jag - sommaren 2015 om jag inte minns fel.
 
 
 
Hela graviditeten har varit - och är fortfarande - en rätt stor omställning för mig. Kanske beror det främst på att detta är mitt och älsklingens första barn. Det är en del att vänja sig vid och vissa inre demoner att kämpa mot.
 
Eftersom det här är mitt första barn, vet jag ärligt talat inte hur mycket tid eller ork som jag kommer ha till bloggandet. Därför vill jag göra dig beredd på att det kan bli fråga om en paus för min del när barnet kommer. Dock försöker jag i nuläget att tidsinställa lite inlägg när tid och ork finns, så att det inte behöver bli någon paus. Åtminstone ingen längre sådan. Jag har ju så många idéer och tankar som jag vill skriva om, men tiden räcker inte alltid till.
 
Jag hoppas att jag kommer kunna fortsätta att ventilera mig här på bloggen efter augusti. Fast om det inte blir så, hoppas jag att du kommer ha förståelse för detta.


Dagens citat:

"Den som har lärt sig att leva med sitt högre jag har upptäckt en frid som är oberoende av omständigheter och omgivning, en godhet som är alltför djup för världen att förstå och en visdom som sträcker sig bortom intellektet."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Drömfångare (Stephen King)

"Det var en gång i staden Derry fyra pojkar som gjorde något otroligt modigt. Utan tvekan något bra, kanske till och med något fantastiskt. Något som förändrade dem på ett sätt som de aldrig riktigt skulle komma att förstå.

Tjugofem år senare har pojkarna blivit män med egna liv och egna problem. Men banden dem emellan består. Varje höst träffas de fyra i en stuga i Maine för att jaga. Men detta året kommer en främling till stugan. Han har gått vilse, är förvirrad och nära nog förfrusen och mumlar gång på gång något om ljus i skyn. Hans osammanhängande yrande visar sig vara oroväckande klarsynt. Innan de vet ordet av är männen inbegripna i en gastkramande kamp mot varelser från en annan värld. Deras enda chans att överleva finns förborgad i deras gemensamma förflutna och i drömfångaren."
 
 
 
 
För några år sedan såg jag och älsklingen filmen som är baserad på Stephen Kings Drömfångare. Dock mindes jag inget från filmen, bortsett från en enda scen - som även är med i boken. Det innebar att jag kunde läsa boken med fräscha ögon, så att säga.
 
Egentligen händer det inte särskilt mycket i boken, bortsett från mot slutet - det är då berättelsen får fart. Fast ändå var det något som höll mig kvar och fick mig att fortsätta att läsa - vilket är en av Stephen Kings styrkor. Han vet hur han ska hålla kvar läsaren.
 
Som helhet tyckte jag att det var en helt okej berättelse, även om jag inte var så förtjust i alla utsvävningar han gjorde eller när han började ge sig in på smått filosofiska tankebanor. För mig tillförde dessa inte berättelsen något. Jag tyckte också att epilogen var lite för utdragen.
 
Det är en intressant tanke som Stephen King tar upp (åtminstone är det så jag tolkar det) - hur vi människor skulle börja agera och bete oss mot varandra, för det fall jorden skulle utsättas för en utomjordisk invasion och/eller smitta. Om verkligheten skulle stämma överens med den bild som Stephen King målar upp, är det skrämmande - även om jag till viss del kan förstå varför de agerade som de gjorde.
 
Det här exemplaret har jag köpt.


Dagens citat:

"Mitt hem är i mitt hjärta, det flyttar med mig."
(Nils-Aslak Valkeapää)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det kom plötsligt ett paket

Som bekant deltar jag ju i olika undersökningar på nätet där jag får poäng som belöningar och dessa poäng kan jag sedan lösa in för att få olika saker. För flera månader sedan deltog jag i en undersökning som handlade om ett godissnacks som planeras att börja säljas i butik. Mot slutet av undersökningen fick jag frågan om jag var intresserad av att delta i ett smaktest? Jag svarade att jag var det och tänkte sedan inte mer på det.
 
Det dröjde ett litet tag och plötsligt fick jag en avi med posten om att jag hade ett brev att hämta ut på Kvantum. Eftersom jag vid den tidpunkten inte hade beställt något, blev jag väldigt förvånad. Nyfikenheten stegrades då försändelsen inte avslöjade vem det var ifrån.
 
 
 
 
När jag öppnade kartongen och fick se innehållet, brast jag ut i skratt.
 
 
 
 
Jag trodde aldrig att jag faktiskt skulle bli utvald för ett smaktest - det har ju aldrig hänt mig förrut. Men jag och älsklingen tog oss an uppdraget med glädje och jag ser fram emot när de börjar säljas i butik.


Dagens citat:

"Den som lämnat bakom sig seger och nederlag, han är fridfull och lycklig."
(Buddha)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Min kamp mot de olästa böckerna i hyllorna

När 2017 inleddes fanns det 198 st olästa böcker i hyllorna här hemma. Jag gjorde då upp en plan för hur läsningen skulle se ut under året och hittills har det gått riktigt bra. Det går så bra att jag till och med ligger lite före i min läsplanering. Jag har också varit så duktig under bokrean i år, att jag inte köpt böcker till mig själv. Det enda jag har tillåtit mig att göra på bokrean för egen del är att dregla över utbudet och klappa/smeka några av böckerna.
 
