Jessicas grotta

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar (Johannes Anyuru)

"En vinterkväll kliver tre individer som svär trohet till den sönderfallande terrorstaten Daesh in i en bokhandel. En kontroversiell konstnärs framträdande avbryts av ett pistolskott, panik utbryter och samtliga i lokalen tas som gisslan. Men en av de tre angriparna, en ung kvinna som har som uppgift att filma våldet, bär på en hemlighet som kan ändra allt. Under attacken vänder hon sig till en av de andra och viskar: Allt är fel. Vi borde inte vara här. Vi borde sticka.

Två år senare besöker en författare kvinnan på en rättspsykiatrisk klinik. Hon har läst hans böcker och ger honom en bunt papper, där hon har skrivit ner en sällsam berättelse.

Hon menar att hon kommer från framtiden."
 
 
Johannes Anyurus roman De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är väldigt tänkvärd och i allra högsta grad aktuell - med tanke på hur vårt samhälle har kommit att bli under de senaste åren.
 
Trots att jag ganska tidigt förstod vem flickan var, var boken läsvärd och sög tag i mig till sista punkten. Det var en skrämmande läsning, minst sagt.
 
 Det är inte omöjligt att vårt samhälle är på väg åt samma håll som det som beskrivs och kanske är det just det som gör det hela så skrämmande - att scenariot är realistiskt. Under läsningens gång gick mina tankar ständigt till nazi-Tyskland och de koncentrationsläger under andra världskriget som man har hört talas om. Bara det att nu utspelade det sig hela i Göteborg.
 
Tyvärr har jag svårt att sätta ord på exakt vad som är bra eller ge ett klassiskt bokomdöme. Det jag kan säga är att det är en viktig och mycket tänkvärd bok som ALLA bör läsa. Det är svårt att inte tycka om De kommer att drunkna i sina mödrars tårar.
 
Det ska bli spännande att se vad de andra i bokcirkeln tänker.
 
Det här exemplaret har jag lånat på Varbergs bibliotek.
 
Ha det så bra
Kramar
Jessie
Taggar: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar, Johannes Anyuru;

Tio år som blodgivare

Nu i december - jag tror att det var någon gång i början - har jag varit blodgivare i tio år. I december 2008 blev jag godkänd som blodgivare på Malmödroppen (tror jag att blodcentralen i Malmö hette på den tiden). Därefter har jag försökt ge blod någorlunda regelbundet (= så snart jag har kunnat). De längsta uppehållen har varit i samband med när jag har bytt blodcentral (vid två tillfällen, innan deras nuvarande system kom igång) och i samband med min graviditet ( ca 18 månader).
 
 
Jag har aldrig ångrat mitt beslut att bli blodgivare. Tvärtom. Varje dag är jag stolt över att jag hjälper till att rädda liv. Och det krävs inte alls särskilt mycket från min sida. En gång var fjärde månad går jag dit (= ca tre gånger per år, beroende på när på året jag börjar gå dit) och själva besöket tar kanske mellan en halvtimme och en timme, beroende på väntetiden. Så maximalt tre timmar per år (väldigt grovt räknat) ägnar jag mig åt blodgivning. Det är ingenting! Tänk vad mycket "strunt" man ägnar mer tid åt varje dag.
 
Besök gärna GeBlod.nu. Även du kan bli en vardagshjälte och rädda liv.
 
Ha det så bra
Kramar
Jessie
Taggar: blodgivare, blodgivning;

Nya små älsklingar

Det är ingen hemlighet att jag är svag för chailatte och har varit det sedan jag jobbade på hyresnämnden. Jag har redan hittat ett favoritpulver som jag gärna använder hemma. FAst nu tror jag faktiskt att jag har hittat två nya favoriter:
 
 
Det är chailattepulver av märket Nordic Roast, med smakerna karamell resp. vanilj. Min syster köpte dem i en dansk butik nere i Malmö.
 
Det är svårt att inte ta fler än en kopp när mand ricker dessa chai. Det kräver enorm viljestyrka, haha!
 
Ha det så bra
Kramar
Jessie
Taggar: chailatte, chailatte hemma, chailattepulver;