Jessicas grotta

Det minsta man kan säga är att när jag läste Dagens Juridiks artiklar om att en man friats från en nio år gammal våldtäkt (eftersom det kommit fram att flickan ljugit om det) och att en kvinna dömts för falsk tillvitelse för att falskt ha anklagat en man för våldtäkt, rös jag av obehag. Ta dig gärna tid att läsa båda artiklarna. Det är nästan så att man blir mörkrädd.

 

Är det så här vi vill att vårt samhälle ska se ut? Att man inte kan lita på varandra? Att anklaga någon för något så allvarligt som en våldtäkt, är ingen "kul grej" som man gör i brist på underhållning. Man riskerar för tusan att förstöra någon annans liv! Vill man verkligen ha det på sitt samvete? Hur tusan tänker man?! Kan det vara så att vissa tror att en våldtäktsanklagelse är lättförtjänta pengar, ifall den anklagade döms och man tillerkänns skadestånd? Att ens tänka en sådan tanke är fullständigt sjukt!

 

Det är minst lika sjukt att i ena stunden frivilligt ha sex med någon, för att i nästa anmäla vederbörande för våldtäkt - bara för att man ångrat sig! Herrejösses! Har folk aldrig fått lära sig att stå för sina handlingar, även om man i efterhand inser att man begick ett misstag? Hur skulle en falsk anklagelse om våldtäkt göra det hela ogjort? Jag förstår inte den logiken.

 

 

 

Dessa falska anklagelser kommer inte leda till något annat än att man i större utsträckning börjar spela in samtal med andra i smyg - bara för att kunna motbevisa eventuella anklagelser om saker och ting. Att aldrig veta om mitt samtal med någon blir inspelat eller inte, skulle få mig att ständigt känna mig illa till mods. Kanske har vi redan kommit till den punkten att det är vanligare än vad man tror. Blotta tanken får det att krypa i kroppen på mig.

 

Fast som sagt, det mest hemska med den här typen av lögner är att man för alltid förstör en annan människas liv. Hur skulle man själv känt om samma lögn riktats mot en själv? Skulle man verkligen vilja bli utsatt för något sådant gräsligt?

 

Jag förstår ärligt talat inte hur dessa människor tänker. De förstör ju för verkliga brottsoffer och bidrar till att göra det svårare för verkliga brottsoffer att få upprättelse och bli trodda på.

 

Om jag blir utsatt för en våldtäkt, vill inte jag bli misstrodd - bara för att polisen tror att det finns en risk att jag kan ljuga. Lika lite vill jag bli falskt anklagad för ett brott jag inte begått. Och jag vill absolut inte leva i den ständiga oron över att riskera att bli det. Vill du?!