Fast trots ovanstående, har det ändå smugit sig in två tillskott bland mina hyllvärmare.
 
En morgon när jag vaknade och skulle göra mig redo för jobbet, hade älsklingen - bara för att han älskar mig - köpt den här och lagt fram:
 
 
 
Den verkar väldigt intressant, så jag ser verkligen fram emot att läsa den!
 
När vi sedan hade tagit oss till Halmstad en lördag för att leta efter skor till älsklingen, gick han bestämt in till Akademibokhandeln och köpte den här till mig, bara för att han visste att jag gärna vill läsa den:
 
 
 
 
Nåväl, två böcker är ingenting. Jag ska ändå klara av att avsluta 2017 med färre olästa böcker än vad som fanns vid årets början. Det är mitt mål!


Dagens citat:

"Vad än en fiende kan göra mot en fiende eller en ovän mot en ovän – ett felriktat sinne gör oss större skada."
(Buddha)


Ha det så bra!
Olästa kramar
Jessie

Jag är verkligen dålig på att vara sjuk

Jag vet att jag har sagt det förut, men jag är verkligen dålig på att vara sjuk! Jag menar, hur svårt kan det vara? Det krävs inte mycket av någon att vara sjuk. Vad är det för fel på mig?
 
På vilket sätt är jag dålig på att vara sjuk? Tja, istället för att ligga och vila, håller jag på att städa, diska, laga mat, gå till jobbet etc. - bara för att jag får dåligt samvete över att låta älsklingen få göra allt. Det händer också att jag tränar - såvida jag inte är riktigt, riktigt sjuk (typ feber och ordentlig värk i kroppen).
 
 
 
 
Det lustiga är att jag vet att jag inte borde göra allt det här när jag är sjuk. Ändå kan jag inte låta bli. Bara för att det dåliga samvetet sakta men säkert kommer krypande. Dessutom blir jag så lätt rastlös om jag ska ligga ned och försöka vila, utan att vara trött. Dock blir det långt ifrån bättre av att jag hela tiden håller igång och tröttar ut kroppen på det sättet. Kan ju vara därför som jag - åtminstone som det känns - är sjuk längre än vad andra brukar vara. När jag blir förkyld tar det evigheter innan jag blir frisk. Ibland hinner jag inte ens bli helt frisk förrän nästa förkylning tar vid.
 
Finns det någon kurs som man kan gå för att lära sig hur man ska bete sig när man är sjuk? Jag skulle verkligen behöva det!


Dagens citat:

"Att veta skillnaden mellan rätt och fel är en sak, att visa det i dina handlingar är en annan."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Inte längre svenska folkets fest

Jag är en av de som nästan varje år suckar över utgången i Melodifestivalen och tycker att fel låt vann. Förutom vid några enstaka tillfällen. 2004 var jag nöjd över att Lena Ph vann med sin låt Det gör ont.
 
I år var jag rätt besviken på bidragen och i slutändan blev det att jag mest hejade på Owe Thörnqvist för att det var ett annorlunda bidrag. Fast till skillnad från andra år var jag inte missnöjd med vinnarlåten. Även om det inte fanns någon låt som jag verkligen fastnade för, var Robin Bengtssons I can't go on en helt okej låt.
 
 
 
 
Vad jag däremot är missnöjd med, är det här påfundet med den internationella juryn. Vad ska den vara bra för?!
 
Såvitt jag har förstått - men jag kan naturligtvis ha missuppfattat det hela - infördes denna jury enbart för att vi ska ha en chans att vinna mot de övriga tävlingsbidragen i Eurovision Song Contest.
 
...
 
Förlåt om det här innebär att jag svär i kyrkan, men vad spelar egentligen en vinst eller förlust för roll? Är det inte viktigare att vi skickar ett bidrag som svenska folket vill ska representera landet i tävlingen? Varför ska svenska folket annars få rösta? För syns skull? Som det ser ut nu, är det inte alltid som poängresultatet speglar vad svenska folket vill - vilket gör mig irriterad. Om en viss låt får tillräckligt mycket poäng från den internationella juryn, kan den låten vinna hela tävlingen även om en annan låt får mer poäng från svenska folket (vilket hände i år).
 
Det är tråkigt när det blir viktigare att vinna saker och ting. Vad hände med resan dit? Att man ska ha roligt? Eurovision är knappast ett krig på liv och död.
 
Om jag hade fått bestämma, skulle det inte alls finnas någon jury-funktion i Melodifestivalen. Det skulle enbart vara svenska folkets röst som skulle avgöra utgången. Vinnaren av svenska Melodifestivalen skulle spegla svenska folkets vilja.
 
Vad tycker du själv?


Dagens citat:

"Fyrar springer inte runt på öarna och letar efter båtar att rädda; de bara stå där och lyser."
(Anne Lamott)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Varför barn?

För mig har det aldrig varit konstigt att vi människor vill ha barn. För mig har det varit nästan en självklar del av parlivet - för de som vill ha och kan skaffa barn. Fast för ett tag sedan läste jag något som fick mig att börja fundera. Det var en person som ifrågasatte att vi skaffar barn och menade att vi människor gör det av rent egoistiska skäl - barnen har ju aldrig bett om att få födas. Varför ska vi då tvinga dem till det?
 
På sätt och vis kan jag till viss del förstå den tanken. Det stämmer ju att barnen aldrig ber om att få skapas, men om alla hade tänkt så skulle vi människor inte alls finnas. Huruvida det hade varit bra eller dåligt, är en annan diskussion som jag inte tänker gå in på idag. Och om man ska vara ärlig, är det långt ifrån alla som önskar att de inte funnits. Fast jag menar naturligtvis inte att det är fel att tänka så. Alla har rätt till sina egna åsikter. Dock kan man inte tvinga andra att tänka så här, lika lite som man kan tvinga någon att vilja skaffa barn.
 
 
 
 
Varför ska man ha barn då? Tja, som jag ser det finns det inget rätt eller fel i frågan om man ska ha barn eller inte. Det är inte fel att inte vilja ha barn, men det är inte heller fel att vilja ha barn. Däremot kan jag tycka att det kan finnas mindre bra anledningar till att vilja skaffa barn, men det är min personliga åsikt. Alla har som sagt rätt att tycka olika.
 
Kanske är det fel att tvinga fram ett liv på det sätt som det på sätt och vis är när två människor bestämmer sig för att vilja skapa ett nytt liv. Kanske är det helt och hållet rätt. Det är upp till var och en att avgöra och oavsett vad man själv bestämmer sig för, är det rätt beslut för just en själv. Att andra kanske fattar helt andra beslut, är något som man måste respektera. Man har inte rätt att skuldbelägga någon som fattar ett annat beslut än vad man själv gjort.
 
Var och en har rätt till sin egen åsikt. Punkt.


Dagens citat:

"Den som inget annat kan göra än att sitta en liten stund hos någon som är ledsen och rädd, den människan har gjort något stort."
(Tomas Sjödin)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Framtidens spel

Nyligen köpte älsklingen ett tv-spel till den nya konsolen Nintendo Switch.
 
 
 
 
Vi blev dock fulla i skratt när han öppnade förpackningen och visade innehållet:
 
 
 
 
Jag klagar naturligtvis inte på att spelen nuförtiden finns på minneskort. Fast varför gjorde speltillverkaren inte ett mindre fodral? Är det verkligen tvunget att ha ett så stort fodral till en så liten komponent? Tänk vilket slöseri!
 
Förhoppningsvis kommer de på bättre lösningar i framtiden. Det är i varje fall vad jag hoppas på.


Dagens citat:

"Det är inte berget vi besegrar, utan oss själva."
(Edmund Hillary)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Medverkar i #Älskanoveller - 30 nyanser av frihet!

För ett litet tag sedan läste jag på Twitter att juryn i Ordberoende förlags uttagning till nästa omgång av #Älskanoveller hade valt ut vilka noveller som skulle få medverka i den nya antologin. Med spänning väntade jag på ett mail från förlaget - hade min novell valts ut eller inte?

När inget mail kom på över en vecka, förstod jag att jag inte hade blivit en av de utvalda. För om jag hade varit det, då borde väl beskedet ha kommit vid det här laget? Jag hade lite på känn att min novell inte skulle räcka hela vägen fram, även om jag hoppades på att få vara med i ännu en novellantologi.
 
 
 
 
Men i förra veckan damp det ned ett mail från förlaget - jag blev erbjuden att få medverka i antologin!

Nu är avtalet påskrivet samt författarpresentation, bild och novell inskickat till förlaget. Nu väntar jag bara på redigeringsomgången. Själva antologin verkar släppas i maj. Jag återkommer med mer information så snart jag själv vet.


Dagens citat:

"Ge kärlek, få kärlek."
(Okänd)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det svåra med att sluta med invanda mönster

Att det ska vara så svårt att lära sig att göra saker och ting på ett nytt sätt?! Jag har börjat inse att det ligger något i det som min klassföreståndare på högstadiet sade vid något tillfälle; Det går att lära en gammal hund att sitta om den aldrig lärt sig att sitta tidigare. Däremot går det inte att lära en gammal hund att sitta på ett nytt sätt.
 
Sedan många år tillbaka har jag haft för vana att sitta med benen i kors. Jag trivs bäst så och det går oftast av bara farten. Eller, rättare sagt - det går per automatik. Dock håller jag på att försöka avvänja mig vid detta. "Borde väl inte vara några problem att sluta med det." Ha! Trodde jag ja ...
 
 
 
 
Tänk vad inrotade vissa vanor är och hur svårt det är att bryta dem. Eller är det bara jag som har den här sortens problem? Oavsett hur mycket jag än försöker tänka att jag inte ska korsa benen, så korsas de ändå. Vad är det för fel på mig?
 
Jag vet dock inte hur jag ska bära mig åt för att sluta. Givetvis slutar jag när jag kommer på mig själv, men fram till dess korsas benen utan att jag tänker på det. Hur får jag stopp på just denna automatik? Krävs det att jag på något sätt betingar mig själv, i form av att bestraffa mig varje gång jag korsar benen? Eller finns det ett enklare sätt?


Dagens citat:

"Varför kämpa med att öppna en dörr mellan oss när hela väggen är en illusion?"
(Rumi)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Det du inte minns (Harriet Lane)

Uppläsare: Gunilla Leining
 
"När Ninas och Emmas vägar av en slump korsas uppstår en trevande vänskap som för alla utomstående ter sig obegriplig. Emma är hemmafru med en tvåårig son och ännu ett barn på väg, har gett upp sin spännande karriär inom tv och känner sig nedstämd, låst och ensam.

När Nina, den begåvade konstnären, sval, sofistikerad och välbeställd, sträcker ut en hand är det som en livboj för en drunknande. Emma är tagen av Nina, överväldigad och tacksam över hennes intresse. Det dröjer inte länge innan hon betraktar Nina som en god vän.

Men vad Emma inte minns är att de en gång för länge sedan kände varandra. Nina har däremot inte glömt."
 
 
 
 
Kanske är det bara jag, men jag kände mig rätt besviken på Harriet Lanes Det du inte minns. Av baksidestexten fick jag uppfattningen att det Emma inte mindes var något stort. Denna förväntan stegrades av att Harriet Lane drog ut på svaret. Det är först någonstans mot slutet av boken som man får veta vad det är Emma inte minns och det avslöjandet lämnade mig enbart med en känsla av "Jaha? Var det inte mer?!" Svaret är så löjligt att jag inte tycker att det är värt att skriva en hel bok om det, för i mina ögon finns det inte ens någon riktig konflikt. Jag som läsare kände mig enbart lurad. Snuvad på något riktigt bra.
 
Rent språkmässigt tycker jag att Det du inte minns är en välskriven roman som bjuder på en del spänning. Dock tycker jag att den här och var tenderar att bli lite för utdragen och slutet känns enbart konstigt.
 
Jag kan tänka mig att läsa mer av Harriet Lane, men hoppas då att hon har mer att erbjuda än vad hon hade i Det du inte minns.
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lyssnat på genom Bookbeat.


Dagens citat:

"De svaga kan aldrig förlåta. Förlåtelse är de starkas attribut."
(Mahatma Gandhi)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En mystisk korkätare

"Hemma på vår gata i stan, där bor en fru..."
 
Jag kände mig lockad att inleda det här inlägget på liknande sätt som det Stina i Vi på Saltkråkan-filmerna brukade säga (det vill säga citatet ovan). Fast i mitt fall skulle det varken handla om hemma på min gata eller om någon fru. Nix. I mitt fall handlar det om kontoret där jag jobbar och en mystisk korkätare.
 
Tror du att jag har blivit galen? Äsch, det gör inget. Det är jag också. Fast i det här fallet är jag gravallvarlig. Faktiskt.
 
Saken är den att min chef föredrar att skriva med Pilot V-ball-pennor istället för med vanliga bläckpennor och dessa pennor har korkar som man tar av och på. För min del är det snarare tvärtom - jag klarar inte av att skriva med de där V-ball-pennorna. Hur som helst, då och då går jag runt på kontoret för att snygga till (framförallt om det är klientbesök inbokade). Då är det mer regel än undantag att jag hittar V-ball-pennor lite här och var. Fast det underligaste är att dessa pennor brukar sakna korkar och tro det eller ej - oftast finns det inte heller några lösa korkar som ligger och skräpar.
 
 
 
 
Detta har fått mig att börja fundera på om det möjligtvis bor en slags hustomte här på kontoret, som livnär sig på pennkorkar? Frågan är bara var han i så fall gömmer sig om dagarna, för under mina tre och ett halvt år på byrån har jag aldrig sett någon liten filur, som inte borde vara här, springa omkring.
 
Tror du att man skulle kunna fånga den med en råttfälla eller liknande? Jag borde kanske prova.


Dagens citat:

"Tvivla aldrig på att du är värdefull och mäktig och förtjänar alla chanser och möjligheter i världen."
(Hillary Clinton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Järvheden kastar nytt ljus över omtyckt låt

Kanske beror det på att jag sakta men säkert börjar närma mig 30 år, men under det senaste året har jag tyckt att det har varit trevligt att sitta i soffan med älsklingen och se på Så ska det låta. Ett rätt passande program för mig som gillar musik och som försöker sjunga (fast när jag gör det går katterna genast till ett annat rum).
 
Hur som helst, den 19 februari i år var Thomas Järvheden en av deltagarna i programmet och han bjöd på en riktig skrattfest när de skulle sjunga en omtyckt låt. Låten ifråga var Ted Gärdestads Oh, vilken härlig dag.
 
 
 
 
Istället för att gå rakt på sak och sjunga låten, började han analysera den under tiden. Han menade att den som låten handlar om (det vill säga "jaget" i låten) är egentligen en ganska läskig och skum människa.
 
Eftersom jag aldrig kommer kunna göra hans fenomenala analys rättvisa, är det bättre om du själv ser den. Jag kan dock säga att från och med nu kommer jag lyssna på låten med helt andra öron än tidigare.
 
 


Dagens citat:

"Det största hindret för framgång är rädslan för att misslyckas."
(Sven-Göran Eriksson)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Mitt bidrag till Hallands Nyheters novelltävling

Jag lyckades få ihop ett bidrag till Hallands Nyheters novelltävling på temat "utanförskap". Nu återstår det att se om det räcker hela vägen.
 
 
 

Jag valde att min novell skulle handla om en mobbingsituation i skolmiljö. Mer precist utspelar den sig i skolmatsalen. Anledningen till att jag valde just en sådan situation, var för att jag ännu har relativt klara bilder från mina egna känslor och tankar som jag hade kring att behöva äta i skolmatsalen på högstadiet. Naturligtvis är inte novellen direkt hämtad från verkligheten, även om den inte ligger särskilt långt ifrån hur min egen såg ut på den tiden.

För det fall min novell inte blir ett av de tre vinnande bidragen i den här tävlingen, har jag tänkt mig att ha med den i en kommande novellsamling som jag ska börja jobba på, så snart den nuvarande är klar.


Dagens citat:

"Man ska inte tro att man är för mer. Men inte heller att man är för mindre."
(Anna Takanen)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

En själsfrände!

Den 17 februari i år åkte jag och min chef upp till Göteborg för att se Lena Ph:s föreställning Jag är ingen älskling. Under en period på högstadiet lyssnade jag mycket på hennes musik, vilket var efter att hon vunnit Melodifestivalen 2004 med Det gör ont (innan dess hade jag knappt tänkt på vem hon var). Jag älskade den låten och roades av hennes scenframträdande med mikrofonen (japp, mikrofondelen roade mig en hel del - fast till mitt försvar var jag bara 14 år vid den tidpunkten).
 
 
 
 
Både jag och chefen hade sett fram emot föreställningen och vi blev verkligen inte besvikna! Den var så himla bra! Lena Ph var fantastiskt duktig och rolig! Bland annat berättade hon om sin och Sven Wolters medverkan i tv-programmet Jacobs stege 1987, efter att de valts till Sveriges sexigaste kvinna resp. Sveriges sexigaste man. De skulle sjunga Teach me tiger och tydligen hade Lena Ph inte varit förberedd på vad som förväntades av henne:
 
 
 
 
I den här föreställningen hade dock Lena Ph bestämt sig för att uppdatera detta framträdande en smula (Teach me tiger 2.0):
 
 
 
 
Fast det var egentligen inte detta som jag hade tänkt prata om. Nej, det var faktiskt om det faktum att jag och Lena Ph tydligen är mer lika än vad jag hade kunnat föreställa mig. Hon erkände nämligen under föreställningen att hon skriver listor och att hon gör det till allt!
 
Precis som jag! Kan du tänka dig? När hon sade det ville jag ställa mig upp och jubla! Fast det gjorde jag inte. Jag nöjde mig med att sitta kvar på stolen och le. Jag menar, jag skriver listor över veckohandel, vilka böcker jag ska läsa och när jag ska läsa dem, vilka böcker jag vill läsa, vilka böcker av de som jag vill läsa som går att låna på bibliotek och i vilka format, vad jag ska göra i mina olika skrivprojekt, vad jag ska göra under dagen (om jag är ledig en helg medan älsklingen jobbar) och så vidare, och så vidare ...
 
Vad skönt att veta att jag inte är ensam om att vara en knäppgök!


Dagens citat:

"I oredan, finn enkelheten. I disharmonin, finn harmonin."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Angelologi - änglarnas tecken (Danielle Trussoni)

"Angelologi är en bladvändande thriller med omskakande hemligheter, ledtrådar dolda i klassiska konstverk och heliga artefakter. Sankta Rosa-klostret, New York, nutid. En dag när den 23-åriga syster Evangeline utför sina sysslor i klostrets bibliotek hittar hon en brevsamling som förändrar hennes liv. I breven, som är från andra världskriget, upptäcker Evangeline något ofattbart: i generationer har det pågått en kamp mellan änglar och människor. En kamp som hon själv, utan att veta om det, varit högst inblandad i redan från födseln. Samtidigt närmar sig ett stort antal bevingade varelser klostret. Kan Evangeline med hjälp av ledtrådarna som döljs i breven hitta det föremål som kan avgöra striden och rädda mänskligheten?"
 
 
 
 
 
Jag läste en kommentar någonstans om att personen tyckte att Danielle Trussonis Angelologi - änglarnas tecken var seg och till en början höll jag med. I bokens första trefjärdedelar händer det inte särskilt mycket. Denna del av boken är fylld av så kallade tillbakablickar, faktaförklaringar och en hel del bibelcitat och bibelhänvisningar.
 
Jag ska erkänna att jag var smått uttråkad av detta i början, men inser nu i efterhand att denna del behövdes. Kanske hade upplägget kunnat göras lite annorlunda för att det inte skulle kännas lika segt för läsaren - exempelvis att nutid varvades med dåtid på ett smidigare sätt - fast jag är ändå rätt nöjd. På det stora hela är det en välskriven bok. Bokens sista fjärdedel var spännande och händelserik och då tyckte jag att det var bra att bakgrundsdelen redan var avklarad. Däremot var jag inte lika förtjust i slutet, men det berodde nog mest på att jag inte hade förväntat mig att det fanns en uppföljare; Angelopolis. Såvitt jag har förstått har denne emellertid inte översatts till svenska.
 
Om du är intresserad av att få dig en annan bild av änglar än den man är van vid - det vill säga en mycket mörkare bild än den man vanligtvis har av dessa varelser - är detta en bok för dig. Efter att ha läst Angelologi, blev jag sugen på att studera änglar lite närmare.
 
Det här exemplaret har jag köpt.


Dagens citat:

"Likt en fåra leder vatten till fälten, likt en bågskytt riktar en pil, likt en snickare snidar trä, så formar den vise sitt liv."
(Buddha)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

TV eller tv?

Jag följer en hel del konton på Twitter och ett av dem är Språkrådet. Ofta brukar de publicera språkfrågor som de får, tillsammans med sina svar. Ganska ofta tycker jag att dessa inlägg är intressanta, eftersom det händer att man får lära sig något nytt eller att det som tas upp är sådant som man inte tänkt på. Ett sådant inlägg var frågan om hur TV ska stavas - med versaler (stora bokstäver) eller gemener (små bokstäver)? Språkrådet hänvisade då till det här svaret:
 
 
 
 
Jag måste erkänna att svaret förvånade mig ganska mycket, eftersom jag själv fått lära mig i alla år att den här typen av förkortningar ska skrivas med versaler.
 
Men vad säger då SO?
 
 
 
Jaha ... Man lär sig något nytt varje dag.
 


Dagens citat:

"Du kan inte ta upp kampen mot egot och vinna, på samma sätt som du inte kan bekämpa mörkret. Medvetenhetens ljus är det enda som behövs. Du är detta ljus."
(Eckhart Tolle)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Författare man tappat bort

Bokbloggsjerka: Finns det några författare som du har "tappat bort" under din läsarbana?
 
Tappat bort och tappat bort ... Under senare delen av högstadiet och början av gymnasiet läste jag mycket av Henning Mankell. Då bestämde jag mig för att läsa alla böcker han hade skrivit, men av olika anledningar blev det inte så och på senare år har jag inte läst så mycket av honom. Kanske kan det bli ett projekt för mig när jag har kommit ikapp med hyllvärmarna här hemma?
 
 
 
 
Under gymnasietiden läste jag i perioder nästan enbart Nora Roberts och John Grisham. Dessa båda författare läser jag inte lika ofta längre. Att jag inte läser så mycket av Nora Roberts längre, beror som sagt på att jag har tröttnat på hennes förutsägbarhet. Att John Grisham har hamnat lite i skymundan beror helt och hållet på att jag försöker avverka alla olästa böcker här hemma. Det står faktiskt en oläst John Grisham i hyllan, så vem vet - snart blir det kanske hans tur. ;-)
 
Utöver dessa tror jag faktiskt inte att jag har "tappat bort" någon författare.


Dagens citat:

"Det är först när man mjukar upp konturerna kring jaget som en mängd möjligheter öppnar sig, det är först då som visionerna kan manifestera sig."
(Richard Gere)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Inget party på Malmö central

När jag senast var nere i Malmö, blev jag uppmärksammad på ett "roligt" förbud som har införts på centralen och som bland annat finns skyltat om när man ska ta rulltrappan ned till exempelvis spår 3 och 4a;
 
 
 
 
Till en början skrattade jag åt det hela, men måste ändå medge att förklaringen låter rimlig - att det är för att undvika att ballonger (som barn emellanåt har en tendens att tappa) flyger upp till ledningarna och orsakar stopp m.m.
 
Fast taget ur sitt sammanhang, är det ett ganska roligt förbud. Dock undrar jag hur detta efterlevs rent praktiskt? Finns det personal som håller koll på detta och tar ifrån barnen deras ballonger om de har med sig ballongerna ut på perrongen? Eller har man förbudet het enkelt i hopp om att folk rättar sig efter det?


Dagens citat:

"Mitt i svårigheterna finns möjligheterna."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Ibland kan det vara bra att se och inte bara titta

När det finns tid över på kontoret, brukar jag försöka ta mig tid att sortera upp ett gigantiskt ärende där min chef var/är boutredningsman i ett dödsbo. Ärendet har pågått i flera år och varit riktigt krångligt och komplicerat.
 
Hur som helst, jag höll nu senast på att sortera upp mail som skickats till och från de båda dödsbodelägarna. Plötsligt hajade jag till när jag såg att två mail hade skickats samma dag till den ena dödsbodelägaren. I och för sig är väl just det inget konstigt i sig, men jag tyckte att innehållet i de båda skrivelserna var lite motsägelsefulla, vilket fick mig att ta en extra titt på klockslagen.
 
 
 
 
Det var då jag insåg vad det var för fel. Ja, de var skickade samma dag - men olika år!
 
Vilken tur att jag hann upptäcka det i tid! ;-) Ibland gäller det att verkligen se det man tittar på.


Dagens citat:

"Om människor bara visste hur underbart, rikt och tillfredsställande det inre livet är skulle de inte tveka ett ögonblick att ge upp allt som står i vägen för dess förverkligande."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Sammanfattning av 2016 - del 3

Inspirerad av några bloggare, tänkte jag själv försöka mig på ett eget sammanfattande inlägg över 2016. Som jag har berättat tidigare var det intressant att ögna igenom förra årets inlägg. Att titta på gamla inlägg kan faktiskt vara intressant - ibland kan man hitta ett och annat guldkorn som man glömt bort.

Jag insåg dock till sist att inlägget skulle bli alldeles för långt om jag tog hela året i ett och samma inlägg. Därför har jag delat upp det till tre stycken.


September
Fram tills i höstas har jag aldrig behövt ta kontakt med Google, men insåg ganska snabbt att när man faktiskt behöver prata med en fysisk person på företaget, är det i princip omöjligt. Jag har tyvärr inte haft tid att ringa det telefonnummer som jag hittade, men ska försöka ta mig tid att göra det vid tillfälle och hoppas på att jag får kontakt med dem.

Under september fick jag för första gången uppleva hur fult poliser kan spela - vilket gjorde mig djupt besviken. Jag har fortfarande stor respekt och förtroende för poliser, men detta fulspel gjorde mig som sagt besviken. Och det var också i september förra året som jag besökte Bokmässan i Göteborg för allra första gången! Älsklingen hade tillåtit mig att köpa böcker - nu när jag ändå var där - men jag tror inte att han hade räknat med den skörd som jag faktiskt kom hem med ...
 
 
 
 
Oktober
Ett inslag i det här Pokémon Go-spelandet som jag gillade, var att kunna döpa de små varelserna! Så jag ägnade en stor del av hösten åt att döpa mina små vänner. Jag delade även med mig av min frustration över att upplägget som Hallandstrafiken har med en särskild buss för de resenärer som ska till och från tågstationen i Falkenberg, inte riktigt fungerar - i alla fall om tåget är minst fem minuter försenat. Fast nu har bussarna börjat vänta in oss resenärer bättre. Åtminstone när det gäller det tåget som jag åker med från Varberg.

Jag förstod det inte då och jag förstår det fortfarande inte - vad är vitsen med "priset" skämskudden? Personligen tycker jag att de borde skippa det helt och hållet - för det är långt ifrån roligt! Något som däremot är roligt, eller i alla fall roligare, är nymodigheten "musuk". Jag vet fortfarande inte vad musuk är, men förhoppningsvis kan en snäll bloggläsare kanske upplysa denna gamla tant om vad det är för något. ;-)

Något annat som jag också funderade över under oktober, var alla dessa skumma Twittermänniskor som finns. Jag förstår fortfarande inte vad man får ut av att skriva den sortens kommentarer som jag tog upp i det inlägget.

November
Det var under förra året som jag insåg att det tydligen krävs mer av en när man sover än att enbart sova. Ibland kan man undra hur folk tänker ... Jag tror att en del skulle ha nytta av att se videon om te och samtycke. Om alla människor hade begripit den videons budskap, skulle vi slippa den här debatten om sexualbrott.
 
Till älsklingens födelsedag bakade jag en relativt enkel tårta (problemet var bara att det strulade till sig när jag väl skulle täcka tårtan - vilket medförde ett panikköp på Kvantum).
 
 
 
December
Under ett ögonblick fick jag lite hjärnsläpp när jag lyssnade på en låt som jag tycker extra mycket om och fick för mig att sångaren ville leva som kannibaler ... 2016 var också det år som Bockstensmannen bestämde sig för att försöka hitta kärleken på nätet. Jag undrar om han har lyckats ännu? Mot slutet av december funderade jag återigen över det här med pseudonymer och undrade vad det egentligen är som är så lockande med dessa? varför känner människor behov av att försöka luska ut vem som döljer sig bakom en pseudonym?
 
 
Det var en liten återblick. Finns det något inlägg från förra året som du tycker bättre om än andra? Berätta gärna i så fall vilket inlägg det är! :-)


Dagens citat:

"Ett helt liv är bättre än ett långt liv."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Transkribering är intressant

Sedan jag började jobba på byrån, har min chef bett mig vid några tillfällen att transkribera olika ljudinspelningar. Att transkribera innebär att man skriver ned det som sägs och vem det är som säger det.
 
 
 
 
När jag pratar med andra, brukar jag inte tänka på hur folk pratar (såvida det inte är uppenbart när någon säger "typ" eller "liksom" efter varje mening). Fast när man transkriberar blir allt det där extra tydligt och jag har märkt att det är inte alltid som folk säger fullständiga meningar eller ens avslutar sina meningar. För mig ser det därför konstigt ut när sådana samtal skrivs ned och därigenom förvandlas till text. Det lustiga är ju att oftast lägger man inte märke till det och samtalen tycks ju flyta på ändå.
 
Eller så är det bara konstiga jag som tycker att det är intressant att det är så. ;-) Jag kommer i alla fall försöka bli mer uppmärksam på hur jag pratar från och med nu.


Dagens citat:

"Ditt verkliga jag är din bäste vän."
(Nisargadatta Maharaj)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Sammanfattning av 2016 - del 2

Inspirerad av några bloggare, tänkte jag själv försöka mig på ett eget sammanfattande inlägg över 2016. Som jag har berättat tidigare var det intressant att ögna igenom förra årets inlägg. Att titta på gamla inlägg kan faktiskt vara intressant - ibland kan man hitta ett och annat guldkorn som man glömt bort.

Jag insåg dock till sist att inlägget skulle bli alldeles för långt om jag tog hela året i ett och samma inlägg. Därför har jag delat upp det till tre stycken.

Maj
I början av maj förra året åkte jag upp till Stockholm med min mamma och min syster. Främst var tanken med besöket att de båda skulle få se Stockholm, eftersom de (med undantag från min syster när vi var på Gröna Lund ett år) aldrig hade varit där. Då passade vi också på att gå på Josh Grobans konsert! Det var den andra konserten med Josh Groban och även om jag egentligen föredrar när han sjunger sina egna låtar, var detta en fantastisk upplevelse. Jag ser fram emot nästa tillfälle då jag får se honom.

Under maj funderade jag också över det här med att stötta någon som inte tycks vilja ha någon hjälp och jag delade även med mig av min chefs förmåga att kunna smyga öppet med saker. Det är inte många som kan det! Jag skrev också om det faktum att HD (Högsta domstolen) klargjort att det är ett upphovsrättsbrott att sprida bilder på offentlig konst.

Juni
Novellantologin #älskanoveller - 30 nyanser av saknad släpptes i början av juni, vilket gjorde att Hallands Nyheter skrev om mig och Ylva (den andra novellisten från Falkenberg).

Det var också den här månaden som jag skrev lite om det näthat som tråkigt nog börjar synas allt mer.
 
 

Juli
Först och främst firade jag och älsklingen fem år som gifta. <3  Tänk att det redan gått så lång tid? Det är inte klokt hur fort tiden rusar iväg. Jag berättade även om besöket på Falkenberg Pride 2016 och jag ser fram emot årets upplaga! Jag hoppas bara att jag kommer kunna vara med. Det var också i juli förra året som jag färgade håret för första (och hittills enda) gången.
 
Även under juli funderade jag lite över både det ena och det andra. Bland annat skrev jag om det här med att många tycks bli provocerade av att andra tjänar pengar på sin blogg och jag förstod (och förstår fortfarande inte) varför det alltid ska bli en stor grej av att en person INTE dricker alkohol? Det är tragiskt att vårt samhälle tycks vara så alkoholfixerat att andra blir förvånade så fort någon inte dricker alkohol. Jag blir fortfarande bemött med stor förvåning många gånger.

Augusti
I somras köpte jag och älskling varsitt par inlines och började åka lite då och då. Fast i början av augusti föll jag hårt på ryggen och slog i svanskotan ganska rejält. Jag har fortfarande problem med värk i den delen av ryggen.

Det var också i somras som jag började spela Pokémon Go, fast i skrivande stund har jag inte spelat på särskilt länge. Hade igång appen för ett par veckor sedan, men endast en mycket kort stund. Blir kanske mer spelande när värmen kommer tillbaka?

Jag funderade också över om jag skulle ha gått på en skolåterträff eller inte, om min grundskoleklass skulle anordna en sådan.


Dagens citat:

"Vi kan övertyga intellektet om att själen existerar – men det enda verkligt tillförlitliga beviset är en intuitiv, personlig upplevelse av den."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Försoningen (Hanna Widell & Amanda Schulman)

Uppläsare: Moa Gammel
 
"Försoningen är den första delen i trilogin Två systrar, underhållande romaner där det även finns plats för ångest och svärta. Hannah Widell och Amanda Schulman har skapat två unika och levande huvudkaraktärer som man, precis som i de bästa tv-serierna, får följa under lång tid. Det är en modern romanserie om komplicerade relationer och – framför allt – systerskap.

När Försoningen inleds är Vanessa 30 år gammal och Alicia 28. Med en otrygg uppväxt med en frånvarande pappa i bagaget försöker de ta sig fram i livet och bli vuxna på riktigt.

På ytan är de varandras totala motsatser. Alicia är PR-assistent, bor i en lyxig vindsvåning på Östermalm tillsammans med överklasskillen Philip och hela hennes existens går ut på att försöka vara perfekt och passa in. Vanessa är singel, jobbar på ett tv-produktionsbolag och lever ett dekadent partyliv. Men de brottas båda med sina inre demoner och de delar längtan efter den stora kärleken."
 
 
 
Till en början trodde jag att Försoningen skulle vara en slags ytlig överklassberättelse, men den växte faktiskt efter hand och blev djupare. Försoningen är förvisso inte fylld med en massa nervkittlande spänning, men den har däremot sin styrka i de relationer och relationsproblem som Hanna Widell och Amanda Schulman så skickligt målar upp. De skriver på ett sätt som fångar läsaren.
 
Trots att Alicia var den som jag irriterade mig mest på, var hon samtidigt den som jag tyckte bäst om. Kanske för att jag kände igen mig själv i henne och hennes osäkerhet.
 
Jag ser fram emot att läsa nästa del om de båda systrarna!
 
Det här ljudboksexemplaret har jag lyssnat på genom BookBeat.


Dagens citat:

"En person börjar leva när han kan leva utanför sig själv."
(Albert Einstein)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

Trump får hjälp av IKEA

När jag först läste rubriken till Expressens artikel om Trumps gränsmur, satt jag bara och stirrade på skärmen. Det här måste väl ändå vara ett skämt?
 
" 'Börder Wåll': Ikea erbjuder Trump billig lösning för gränsmuren"
 
Jo, det är ett skämt. Det är satirtidningen The Postillons tecknare som skojat till det lite. Jag - som dessvärre inte har särskilt höga tankar om USA:s 45:e president - tyckte att tanken var väldigt kul. Fast namnet hade gärna fått slipas till lite.
 
 
 
 
Vad smidigt det hade varit för Trump att bara besöka närmaste IKEA-varuhus och köpa den här muren! Fast jag hade tyckt synd om den person som skulle bli utsedd till den som skulle behöva läsa igenom den 12.000 (!) sidor långa bruksanvisningen. Kan tänka mig att det inte hade varit särskilt kul.
 
Det här är kanske en affärsidé att satsa på, IKEA?


Dagens citat:

"Du har en kropp, men det verkliga du är inte fysiskt. Du har ett intellekt, men det verkliga du är inte intellektuellt. Du har känslor, men det verkliga du är inte emotionellt. Vad är du då? Du är Överjagets gränslösa medvetande."
(Paul Brunton)


Ha det så bra!
Kramar
Jessie

RSS 2.0

PersonligtToppblogg.se

Personligt
webbhotell
Blogglista.se
Free Pencil 2 Cursors at www.totallyfreecursors.com


Jessicas grotta
Ladda ner en gratisdesign på www.designadinblogg.se/gratisdesign - allt om bloggdesign!